Risk för vattenbrist i Östergötlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Stor spridning av granbarkborren i länet just nu

Granbarkborre

Just nu är det stora angrepp av den åttatandade granbarkborren i många av Östergötlands skyddade naturområden. I Ytterby naturreservat mellan Linköping och Åtvidaberg är läget så allvarligt att över 200 granar nu fälls och forslas bort.

Vid extrem torka eller värme blir många granar stressade och blir extra mottagliga för angrepp. När populationen blir tillräckligt stor angriper den inte bara svaga träd, utan kan ge sig på friska träd. Det skadar inte bara naturvärdena utan kan även skapa ekonomiska förluster för markägare.

Att bekämpa granbarkborren är svårt men Länsstyrelsen liksom andra aktörer arbetar för att minska skadeverkningarna.

På många platser, exempelvis det hårt utsatta Loreberg naturreservat i Finspång, lyckades Länsstyrelsen delvis förekomma angreppen i år genom att identifiera och barka av granarna innan de vuxna granbarkborrarna gav sig i väg för att göra en syskonkullsvärmning. Intill tidigare angreppsytor fanns vindfällda granar som användes som fångstvirke för att försöka dämpa angreppet ytterligare. Detta gav ett bra resultat.

220 angripna träd i Ytterby naturreservat

På andra platser har årets angrepp blivit större. Ett av områdena som har stora granbarkborreangrepp just nu är Ytterby naturreservat utanför Värna/Grebo i Åtvidabergs kommun. Där är nästan samtliga av reservatets granar nu angripna av granbarkborren.

- Det varma vädret har bidragit till att angreppet fått ett ordentligt fäste och att vi nog förbisett hur många granbarkborrar det faktiskt rört sig om i Ytterby. En liten naturlig mängd granbarkborrar behöver inte vara negativt ur naturvårdssyfte. De bidrar till att skapa luckor för de ljuskrävande grova tallarna i området och även till nybildning av viktig död ved men som det är nu har de förstört de naturvärden som var kopplade till levande granar och det är en stor förlust. Trots det, är det bra att försöka behålla lugnet och inte göra förhastade åtgärder som kan bli både dyra, onödiga och till och med kontraproduktiva. Vi strävar efter att göra åtgärder som har så stor effekt som möjligt med rimliga insatser, säger Therese Holmberg, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen Östergötland.

I veckan började Länsstyrelsen plocka bort granarna. Både de som är nyligen angripna och spröda redan döda träd. Att ta bort döda träd ger egentligen ingen effekt på granbarkborrens spridning, men eftersom betesdriften är en viktig del av reservatets skötsel behöver betesdjuren kunna röra sig säkert.

Skötsel och åtgärder i naturreservat ska ske enligt reglerna i reservatens beslut och skötselplaner. I några reservat med stor andel gran har Länsstyrelsen sökt dispens för att få göra åtgärder mot granbarkborrar för att försöka rädda de granar som fortfarande lever.

När temperaturen uppnått 18 °C på senvåren kan du börja leta efter angrepp. I första hand angriper granbarkborrarna stormfällda granar men i brist på dessa även stående träd. Inte sällan hittar man dem i anslutning till tidigare angrepp eller i nyupptagna hyggeskanter.

Den åttatandade granbarkborren är den som gör störst skada i granskogen. Den föredrar lite äldre träd med grövre bark, men kan även hittas på yngre klenare träd. Karaktäristiskt är att den lämnar brunt borrmjöl nere vid trädbasen, i ett spindelnät eller vid någon kvist. Eller att man ser ingångshålen i barksprickorna kantade med borrmjöl och kåda utmed trädstammen. Tar man en kniv och skär bort lite bark kommer man troligen också se vuxna granbarkborrar och/eller larver.

Angrepp i naturreservat hanteras inte riktigt på samma sätt som i det vanliga skogsbruket. Generellt körs inget virke ut ur skogen utan i stället barkar man av de angripna träden med skördare eller motorsåg. Granbarkborrarnas larver torkar och de vuxna individerna kläms sönder. Allt virke kan därför lämnas kvar på plats i reservaten.

Där det är möjligt ställs också många högstubbar ut för att få en variation av den döda veden och även högstubbarna barkas därför.Gamla angripna träd får i regel stå kvar då de inte bidrar till spridningen av granbarkborrar längre.

Vid vandringsleder eller på betesmarker kan man behöva röja för att varken människor eller djur ska komma till skada när de döda träden börjar falla.

Kontakt