Regional handlingsplan

För att långsiktigt kunna bevara och utveckla grön infrastruktur så tar Länsstyrelsen fram en regional handlingsplan. Planen är ett kunskaps- och planeringsunderlag som kan användas av olika aktörer i samhället.

Planen fokuserar både på utmaningar och förslag på konkreta åtgärder inom olika insatsområden för den gröna infrastrukturen. Den regionala handlingsplanen ska vara det centrala verktyget i arbetet med att bevara och utveckla grön infrastruktur i länet. Den ska också ge ökad kunskap om värden i landskapet. 

Planen är utformad så att den kan användas av olika aktörer som kunskaps- och planeringsunderlag. Till exempel i beslut hur mark och vatten ska användas.

Arbetet med handlingsplanerna är ett löpande arbete och dess innehåll ser olika ut i landet eftersom arbetet med grön infrastruktur ska anpassas till regionala förhållanden.

Filmen förklarar vikten av regionala handlingsplaner

Regional handlingsplan för Östergötland

Handlingsplanen för grön infrastruktur i Östergötland presenterar kunskapsunderlag för olika naturtyper, både i tätorter och på landsbygden. I planen ingår bland annat kartor att använda som hjälpmedel och verktyg vid planering av åtgärder i landskapet. Handlingsplanen beskriver vilka utmaningar och åtgärder som är mest prioriterade. Planen är fastställd och har rapporterats till regeringen.

Vid framtagandet av handlingsplanen har Länsstyrelsen samarbetat med markägarföreningar, skogssektorn, universitet, ideella föreningar och kommuner med flera. Handlingsplanen har varit ute på remiss och de synpunkter som kom in har bidragit till att göra planen bättre. Nu ser vi fram mot fortsatt bred samverkan kring detta viktiga arbete.

Handlingsplan för grön infrastruktur i Östergötland

Nedan finns länkar till handlingsplanens alla delar. Den första delen är ett kartverktyg där du själv kan navigera över Östergötland och se var det finns goda möjligheter för grön infrastruktur. Därefter kommer länkar till alla kapitel i handlingsplanen så du enkelt kan hitta de delar som du är intresserad av.

Kartverktyg för grön infrastruktur i Östergötlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Introduktion och bakgrundPDF

Fysisk planeringPDF

Ett rikt odlingslandskapPDF

Levande skogarPDF

Myllrande våtmarkerPDF

Levande sjöar och vattendragPDF

Hav och kust i balansPDF

God bebyggd miljöPDF

Nuläge för länets gröna infrastruktur

Länsstyrelsen ser framtagandet av handlingsplanen som ett första steg i ett långsiktigt arbete. Vissa av åtgärderna i handlingsplanen ligger inom ramen för olika myndigheters ordinarie verksamhet medan andra satsningar styrs av regeringens och andra aktörers prioriteringar. Alla aktörer i landskapet arbetar utifrån sina egna förutsättningar och tidsramar med eventuella åtgärder. Ett framgångsrikt arbete grundas därför på dialog, samverkan och kunskapsutbyte.

Utmaningar idag och framöver

Den pågående markanvändningen i jord- och skogsbruk har stor påverkan på den gröna infrastrukturen i länet. Det behövs politiska beslut som ger alla aktörer förutsättningar till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart brukande av mark- och vattenområden. Grundläggande problem som gör det svårt att nå flera miljömål är att betesdjuren blir färre, att jordbruk läggs ner och att samhällsservicen försvinner eller inte hänger med i utvecklingen i delar av länet.

Även befolkningstillväxten och utvecklingen av bebyggelse och infrastruktur utgör väsentliga utmaningar för länet. Handlingsplanen kan bidra till bättre prioriteringar av hänsyn och bevarandeinsatser och en ökad samverkan mellan olika aktörer.

En bra grön infrastruktur skapar också bättre förutsättningar att motstå klimatförändringar. Ju färre arter som försvinner desto bättre är förutsättningarna för naturen att tackla klimatförändringar och att bevara naturens olika funktioner med de nyttor de ger oss.

