Hotade och sällsynta växter och djur

Länsstyrelsen ger stöd, råd, samordnar, följer upp och utvärderar kommunernas tillsyn. Detta kallas för tillsynsvägledning.

Länsstyrelsen vägleder kommunerna i den tillsyn de gör enligt miljöbalken. Tillsynsvägledningen finns till för att tillsynen ska vara lika i hela landet, för att den ska vara effektiv och för att uppfylla miljöbalkens syfte.

Länsstyrelsen har en plan för tillsynsvägledningen. Planen gäller i tre år och ses över vid behov, men minst en gång varje år.

Länsstyrelsens tillsynsvägledning

Länsstyrelsens tillsynsvägledning består av tre delar:

  • stöd och rådgivning
  • samordning
  • uppföljning och utvärdering.

Stöd och rådgivning

Stöd och rådgivning ger vi genom att besvara frågor, skapa nätverk för olika tillsynsfrågor, ordna utbildningar och samverkansträffar för att utbyta erfarenheter.

Samordning

Det finns samverkansgrupper för att diskuteras aktuella frågor och bedömningsgrunder. Tillsammans med kommunerna genomför vi gemensamma projekt inom tillsyn. Vi arbetar också för att förebygga miljöbrott tillsammans med polis, åklagare och kommuner.

Uppföljning och utvärdering

Länsstyrelsen följer upp och utvärderar kommunernas arbete med tillsyn. Vi granskar om kommunerna uppfyller de lagkrav som finns. Vi kan till exempel skicka ut enkäter och göra besök hos miljö- och hälsoskyddskontoren.

Inom vilka områden ger Länsstyrelsen tillsynsvägledning till kommunerna?

Länsstyrelsen ger tillsynsvägledning enligt miljöbalken inom bland annat följande områden:

  • områdesskydd
  • strandskydd
  • vattenskydd
  • miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
  • enskilda avlopp
  • förorenade områden
  • kemikalier
  • avfall
  • buller
  • energi

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Floraövervakning / Floraväkteri

Storskaliga förändringar av jord- och skogsbruket är en orsak till att många växtarter blivit ovanliga. Varje år bedriver Länsstyrelsen övervakning av ett urval rödlistade (hotade) växter. Floraövervakning, eller floraväkteri som det också kallas, sker med hjälp av cirka 80 ideellt arbetande floraövervakare som noterar om växten finns kvar på lokalerna och hur mycket det finns på varje lokal. 

Resultaten sammanställs i rapporter och används för att planera skötsel och åtgärder. Resultatet används också som underlag till uppföljning av miljömål och Natura 2000-områden. Analys av data under perioden 1995-2005 visar på en negativ trend för många av de undersökta växterna. För att vända trenderna genomför Länsstyrelsen åtgärder för flera av arterna. Extra satsningar görs bland annat för växterna fältgentiana, mosippa, finnögontröst och skogsklocka.

Exempel på arter där Östergötland har ett särskilt ansvar är bland annat gaffelglim, ängssalvia, finnögontröst, honungsblomster, luktsporre, kålsenap, vårtsärv, revsvalting, stubbdaggkåpa, ärtvicker, spindelört, kasgräs, spetsfingerört, styvnate, spetsnate, piploka och luddvedel.

Kontakt

Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland