Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Ny utbildning i möteskultur för bättre älgförvaltning
Den 2 mars medverkade vilthandläggarna Markus Grenestam och Jim Forsberg från Länsstyrelsen Östergötland i första delen av en ny utbildning för älgförvaltningsgrupperna i länet. Syftet är en förbättrad älgförvaltning – genom att markägare och jägare utbildas i möteskultur.
Det kan vara ett tufft klimat i vissa grupper, säger Markus Grenestam. Dock poängterar han att älgförvaltningsgrupperna i länet anses fungera relativt bra och att det är just därför Östergötland blivit aktuellt för pilotutbildningen.
Hur kan dålig möteskultur påverka älgförvaltningen?
Grunden för hur älgförvaltningen ska skötas är genom samverkan, särskilt mellan markägare och jägare. Saknas fungerande möteskultur inom älgförvaltningsgrupperna finns det risk för onödiga konflikter vilket kan medföra ett minskat förtroende och tillit till fattade beslut. Det påverkar markägare och jägares vilja att följa fastställda förvaltningsåtgärder, vilket i sin tur påverkar målsättningar om minskade skador och välmående älgstammar, säger Jim Forsberg.
Utbildningen innehöll information och diskussioner om:
- Spelregler i ett mötesrum, hur man beter sig mot varandra.
- Kommunicera inför och under ett möte. Att det ska finnas syfte och mål med mötet och hur man skickar ut en dagordning.
- Hur man kommer fram till konsensus.
I nästa steg ska förvaltningsgrupperna ta fram spelregler för sina egna möten och i april redovisa hur de tagit steg mot förbättrad möteskultur.
Intresset för utbildningen visade sig vara oväntat stort.
Jag är främst förvånad över hur stort engagemanget var, men också den stora uppslutningen. Alla älgförvaltningsgrupper var representerade på utbildningen, vissa med samtliga medlemmar, säger Jim.
Unikt för utbildningen är att den kommer från båda sidor, både markägare och jägare.
Det tror jag är en framgångsfaktor, säger Markus.
Initiativtagare till pilotutbildningen var Sveaskog, Södra skogsägarna och Svenska jägareförbundet.
Aktörerna vill nu att utbildningen ska spridas i landet genom länsstyrelserna. Andra länsstyrelser har visat intresse för utbildningen och frågan har lyfts till landsbygdsministern med förhoppning om att utbildningen ges möjlighet att spridas vidare med stöd av medel.
Älgförvaltning i länet
- Länsstyrelsen tar med jämna mellanrum fram en förvaltningsplan för klövvilt som beslutas av Viltförvaltningsdelegationen, (VFD). Den innehåller övergripande riktlinjer för hur klövviltstammarna i länet ska förvaltas.
- Östergötland är uppdelat i åtta förvaltningsområden, (ÄFO), där varje område ska hysa en egen älgstam. Områdena är utformade efter naturliga barriärer, som motorvägar och sjöar.
- Varje älgförvaltningsområde är i sin tur indelad i älgskötselområden, (ÄSO). Totalt finns 41 i länet.
- Länsstyrelsen utser inom varje förvaltningsområde en älgförvaltningsgrupp som sitter i en treårsperiod. Varje älgförvaltningsgrupp består av tre markägare och tre jägare som förvaltningsplanen ska förankras hos.
- Älgförvaltningsgrupperna ska sedan i sin tur förankra att planen följs i praktiken ute i älgskötselområdena ute i länet. Och det är här det kan finnas utmaningar, när älgförvaltningsgrupperna och jägare ute i älgskötselområdena inte når konsensus om förvaltningen.