Viktiga områden för insatser

Handlingsplan för grön infrastruktur i Östergötlands län tar upp fyra insatsområden där åtgärder är angelägna för att bibehålla och utveckla en grön infrastruktur i länet. Dessa är:

Dessa artrika gräsmarker är en naturtyp som minskat kraftigt i utbredning de senaste decennierna. Gräsmarkerna hyser generellt en stor mångfald av framför allt blommande örter, svampar, insekter och fåglar. Många insekter är beroende av en enda växtart, därför ger en mångfald av blommande växter i sin tur en mångfald av insekter som fjärilar, vildbin och andra pollinerare, skalbaggar, steklar med flera.

Torra till friska blomrika gräsmarker finns framför allt där marken är väldränerad, som sandig mark eller morän. Stort ljusinsläpp och viss näringsfattigdom är också viktiga förutsättningar för artrikedomen. Att marken betas eller slås i kombination med de näringsfattiga förhållandena gör att konkurrensstarka växter som till exempel hundkäx och brännässla inte kan ta över och konkurrera ut småvuxna, mer konkurrenssvaga örter som till exempel jungfrulin, ögontröst och kattfot.

Stora utmaningar i länet för att bevara mångfalden knuten till naturtypen är att hejda igenväxning av betesmarker och ängar samt restaurera igenväxta marker. Det behövs också en levande landsbygd och en bättre lönsamhet för jord- och skogsbruket. Mer rådgivning och samarbete mellan olika aktörer är en annan viktig del i arbetet.

Nedan listas några av de åtgärdsstrategier som presenteras i handlingsplanen för torra till friska blomrika marker:

  • Förbättrat regelverk och stödsystem
  • Stöd till en levande landsbygd
  • Påverka konsumtionsmönster
  • Arbete mot invasiva arter

För varje strategi finns en mängd åtgärder. Många pågår redan medan andra ligger som förslag i landsbygdsprogram, miljömålsarbete och andra strategidokument. De kartor över den gröna infrastrukturen som tagits fram i handlingsplanen ger en vägledning till hur åtgärderna kan riktas till rätt plats i landskapet, för att få största möjliga nytta för den biologiska mångfalden.

Mer information om detta insatsområde finns i handlingsplanens kapitel ”Ett rikt odlingslandskap”.

Många århundraden av brukande och generationer av markägare, har format de eklandskap och jätteträd vi ser idag. Östergötlands eklandskap och ädellövmiljöer är av nationellt och internationellt hög klass vad gäller natur- och kulturvärden. Ädellövsmiljöerna har också stora rekreationsvärden och har stor betydelse för länets invånare som symbol för kvaliteterna i Östergötlands odlingslandskap.

Stora utmaningar i länet för att bevara ädellövsmiljöerna och deras mångfald är att hejda igenväxning av ädellövmiljöer, genomföra naturvårdshänsyn och förvaltning med landskapsperspektiv samt begränsa klövviltsstammar.

Nedan listas några av de åtgärdsstrategier som presenteras i handlingsplanen för ädellövsmiljöer:

  • Skydd och bevarande av särskilt värdefulla områden
  • Information om vård och förvaltning av gamla träd
  • Information om åtgärder för att minska spridning av trädsjukdomar
  • Hållbar viltförvaltning

För varje strategi finns flera åtgärder. Många pågår redan medan andra ligger som förslag i landsbygdsprogram, miljömålsarbete och andra strategidokument. De kartor över den gröna infrastrukturen som tagits fram i denna handlingsplan ger en vägledning till hur åtgärderna kan riktas till rätt plats i landskapet, för att få största möjliga nytta för den biologiska mångfalden.

Mer information om detta insatsområde finns i handlingsplanens kapitel ”Ett rikt odlingslandskap”.

Sverige är mycket rikt på olika typer av sötvattensmiljöer. Artrikedomen är större i vatten med naturliga flöden, i opåverkade stränder med omgivande svämplan, på opåverkade bottnar samt i vatten med god vattenkvalitet. Tyvärr är det inte många svenska sötvattensmiljöer som har sådana naturliga förhållanden. Ekosystemtjänster som bidrar till att utjämna flöden och minska översvämningsrisker har därför i hög grad förlorats.

