Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Sveriges vanligaste skogstyper är utarmade på arter

Bilden föreställer en skog med grön mossa och trädstammar.

Enligt studien var naturreservat mest artrika.

Grandominerade produktionsskogar är kraftigt utarmade på skalbaggar, mossor och svamparter. Det visar en ny studie som gjorts i ett samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings universitet och fem stora skogsägare i länet.

För att ta reda på hur artrikedomen skiljer sig åt mellan olika typer av skogar har nyligen en stor studie genomförts i länet. Genom att placera ut fällor i totalt 36 skogsområden i olika delar av Östergötland har man kunnat kartlägga vilka skalbaggar som lever under bark, i murken ved eller i svampar som bryter ned ved. Studien visar också vilka mossor och svampar samt total mängd insekter som finns i de olika skogsområdena.

I dag är grandominerad produktionsskog på 15–45 år den vanligaste skogstypen i Sverige. Resultaten från studien visar att dessa skogar är kraftigt utarmade på skalbaggs-, moss- och svamparter jämfört med exempelvis naturreservat som är de mest artrika skogarna. Även vissa avverkningsmogna skogar på 70–90 år visade sig vara artrika och ha stora likheter med framför allt nyligen bildade naturreservat. Framför allt hyste de en rik insektsfauna.

– Resultaten är intressanta eftersom 6 000 arter är beroende av död ved i svenska skogar och att studien visar att majoriteten av Sveriges skogsmark är utarmad på arter beroende av död ved. Studien har fyllt en kunskapslucka om vilka arter som lever i södra Sveriges vanligaste skogstyper, unga produktionsskogar dominerade av gran. Resultaten har därmed gett en unik inblick i skillnaderna mellan skogar av olika åldrar och skyddade områden, säger Karl-Olof Bergman, docent i naturvårdsbiologi på Linköpings universitet.

Totalt hittades 478 vedlevande skalbaggsarter och av dem var 24 med på den nationella rödlistan för hotade arter. Hyggen och de skyddade skogarna visade sig innehålla störst mängd flygande insekter, men hyggena och unga skogar var de fattigaste skogstyperna med avseende på antalet vedlevande och hotade skalbaggsarter.

Andelen skogar som är över 120 år är i dag låg och mängden död ved i produktionsskogarna är endast en bråkdel av det naturliga. Jämfört med hur skogslandskapet har växt fram historiskt sett står granen i dag, på bekostnad av tall och lövträd, för en större andel av arealen. Allt detta har fått konsekvensen att många arter som lever i granskogar är trängda, har svårt att hitta sina livsmiljöer och blivit ovanliga. För att skydda hotade arter är det därför viktigt att öka mängden död ved och variationen av trädslag i det framtida skogsbruket.

– Studien visar hur viktigt det är att vi fortsätter skydda skog för den biologiska mångfalden, men också att det är viktigt att vi fortsätter diskussionen om hur vi sköter dagens produktionsskogar för att på bästa sätt kombinera produktion och biologisk mångfald. Det är väldigt roligt att studien gjorts i samverkan med flera stora skogsägare, säger Ulrica Swärd, enhetschef Länsstyrelsen Östergötland.

Studien har gjorts i ett samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings universitet, Sveaskog, Holmen skog, Boxholms skogar, Linköpings stift och Baroniet Adelswärd. Fältarbetet har gjorts av de två biologstudenterna Rebecca Petersen och Angelica Weisner från Linköpings universitet under deras examensarbeten.

Kontakt