Publiceringsdatum: 20 juli 2020

Senast uppdaterad: måndag 20 juli, 10.19

Uttern går framåt i Östergötland

bild på utter som äter fisk

En utter med sin favoritföda. Foto: Claudia Peters

För fjärde gången sedan 1999 har Länsstyrelsen Östergötland inventerat uttern. Resultatet visar en ökning av både antal djur och dess utbredning i länet.

I början av 1900-talet fanns uttern i rikliga förekomster i större delen av Sverige. Populationen minskade dock kraftigt i mitten av 1950-talet trots att arten blev fredad från jakt 1968. Minskningen tror man i dag berodde på jakt, ökad biltrafik och framför allt en sämre miljö med ökande halter av hälsofarliga kemikalier som PCB och DDT.

I miljöövervakningssyfte utförs med några års mellanrum inventeringar på utter runtom i landet. I Östergötland gjordes den första inventeringen 1999 och under det gångna året har inventering skett för fjärde gången. Resultaten tyder glädjande nog på att utterpopulationen har ökat i både antal och utbredning under perioden.

– Uttern fortfarande är rödlistad, men den är på god väg att återhämta sig. 1999 gjordes fynd av utter på endast 17 procent av platserna i länet som inventerades. Den siffran har nu ökat till 64 procent. Från att enbart ha funnits i sydvästra delen av länet kan uttern i dag antas finnas på lämpliga platser i hela Östergötland, säger Nicklas Jansson, miljöövervakningsansvarig på Länsstyrelsen Östergötlands enhet för naturskötsel.

Den europeiska uttern (Lutra lutra) är ett av de rovdjur som befinner sig högst upp i näringskedjan och är precis som andra rovdjur hårt drabbade av miljöföroreningar. Efter att användningen av kemikalier som PCB och DDT förbjöds ökade också utterpopulationen i Sverige.

Döda uttrar från Östergötland som har inkommit till Naturhistoriska riksmuseet har dock visat på oroande höga halter av läkemedelsämnen samt perfluorerade ämnen, som bland annat används vid impregnering av regnkläder.

– Trots att populationen tenderar att öka så är de höga halterna av dessa ämnen oroande eftersom man inte vet vad dessa får för effekter för uttern, säger Nicklas Jansson.

Ett annat fortfarande aktuellt problem är att ett stort antal djur blir påkörda när de korsar trafikerade vägar. Trafikverket har på senare tid gjort åtgärder som att förbättra vägtrummor och kulvertar för att uttern hellre ska springa genom dem istället för över vägen.

Rapport: Situationen för utter i Östergötland

Den europeiska uttern

Latinskt namn: Lutra lutra

Storlek: En vuxen hona är ungefär 100 cm lång och väger omkring 4–8 kilo medan en vuxen hane blir ungefär 120 cm lång och väger mellan 6–10 kilo.

Huvudföda: Fisk (mer än 80 procent) följt av små däggdjur, fåglar och kräftdjur.

Utseende: Den europeiska uttern har en päls som är brun på ovansidan och ljus på undersidan. Pälsen består av två lager, ett varmt lager tätt intill kroppen och ett vattentätt lager utanpå. Arten har långa morrhår i anslutning till munnen, vilket troligtvis hjälper uttern att lokalisera byten i vattnet. För att underlätta simningen så har uttern simhud tillsammans med en lång och kraftig svans, som fungerar som ett roder, dessutom kan musklerna reglera spänningen under simturen

Kontakt