Fler arbetstillfällen och färre arbetsställen inom statlig sektor

Länsstyrelsen har för tredje året i rad kartlagt och analyserat statlig närvaro och service. Kartläggningen visar att sysselsättningen ökat inom statlig sektor samtidigt som antal arbetsställen minskat. Geografisk tillgänglighet till servicegivande myndigheter ligger på ungefär samma nivå som tidigare.

Sysselsättningen ökar

Sedan 2017 har antalet sysselsatta inom statlig sektor ökat med cirka 14 300 personer. Störst ökning syns i Skåne, Örebro och Uppsala län. Örebro län har den största procentuella ökningen av antalet sysselsatta mellan åren 2017 och 2021. Ökningen är 28 procent vilket motsvarar 2 135 sysselsatta. Ökningen av antal sysselsatta har skett i alla län utom Jönköpings, Norrbottens och Västmanlands län. Totalt är cirka 269 700 personer sysselsatta inom statlig sektor i Sverige. Drygt hälften är sysselsatta inom storstadslänen – Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

I Östergötlands län har antalet sysselsatta ökat med 1 064 personer mellan åren 2017 och 2021. Det fanns 15 136 sysselsatta (dagbefolkning) i statlig sektor i länets samtliga 13 kommuner 2021. Den procentuella förändringen under tidsperioden är en ökning med 7,6 procent.

Färre arbetsställen

Kartläggningen visar också att det finns 220 statliga myndigheter¹ och cirka 2 700 arbetsställen (fysiska platser där verksamheten bedrivs). Sedan 2018 har den statliga närvaron ökat med en myndighet och minskat med 191 arbetsställen.

I Östergötland fanns det 113 statliga arbetsställen i länet 2022 fördelat på 12 av länets 13 kommuner. Antalet arbetsställen har minskat med fem stycken mellan åren 2018 och 2022.

Samtliga län utom Södermanlands, Västra Götalands och Västernorrlands län har en minskning i antal arbetsställen. I Stockholms län har minskningen varit störst, procentuellt är det Blekinge och Norrbottens län som minskar mest, säger Linda Wiklund, nationell samordnare av uppdraget Statlig närvaro och service.

Geografisk tillgänglighet på ungefär samma nivå som tidigare

Kartläggningen visar också hur stor andel av befolkningen som har geografisk möjlighet att få service på plats hos de elva servicegivande myndigheterna². Den geografiska tillgängligheten är 53 procent i årets mätning, vilket ligger på samma nivå som 2021. Den varierar från 43 procent i Jämtlands län till 58 procent i Stockholms län. Av de elva servicegivande myndigheterna är det Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Statens servicecenter³ som har högst geografisk tillgänglighet.

Vid mättillfället hade Statens servicecenter utökat sin verksamhet med 14 kontor jämfört med mätningen 2021. Arbetsförmedlingen erbjöd sina tjänster på ytterligare 54 av Statens servicecenters kontor och Migrationsverket erbjöd service på 14 av Statens servicecenters kontor.

Den geografiska tillgängligheten ligger för de flesta myndigheterna på ungefär samma nivå som 2021. Migrationsverket har en ökad geografisk tillgänglighet, vilket kan vara ett resultat av utökningen av deras fysiska närvaro via Statens servicecenter, säger Linda Wiklund.

Den geografiska medeltillgängligheten i Östergötland är 55 procent. Det är högst geografisk medeltillgänglighet i Linköpings kommun och lägst i Ydre kommun.

Tillgängligheten jämfört med riket är något högre i Östergötland för samtliga färdsätt utom kollektivtrafik. Tillgängligheten för servicegivande myndigheter har blivit något bättre 2023 jämfört med 2021 för merparten av färdsätt och uppsatta tidsgränser.

¹Antalet myndigheter enligt RAMS – registerbaserad arbetsmarknadsstatistik – definition av Statlig sektor.

²I uppdraget fördjupar vi oss i elva servicegivande myndigheter: Polismyndigheten, Trafikverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statens servicecenter, Migrationsverket, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet och CSN.

³Statens servicecenter tillhandahåller service för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Dessa myndigheter erbjuder ingen egen fysisk service.