Statistik från nationella stödtelefonen visar på ökat antal bortförda

I samtalen till den nationella stödtelefonen 2022 noteras en markant ökning av antalet personer som riskerar att föras bort eller har bekräftats vara bortförda. Totalt rör det sig om 210 personer, vilket är den högsta noterade siffran som rör bortförda personer sedan stödtelefonen etablerades 2014. Det visar den senaste årsstatistiken från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Den nationella stödtelefonen tar emot samtal främst från yrkesverksamma som behöver råd gällande barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Runt hälften av samtalen kommer från socialtjänsten, följt av samtal från skolan. Statistiken återspeglar enbart de ärenden samt den information som uppges i samtalen och ger därför inte en fullständig bild av vare sig förekomsten eller omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige.

I samtal om totalt 620 utsatta personer förra året rörde 34 procent oro för eller bekräftade bortföranden i en hederskontext.

Fler samtal i ett senare skede

Christina Malmqvist, sakkunnig vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck och som tar emot samtal i stödtelefonen, ser att en tendens är att ärendena till stödtelefonen blivit av mer akut karaktär.

– Vi får in fler samtal i ett senare skede och det kan handla om att hela syskonskaror förs ut ur landet samtidigt eller i nära anslutning till varandra.

Orsakerna till bortföranden i en hederskontext kan vara barnäktenskapsbrott, äktenskapstvång, könsstympning, uppfostringsresor eller omvändelseförsök. Barn och unga vuxna kan också föras ut ur landet för att undkomma myndigheters, framför allt socialtjänstens, insatser.

Många ringer i första hand om oro för flickor och kvinnor. Bortförda pojkar och män förekommer också, men främst som syskon eller anhöriga i de fall samtalen handlar om hela syskonskaror som försvinner.

Svårt att återvända hem

Enligt samtalen förs personer ofta bort till länder där det råder annan familjelagstiftning och eftersom svensk lag enbart gäller i Sverige kan det vara oerhört svårt för dessa personer att få återvända hem till Sverige.

– Det är ett starkt orosmoment att många av de bortförda har varit kända av myndigheterna och många gånger varit föremål för insatser innan bortförandet, säger Christina Malmqvist.

I samtal till stödtelefonen är det främst föräldrarna som är förövarna, men även syskon och släktingar kan vara involverade.

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck inrättades vid Länsstyrelsen Östergötland i oktober 2022 och har i uppdrag av regeringen att stödja och bidra till ett strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell, regional och lokal nivå.

Ny nationell kartläggning

För att få bättre kunskap om hur många barn, unga och vuxna som blir bortförda för att utsättas för exempelvis barnäktenskapsbrott eller könsstympning av flickor och kvinnor pågår nu ett arbete med en nationell kartläggning bland Sveriges kommuner om bortförda personer i en hederskontext under 2022. I slutet av februari skickas enkäter ut till samtliga 290 kommuners social- och utbildningsförvaltningar. Målet är att få en bild av antalet bortförda, varför de först bort liksom hur kommuners rutiner och samverkan ser ut i dessa ärenden för att kunna identifiera utvecklingsbehov och ge förslag på utvecklingsåtgärder på området. Tanken är också att kunna jämföra resultaten med en liknande kartläggning som gjordes 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Resultat från den pågående kartläggningen publiceras i sommar.

Statistik över ärenden till nationella stödtelefonen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.