Carl Fredrik om sin tid som landshövding

Nu är sex år över, och han åker hem till sitt älskade Halland med ett till län i sitt hjärta, Östergötland. Med i bagaget har landshövding Carl Fredrik Graf många fina minnen och bland annat Linköpings universitets förtjänstmedalj som han fick för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”.

Han har skakat hand med tusentals människor, hållit mängder av tal, förrättat dussintals invigningar, delat ut diverse priser och modererat och hållit ihop flera viktiga möten, seminarier och sammankomster.

Fattat både små och stora, svåra och ansvarstunga myndighetsbeslut och skrivit under flertalet strategier och styrande dokument och knutit och hållit i internationella kontakter som kommit länet till gagn.

Varit ordförande i stiftelser och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet.

Som värd tagit emot bland andra Kungen, Drottningen, Kronprinsessan, Prinsen, Hertiginnan av Östergötland, Talmannen, statsråd, flertalet ambassadörer från olika länder och andra internationella gäster med många, många fler från näringslivet, myndigheter, kommuner, region och andra viktiga samhällsfunktioner.

Ena dagen har han varit i Stockholm då Kungen firat tronjubileum (50 år på tronen) tillsammans med kungligheter och politiker från andra länder, en annan dag på Folk och försvar i Sälen och en tredje dag på ett motormuseum där han vetgirigt botaniserat bland väldigt gamla motorsågar.

Spannet är gigantiskt stort på vad han fått uppleva.

Idag, den sista juli, flyttar han ut från Linköpings slott, flyttar hem till hustru Anette och hem till gården utanför Halmstad. Halland, ett län han fram till att han blev landshövding i Östergötland, aldrig lämnat.

Visst kommer han att känna saknad. Men allra mest bär han med sig en glädje över allt roligt, intressant, lärande och spännande han fått uppleva.

– De goda samtalen, de samlar inte damm. De kan man i sitt egna huvud gå tillbaka till när som helt och minnas med en god känsla, slår han fast.

Som statens ”förlängda arm” i länet är det många som uppvaktat honom.

En arm som många i länet velat kroka i. Dra till sig. Dra nytta av.

– Jag underskattade kanske funktionen landshövding och vad den innebär i fråga om status och respekt. Att landshövdingen, inte Carl Fredrik, kommer och deltar, inviger eller vad det handlar om innebär status, respekt och stolthet för många. Det upplevde jag tidigt. Och om jag i min funktion som landshövding kan bidra till att människor känner stolthet för sin verksamhet gör jag gärna det. Det känns bra att som statens företrädare besöka delar av länet där staten annars helt saknar närvaro, säger han.

Vad har varit allra roligast?

– Mötet med människorna, och variationen av samtalsämnen. Ena stunden pratar jag om samhällsplanering, i nästa handlar det om totalförsvar och lite senare är det något internt möte på länsstyrelsen. Variationen har varit rolig, lärorik och samtidigt lite utmanande.

– Jag tycker om och trivs i rollen att leda möten, och drivs av att de ska leda fram till kloka slutsatser. Jag vill försöka fånga in alla de människor som är med på ett möte. Fånga upp olika perspektiv och kanske kan ta några steg framåt i olika frågor.

Har du haft något motto som högste myndighetschef?

– Inget uttalat motto på det sättet. Men ibland kan man som myndighet kanske bli väldigt noggrann, vilket är väldigt bra. Men… Men det handlar också om att få framåtdrift. Det är kanske utmärkt att vi gör 80 procent rätt och vi gör det i tid än att vi gör det 100 procent rätt men att det är för sent, då händelsen redan har inträffat och beslutet får väldigt liten eller ingen effekt. Det gäller att tajma besluten, att de kommer i rätt tid.

Vad har varit svårast?

– Frågor kring rovdjurspolitiken och viltförvaltningen. Där möter man en konfliktyta med många olika särintressen som är väldigt påtaglig. Mycket känslor som finns med parallellt med mycket fakta förstås. Därför gjorde det mig extra glad att vi under det senaste mötet med viltförvaltningsdelegationen kunde ta ett enhälligt beslut gällande förvaltningsmålet för lodjur. Kanske kan det också bidra till att polariseringen i debatten i samhället kan minska något.

Efter att han avslutat sitt förordnande återstår att slutföra rapporten ”Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap”. I september ska han i egenskap av särskild utredare leverera rapporten till regeringen.