Agusastugan

Det ovanliga namnet på byn Agusa hör samman med mansnamnet Agge och betyder Agges hus eller gård. Det är känt sedan medeltiden. Agusastugan, strax sydost om själva byn, är ett småbruk avstyckat från en av gårdarna i början av 1800-talet.

Den berättar om de små gårdar eller torp, som kom till under 1800-talets befolkningsökning, då ny odlingsmark togs upp i Skånes så kallade risbygd, i övergången mellan slätt och skog. Genom sitt byggnadsskick speglar gårdens längor olika tidsskikt i skånsk byggnadstradition. Boningshusets korsvirke och skiftesverket i loglängan tillhör en äldre byggnadstradition medan gråstenen i logens gavel vittnar om ett byggnadsskick som växte fram under 1800-talet, då bristen på byggnadsvirke blev allt mer påtaglig. Invändigt är gården mycket välbevarad och såväl rum som möbler och inredning har behållit en karaktär av sent 1800-talet.

Byn växer under 1800-talet

Ursprungligen fanns det bara en gård i Agusa. Markerna här var magra och användes framför allt till bete. Under senare delen av 1600-talet anlades ytterligare en gård och på 1820-talet avstyckades det småbruk som senare kom att kallas Agusastugan. Vid den tiden bodde 36 personer i byn, som då förutom gårdarna bestod av fem så kallade gatehus. De som bodde i gatehusen hade inte någon jord att bruka utan försörjde sig på hantverk, till exempel som smed, snickare och vagnmakare. På 1860-talet hade byn växt och byborna var närmare hundra.

Den vinkelbyggda gårdens äldsta del är boningslängan i korsvirke. En del av virket är återanvänt och kommer möjligen från en äldre byggnad. Ena långsidan har brädfodring, som i trakten kallas för lining. Den sattes förr upp för att skydda den obrända lerstenen i korsvirkesfacken mot fukt. Mot väster har längan på traditionellt vis en stor bakugn. Taken följer äldre mönster genom sin stråtäckning. Stalldelen och loglängan byggdes troligen till på 1860-talet då gården fick ny ägare, Mårten Andersson. Han kom att bruka gården fram till sekelskiftet 1900.

Ett småbrukarhem där tiden stått stilla

Agusastugan var bebodd fram till 1943 då den siste ägaren Anna Mårtenssson flyttade. År 1946 köptes Agusastugan av Albo Härads hembygdsförening. I köpet ingick de möbler, husgeråd och redskap som hade tillhört Anna och hennes föräldrar, Mårten Andersson och Anna Nilsdotter. Livet på gården hade levts på samma sätt som under tidigare generationer. I stort sett hade inga moderniseringar gjorts under årens lopp och än idag förmedlar gården en upplevelse av hur det dagliga livet såg ut för en stor del av befolkningen under 1800-talet och långt in på 1900-talet. Hembygdsföreningen anordnar tillsammans med Agusa byalag olika aktiviteter på gården.

Här kan du läsa mer om bebyggelsen i skogstrakterna i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Agusastugan har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • den välbevarade gårdsmiljön som berättar om äldre tiders levnadsvillkor.
  • gården med sin välbevarade karaktär och byggnaderna i korsvirke, skiftesverk och gråsten, som speglar 1800-talets byggnadsskick i den skånska risbygden.
  • att interiören med sin inredning ger en god bild av det dagliga livet hos en småbrukarfamilj decennierna runt 1900.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Tomelilla kommun,

Hembygdsmuseum, ägs av Albo Härads Hembygdsförening, som i samarbete med Agusa Byalag vårdar gården.

Byggnadsminne 1963.