Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ska verka för att

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, regioner och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Länsstyrelsen har en jourberedskap med tjänsteman i beredskap (TiB), ett steg i arbetet med att vidareutveckla länets krishanteringsförmåga. Detta innebär att länsstyrelsen har en beredskap dygnet runt om något skulle hända.

Vid en händelse larmas TiB via SOS Alarm. TiB är Länsstyrelsens kontaktperson dygnet runt i ärenden som berör följande områden:

  • Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning inom eller utom landet eller överhängande fara för sådant utsläpp och som berör eller kan komma att beröra länet.
  • Andra händelser som kan komma att kräva omfattande kommunala och/eller statliga räddningsinsatser.
  • Händelser som omfattar Länsstyrelsens områdesansvar enligt förordning (2015:1052)länk till annan webbplats om krisberedskap och höjd beredskap enligt upprättad händelselista.
  • Händelser som ska hanteras enligt Epizootilagstiftningen.

Ibland inträffar en oönskad händelse som påverkar hela samhället. Det kan vara en allvarlig händelse eller samhällsstörning som gör att flera myndigheter och organisationer behöver samarbeta med varandra. Samverkan Östergötland består av myndigheter, kommuner och andra aktörer som arbetar och samverkar med varandra inom samhällets krisberedskap.

Strategi för samverkan Östergötlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer information om Samverkan Östergötland

Myndigheterna träffas flera gånger på per år för att diskutera och samarbeta i olika frågor. En del i arbetet är att följa upp hur samverkan fungerat vid inträffade händelser, en annan är att diskutera större planerade händelser framåt i tiden där samarbete behövs för att förhindra samhällsstörningar. Arbetet bedrivs i olika nivåer:

Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor består av representanter för ledningen hos aktörerna och tar beslut i övergripande frågor.

Den regionala samordningsfunktionen träffas sex gånger per år för bl. a. initiering och avrapportering av projekt och planering inför kommande kända händelser. Gruppen består av tjänstemän från aktörerna med nyckelbefattningar inom området.

Ett antal arbetsgrupper och nätverk finns för samarbete inom speciella områden, t. ex. kriskommunikation, krisstöd och kommunikationssystemet Rakel.

När en samhällsstörning inträffar är det mycket viktigt att en tidig kontakt tas mellan de aktörer som behöver hantera störningen. I början av en händelse är ofta informationsbehovet mycket stort och många av aktörerna är beroende av att få en lägesbild av vad som händer och vilka hjälpbehov som kan uppstå för att kunna genomföra sina uppgifter på ett bra sätt.

Östgöta TIB-grupp är en mindre grupp som gör en första bedömning av situationen. Gruppen består av personer med olika perspektiv som har beredskap (t.ex vakthavande befäl på Polisen och tjänsteman i beredskap på Region Östergötland).

Om det behövs så larmas en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF). Den består av representanter från de aktörer som behövs för att hantera samhällsstörningen, vilka dessa är kan variera beroende på vilken typ av samhällsstörning som har uppstått. 

Flyktingströmmarna 2015, mjältbrandsutbrottet vid Omberg 2016 och vattenbristen 2017 är exempel på händelser då länets aktörer samverkat.

Länsstyrelsens krishanteringsorganisation ska agera vid händelser som kan leda till samhällsstörningar och vid händelser som vid det rådande tillfället inte kan hanteras inom ordinarie linjeorganisation. Krishanteringsorganisationen ansvarar för hantering av händelsen fram tills den är avslutad eller överlämnad till linjeorganisationen.


Krishanteringsorganisationen är flexibel och utgår från en grundnivå. Den kan sedan utökas beroende på händelsens art och omfattning. Det är händelsen i sig eller planeringsbehovet inför en händelse som styr storleken på krishanteringsorganisationen och dess bemanning. För att bemanna den krävs att resurser avsätts från Länsstyrelsens ordinarie linjeorganisation.


Vid höjd beredskap och krig ställs ytterligare krav på Länsstyrelsens organisation. Utifrån Länsstyrelsens roll och ansvar vid höjd beredskap kommer stora delar av den ordinarie verksamheten att omprioriteras till andra uppgifter och en särskild krigsorganisation aktiveras.

Vid krissituationer, har länsstyrelsen ett ansvar för att sammanställa en samlad
lägesbild över situationen i länet. Lägesbild används inom svensk krisberedskap som ett begrepp för att beskriva den information och förståelse som en eller flera aktörer har vid en viss tidpunkt och vid hanteringen av en samhällsstörning.