De mest påtagliga utmaningarna för bevarande av svenska vattenmiljöer är olika former av mänskliga aktiviteter såsom utdikade avrinningsområden, vattenreglering och övrig fysisk påverkan så som vandringshinder för fisk. Några positiva trender de senaste decennierna är minskad försurning och minskad näringsbelastning.

Nedan listas några av de åtgärdsstrategier som presenteras i handlingsplanen för vattendragsmiljöer:

  • Minskad fysisk påverkan från jord- och skogsbruk
  • Miljöanpassning av dammar och vattenkraftverk
  • Miljöanpassad industriverksamhet och avloppshantering
  • Minskad tillförsel av närsalter och bekämpningsmedel från jord- och skogsbruk
  • Samhällsplanering för ekosystemtjänster och hållbara vattenmiljöer
  • Arbete mot invasiva arter

För varje strategi finns en mängd åtgärder. Många pågår redan medan andra ligger som förslag i landsbygdsprogram, miljömålsarbete och andra strategidokument. De kartor över den gröna infrastrukturen som tagits fram i denna handlingsplan ger en vägledning till hur åtgärderna kan riktas till rätt plats i landskapet, för att få största möjliga nytta för den biologiska mångfalden.

Mer information om detta insatsområde finns i handlingsplanens kapitel ”Levande sjöar och vattendrag”.

I arbetet med fysisk planering och byggande kan hänsyn tas till den gröna infrastruktur som behöver bevaras och utvecklas. Ny grön infrastruktur kan också skapas genom restaurering och vid ombyggnation eller nybyggnation. Begreppet ekosystemtjänster är ett bra redskap för att uppmärksamma att en grön infrastruktur ger många olika värden.

Insatsområdet fysisk planering handlar om att arbeta för att grön infrastruktur ska bli en naturlig del att ta hänsyn till i den fysiska planeringen. Kartor och annan kunskap om den gröna infrastrukturen är avsedda som hjälpmedel i de avvägningar som man arbetar med inom planeringsprocesser. Med hjälp av bättre kunskap om vilka områden och ekologiska funktioner som är viktiga att prioritera kan en god fysisk planering stärka den gröna infrastrukturen.

Nedan listas några av de åtgärder som tagits fram i handlingsplanen och som Länsstyrelsen bör prioritera för att hänsyn till grön infrastruktur tas i samhällsplaneringen:

  • Ta fram underlag till stöd för att uppmärksamma grön infrastruktur i planeringsprocessen, till exempel underlag över områden där ett starkt exploateringstryck sammanfaller med höga ekologiska värden.
  • Ta fram underlag för klimatanpassning, till exempel övergripande kartläggning och geografisk beskrivning av nuvarande och förväntade effekter av klimatförändringar.

Mer information om detta insatsområde finns i handlingsplanens kapitel ”Fysisk planering”.

Hur vi går vidare

I handlingsplanen redovisas åtgärdsstrategier för hur vi kan stärka den gröna infrastrukturen i länet. Handlingsplanen är indelad efter olika naturtyper efter miljömålen och i slutet av varje kapitel beskrivs åtgärdsstrategierna för naturtypen. Strategierna riktar sig till flera aktörer, bland annat myndigheter, kommuner, politiker, företag, markägare, föreningar och privatpersoner. De kartor över den gröna infrastrukturen som tagits fram i handlingsplanen ger en vägledning till var i landskapet åtgärderna kan riktas för att få största möjliga nytta för den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen kommer fortsätta föra dialog och samverka med berörda aktörer om hur arbetet med att stärka den gröna infrastrukturen ska fortsätta.

Så kan du bidra i arbetet

Arbetet med miljömålen, friluftslivsmålen, grön infrastruktur samt Agenda 2030 är ett stort arbete som bara kan gå i mål om vi jobbar tillsammans. Vi på Länsstyrelsen ser gärna att så många som möjligt tar sitt ansvar och hjälper till. Tveka inte att kontakta oss med frågor, idéer och funderingar. Din insats i arbetet med grön infrastruktur är viktig.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland