Hotade arter

Vissa djur och växter är så hotade att det inte räcker att skydda dem i naturreservat eller genom fridlysning. För dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär fem procent av Sveriges djur och växter är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. För flera arter räcker det inte med att de blir fridlysta eller skyddas i ett naturreservat för att de ska kunna leva vidare. De hotade arterna behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med ungefär 200 åtgärdsprogram för cirka 340 arter och sju naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer.

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Åtgärder för Östergötlands hotade arter

Länsstyrelsen Östergötland genomför många olika åtgärder för de hotade arter som länet ansvarar för. Åtgärderna utförs med stöd av åtgärdsprogrammen. Östergötlands län berörs av 56 åtgärdsprogram och cirka 100 arter.

Genom omfattande kartläggningar har Länsstyrelsen en god kunskap om var i länet dessa arter och miljöer finns. Resurserna kan därför riktas dit de gör störst nytta. Vi har valt att fokusera arbetet på de åtgärdsprogram som berör flera miljöer som är generellt viktiga för den biologiska mångfalden, samt program för arter som Östergötland har ett särskilt stort ansvar för nationellt sett.

Nedan ges två exempel på en miljö och en art som vi prioriterat att jobba extra mycket med.

Sandmarker och torrängar

Många djur och växter är knutna till öppna sandmarker och torrängar. Öppna och blomrika sandmarker och torrängar har minskat kraftigt. I dagens landskap finns de främst i täkter och vägkanter. Länsstyrelsen arbetar därför både med att behålla och återskapa sandmarker och torrängar. Exempel på åtgärder som vi gör är slåtter, gräsbränning, plantering av ängsväxter, röjning av skuggande träd och buskar samt schaktning för att få fram bar sandjord. Några av de hotade arter som gynnas av dessa åtgärder är sandödla, stortapetserarbi, pärlbi, guldsandbi, silvergökbi och stäppspolvivel.

Trumgräshoppa

Trumgräshoppa är en spektakulär art som är knuten till torra och magra gräsmarker. Ungefär hälften av Sveriges förekomstlokaler finns i Östergötland, vilket innebär att vi har ett stort nationellt ansvar för arten. Igenväxning är ett stort hot mot trumgräshoppan. Länsstyrelsen arbetar med att restaurera igenvuxna lokaler genom röjning, bränning och stängsling. Vi driver också ett projekt där trumgräshoppor odlas i fångenskap. Odlingen ger årligen hundratals gräshoppor som sätts ut på lämpliga platser.

 

Särskilt fokus under 2018-2020

Under 2018-2020 genomför Länsstyrelsen tre projekt som till 70 % finansieras med projektstöd från landsbygdsprogrammet för att restaurera viktiga miljöer i odlingslandskapet för hotade arter.

De tre projekten är:

  1. Skötsel i Östergötlands eklandskap
  2. Skapa och restaurera sand- och torrängsmiljöer
  3. Fållindelning av betesmarker med höga naturvärden

Floraövervakning / Floraväkteri

Storskaliga förändringar av jord- och skogsbruket är en orsak till att många växtarter blivit ovanliga. Varje år bedriver Länsstyrelsen övervakning av ett urval rödlistade (hotade) växter. Floraövervakning, eller floraväkteri som det också kallas, sker med hjälp av cirka 80 ideellt arbetande floraövervakare som noterar om växten finns kvar på lokalerna och hur mycket det finns på varje lokal. 

Resultaten sammanställs i rapporter och används för att planera skötsel och åtgärder. Resultatet används också som underlag till uppföljning av miljömål och Natura 2000-områden. Analys av data under perioden 1995-2005 visar på en negativ trend för många av de undersökta växterna. För att vända trenderna genomför Länsstyrelsen åtgärder för flera av arterna. Extra satsningar görs bland annat för växterna fältgentiana, mosippa, finnögontröst och skogsklocka.

Exempel på arter där Östergötland har ett särskilt ansvar är bland annat gaffelglim, ängssalvia, finnögontröst, honungsblomster, luktsporre, kålsenap, vårtsärv, revsvalting, stubbdaggkåpa, ärtvicker, spindelört, kasgräs, spetsfingerört, styvnate, spetsnate, piploka och luddvedel.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt

Naturvårdsenheten