Syftet med lägesbild är att skapa fokus kring de mest relevanta aspekterna i hanteringen av en uppkommen situation. Sådant fokus är av stor betydelse då åtgärder och beslut oftast sker under någon form av tidspress och baseras på delvis ofullständig information. Skapandet av lägesbild är ett sätt att hantera osäkerheter. För att särskilja en aktörs lägesbild och flera aktörers sammanslagna lägesbilder används begreppen lägesbild respektive samlad lägesbild.

Lägesbilder under coronapandemin

Vi sammanställer regelbundet rapporter över läget i länet, analyserar konsekvenser och deltar i den nationella samverkan som sker mellan ansvariga myndigheter.

På regeringens uppdrag ska vi varje vecka redovisa länets samlade lägesbild. Lägesbilderna rapporteras gemensamt till regeringen via länsstyrelsernas samordningskansli. Vi rapporterar också om läget i länet till MSB varannan vecka.

I lägesbilden redovisar vi bland annat:

  • länets utveckling av covid-19
  • behov av samverkan
  • planerade och genomförda åtgärder
  • hur kommunernas, regionens och andra regionala aktörers verksamhet påverkas.

Vid krissituationer och olyckor som kräver din uppmärksamhet kan myndigheter genom ett VMA, viktigt meddelande till allmänheten, informera om risker och vad du behöver göra.

VMA sänds framför allt ut via Sveriges Radio och Sveriges Television, men kan även skickas via SMS. Via utomhussignalen ”Hesa Fredrik” kan VMA meddelas i form av 7 sekunder långa signaler följda av 14 sekunders tystnad. När faran är över ljuder en signal oavbrutet i 30 sekunder.

Om du hör signalen ska du gå inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för att få mer information.

Klockan 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas utomhussignalen i alla kommuner som har utomhussignalen.

Anteckna gärna frekvenserna till din närmsta P4-kanal på ett papper! Frekvenserna för Sveriges Radio P4 i Östergötland är följande:

Kisa: 103,6 MHz

Linköping: 99,8 MHz

Motala: 101,2 MHz

Norrköping: 94,8 MHz

Valdemarsvik: 103,9 MHz

Förutom via radio och TV kan krisinformation förmedlas via krisinformation.se och myndigheters och kommuners hemsidor. Du kan även ringa 113 13 för att lämna och få information vid allvarliga olyckor och kriser.

Utomhussignalen ”Hesa Fredrik” kan också användas för att meddela beredskapslarm och flyglarm. Beredskapslarm är ett sätt för regeringen att meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig. Signalen för beredskapslarm ljuder upprepade gånger i 30 sekunder, följt av 15 sekunders tystnad. Hör du beredskapslarmet ska du gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4. Samla ihop det nödvändigaste för att kunna lämna din bostad, exempelvis ID-handlingar, mat, vatten och varma kläder.

Flyglarm betyder att du omedelbart ska söka skydd, helst i skyddsrum eller källare. Flyglarm meddelas genom signal med korta stötar inom loppet av en minut. När faran är över ljuder en 30 sekunder lång oavbruten signal. Ditt närmsta skyddsrum kan du hitta via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBlänk till annan webbplats

Krisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Den genomförs nästa gång vecka 39 2021.

Tema för 2021: Demokrati

Planeringen inför Krisberedskapsveckan 27 september – 3 oktober 2021 pågår nu. I år firar ju Sverige 100 år av demokrati, vilket kommer att uppmärksammas på olika sätt. Regeringen genomför en nationell kraftsamling för att uppmärksamma demokratiåret och många aktörer i samhället kommer att uppmärksamma jubileet på olika sätt. Så även MSB, som en del i uppdraget att öka människors kunskap om och motståndskraft inför olika hot mot vårt land. Kampanjen 2021 kommer därför att ha demokratitema i någon form.

Krisberedskapsveckan fortsätter samtidigt att signalera sitt huvudbudskap: att varje människa är en viktig resurs i vårt lands samlade förmåga att möta olika hot, vad var och en kan göra för att hantera en besvärlig vardag i kris och ta ansvar för oss själva och varandra vid olika slags händelser.

Arbetet med att ta fram innehåll och budskap för årets kampanj har precis börjat och vi kommer, liksom förra året, att anpassa kampanjen till det läge där vi är i pandemin.

Håll dig uppdaterad genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev och ha kontakt med arbetsgruppen för kampanjen via krisberedskapsveckan@msb.se.

Kontakt