Risk för skogsbrand i Östergötlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Ny lagstiftning behövs för att förhindra bortföranden

Skugga av en vuxen som håller ett barn i handen

Många barn förs utomlands för att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck trots att myndigheter känner till deras situation. För att förhindra bortföranden behövs bland annat fler juridiska verktyg, som ökad möjlighet att utfärda utreseförbud för barn och att polisanmäla i ett tidigt stadium. Det är några slutsatser i en kartläggning av bortförda personer under 2022, som Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (NCH) har genomfört.

I de kommuner som deltog i kartläggningen hade socialtjänsten kännedom om sex av tio fall som gällde barn innan bortförandet skedde. Trots det har socialtjänsten ansökt om utreseförbud i relativt få fall. Sedan den 1 juli 2020 kan socialtjänsten ansöka om utreseförbud om det finns en påtaglig risk att ett barn förs utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. NCH rekommenderar att utreseförbud ska kunna utfärdas i fler situationer, enligt förslaget i utredningen ”Ett utvidgat utreseförbud för barn”. Där föreslås att de skäl som krävs för ett omhändertagande enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) också ska vara skäl för att utfärda utreseförbud.

– Socialtjänsten behöver också ha möjlighet att polisanmäla fler brott på förberedelsestadiet, till exempel när barn riskerar att föras utomlands för att ingå barnäktenskap. För det behöver sekretessbestämmelserna ses över, säger Maria Elowsson, utredare på Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Viktigt att ansöka om utreseförbud

Samtidigt, konstateras i kartläggningen, är det viktigt att socialtjänsten använder sig av de möjligheter att ansöka om utreseförbud och göra polisanmälan som finns med nuvarande lagstiftning.

Kartläggningen visar att många kommuner saknar eller har bristande rutiner för att identifiera och sätta in rätt insatser till personer som riskerar att bli bortförda. I de kommuner som deltog i kartläggningen svarade mer än hälften av socialtjänstförvaltningarna och var fjärde skolförvaltning att de saknar rutiner för att hantera sådana ärenden.

En annan slutsats är att kunskapen och kompetensen hos yrkesverksamma fortsatt behöver öka för att bättre kunna hantera hedersrelaterad utsatthet.

– Det är oerhört viktigt att kommunerna arbetar systematiskt och förebyggande för att förhindra bortföranden, eftersom det är mycket svårare att hjälpa en utsatt person som redan har förts utomlands, säger Maria Elowsson.

Hur många barn och vuxna som förs bort varje år för att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck är inte känt. För att få bättre kunskap om omfattningen rekommenderar NCH att ett nationellt inrapporteringssystem ska införas. Myndigheter skulle då bli skyldiga att rapportera in misstänkta och bekräftade fall av personer som har förts bort.

Om kartläggningen

Kartläggningen bygger på en enkätundersökning som har riktats till socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i samtliga kommuner. Svarsfrekvensen i undersökningen är 55 procent och resultatet återspeglar förhållandena i de kommuner som har svarat. Det går inte att utifrån kartläggningen dra några slutsatser om det totala antalet bortförda personer under 2022, eller om huruvida gruppen ökar eller minskar.

Kartläggning av bortförda personer i en hederskontext under 2022 Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Carl Fredrik Graf

Besöksadress

Östgötagatan 3

Postadress

581 86 Linköping

Organisationsnummer

202100-2270

Följ oss