Nu stärks arbetet för att skydda kulturarvet

Förgrund med stenmur och en trästolpe med ett märke i form av sköld med text. I bakgrund ett vitt äldre hus med snidade detaljer i farstun. Text på skylt "Kulturegendom skyddad enligt 1954 års Haagkonvention.

Länsstyrelsen ansvarar för att skyddsvärd kulturegendom märks ut med Haagkonventionens emblem efter tillstånd från Riksantikvarieämbetet. Emblemet är det internationella kännetecknet för märkning av betydelsefulla kulturegendomar. Fotot är taget vid Burs kyrka på Gotland.

Rysslands pågående krig i Ukraina har aktualiserat behovet av att skydda vårt kulturarv från att förstöras i händelse av krig. Nu växlar Länsstyrelsen upp arbetet med att identifiera, välja ut och märka upp de kulturegendomar i länet som har störst nationell betydelse.

I krig är det vanligt att kulturegendom blir måltavla för angrepp. Men även i krig finns lagar som säger vad man får och inte får göra. Skyddet av kulturegendom under krig handlar om att ”skada på ett folks kulturegendom, oavsett vilket land den tillhör, är liktydigt med skada på hela mänsklighetens kulturarv” (1954 års Haagkonvention).

"Vårt kulturarv och våra nationalskatter är samlande symboler för vårt land och vår historia. Att vi kan skydda viktig kulturegendom vid krig har en avgörande betydelse för befolkningens försvarsvilja, nationella identitet och motståndskraft" säger Mats Herklint, som sammankallar länsstyrelsernas gemensamma kulturmiljönätverk inom området.

Kulturegendom med nationell betydelse

Som högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet har Länsstyrelsen ett särskilt ansvar för att skydda länets kulturarv. Länsstyrelsen ska göra ett urval av de nationellt mest betydelsefulla kulturegendomarna i länet. Detta görs tillsammans med Försvarsmakten och den som äger och förvaltar en kulturegendom, till exempel kyrkor, regionala och lokala museer och arkiv.

Kulturegendom kan vara byggnader eller minnesmärken, arkeologiska miljöer, arkiv, konstverk och vetenskapliga samlingar. I Östergötlands län finns flera kulturegendomar av stor betydelse även ur ett nationellt perspektiv, bland annat Vadstena hospital, Löfstad slott, Vreta klosters kyrka och Rökstenen.

Skydd enligt folkrätten

När en kulturegendom har valts ut som särskilt skyddsvärd ska den märkas upp med ett internationellt kännetecken som visar att egendomen är skyddad enligt folkrätten. Länsstyrelsen ska också ta fram en plan för hur egendom som inte kan skyddas på plats ska föras undan i händelse av krig.

"Frågan om beredskap för att skydda kulturarv har aktualiserats i och med Rysslands krig i Ukraina och Länsstyrelsen prioriterar nu att börja arbeta med urval, uppmärkning och planering för undanförsel. Vi är i början av ett långsiktigt arbete som kommer att pågå i flera år framöver" säger Patrick Björklund, länsantikvarie i Östergötlands län.

Kort fakta om Haagkonventionen och folkrätten

Sverige är anslutet till 1954 års Haagkonvention och under fredstid ska åtgärder vidtas för att skydda landets kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Enligt Haagkonventionen kan kulturegendom till exempel vara minnesmärken, arkeologiska miljöer, arkiv, konstverk och vetenskapliga samlingar.

Användning av kännetecknet för kulturegendom är skyddad enligt folkrätten. Riksantikvarieämbetet ansvarar tillståndsprocessen för att hantera emblemet, utifrån reglerna i totalförsvarets folkrättsförordning och lagen om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten. Undanförsel av kulturegendom regleras genom lagstiftningen om undanförsel och förstöring.