Publiceringsdatum: 10 december 2018

Senast uppdaterad: måndag 10 december, 13.54

Ingen licensjakt på lodjur i Östergötland

Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län har fattat beslut om licensjakt på lodjur under 2019. I Östergötland kommer däremot ingen licensjakt att beviljas.

Beslutet om att tillåta licensjakt på två lodjur i Jönköping och tre i Kalmar län har fattats för att reglera stammen då den är över förvaltningsmålet med 1,5 årliga föryngringar i båda länen. Förvaltningsmålet beslutas av Viltförvaltningsdelegationerna och anger ungefär hur stor populationen bör vara i respektive län inom förvaltningsområdet. När populationen är över förvaltningsmålet kan det finnas utrymme för licensjakt.

– Då Östergötlands förvaltningsnivå, enligt det senaste inventeringsresultatet, endast har överstigits med 0,5 föryngringar och tre lodjur har trafikdödats under 2018 kommer någon licensjakt inte att beviljas under 2019, säger vilthandläggare Mia Kjällander.

Licensjakten är en del av rovdjursförvaltningen, och genomförs i begränsad omfattning och under strängt kontrollerade former. Länsstyrelsernas ambition inom södra rovdjursförvaltningsområdet är att genomföra licensjakten i en liten skala och som ett första steg i övergången mellan en etableringsfas och en förvaltningsfas. Lodjursjakten startar den 1 mars 2019 och varar som längst till och med den 31 mars.

Mer information

Licensjakt efter lodjur i Jönköpings län 2019länk till annan webbplats

Licensjakt efter lodjur i Kalmar län 2019länk till annan webbplats

Rovdjursförvaltningsområde

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden.

  • Norra som består av Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, och Västernorrland. Det är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige.
  • Mellersta är Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Dessa län är vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Det är fem län inom mellersta som tagit beslut om licensjakt på varg 2016, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Västmanland samt Örebro.
  • Södra är Blekinge, Gotland, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Södermanland och Östergötland. Dessa län räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna.

Samverkansråd

Samverkansforum inom varje rovdjursförvaltningsområde. Samverkansrådet ska samverka i frågor som rör rovdjursförvaltningen inom området samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen. Landshövdingen, eller den landshövdingen utser, är respektive läns representant i samverkansrådet.

Viltförvaltningsdelegation

Viltförvaltningsdelegationer ska på regional länsnivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor. Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram.

Landshövdingen är ordförande i delegationen och de ledamöter som sitter i delegationen kommer dels från politikerhåll men även från olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.

Referensvärde

Att en art har gynnsam bevarandestatus innebär även att den kan utsättas för jakt. Omfattningen av jakt på våra stora rovdjur får däremot inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus.

Referensvärdet anger det lägsta antal för rovdjuren i Sverige. Anges som en siffra på minsta antal djur av en art som ska finnas i Sverige för att den ska ha gynnsam bevarandestatus. Man kan likna referensvärden med en varningslampa. Om antalet rovdjur närmar sig referensvärdet kan arten hotas. Referensvärdet fördelas sedan mellan länen. På så vis kan man säkerställa att den nationella miniminivån inte underskrids och att arterna därmed har en god bevarandestatus. Lodjurets referensvärde för gynnsam bevarandestatus i Sverige är fastställd till 870 individer.

Gynnsam bevarandestatus – GYBS

Gynnsam bevarandestatus för en art innebär att den är och kommer förbli en livskraftig del i den svenska naturen, även på längre sikt. Artens utbredningsområde minskar inte eller kommer inte att minska och att dess livsmiljöer kommer att finnas kvar för att bibehålla en livskraftig population av arten. Att en art har gynnsam bevarandestatus innebär även att den kan utsättas för jakt. Omfattningen av jakt på våra stora rovdjur får däremot inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus

Miniminivåer

Minsta antal djur som ska finnas i länet, beräknat utifrån referensvärdet för arten som helhet i Sverige. Miniminivå uttrycks i antal föryngringar.

Naturvårdsverket bedömer att det bäst tillgodoser de politiska målen för rovdjursförvaltningen genom att besluta om en miniminivå som är så låg som möjligt utan att det riskerar att äventyra att en gynnsam bevarandestatus för arten kan uppnås och bibehållas. Naturvårdsverket fastställer därför miniminivåer som sammantaget motsvarar det nationella referensvärdet. Miniminivåerna ses över med jämna mellanrum.

Miniminivåer för lodjur i Norra, Mellersta och Södra rovdjursförvaltningsområdet beslutades 2014 (revidering pågår under 2018-2019).

Summa Norra: 66,5 föryngringar.

Summa Mellersta: 62 föryngringar.

Summa Södra: 18,5 föryngringar.

Förvaltningsmål

Förvaltningsmål anger hur mycket över miniminivån länsstyrelsen, med sin viltförvaltningsdelegation, anser att artens population bör vara för att inte riskera sjunka under miniminivån. Förvaltningsmålet kan liknas vid en buffert och det är först när populationen är över målet som det finns utrymme för licensjakt.

Ett förvaltningsmål kan uttryckas som ett intervall där hänsyn tas till artens naturliga fluktuationer så som tillfälliga nedgångar och osäkerheten i inventeringsresultaten mm.

Hemområde

Lodjur lever i hemområden (de hävdar inte revir). Hemområdesstorleken varierar med individ och område, men ligger runt 400 kvadratkilometer för honor och 1000 kvadratkilometer för hanar. Det är inte ovanligt att olika individers hemområden överlappar varandra. Utanför familjegruppen vandrar djuren vanligtvis ensamma.

Familjegrupp (föryngring)

Hona med ungar. Inventeringen syftar främst till att hitta familjegrupperna i länet.

Licensjakt

Licensjakt är en strikt reglerad och kontrollerad form av jakt som bara får ske på de villkor som står i ett licensjaktbeslut. Licensjakt kan användas för att uppnå olika rovdjursförvaltningsmål, främst för att minska tätheten av rovdjur i ett område, eller för att hålla stammen på en konstant nivå. Licensjakt är inte aktuellt om antalet djur skulle ligga under länets miniminivå och vanligtvis måste även förvaltningsmålet vara nått. Licensjakt sker exempelvis utifrån kriterier baserade på inventeringsresultat, skadesituation, påverkan på jakt, lokala koncentrationer av arten samt hur länge det funnits revir i området.

Beslut om licensjakt tas av länsstyrelsen efter delegering av beslutanderätt från Naturvårdsverket. Hur många djur som tilldelas i jakten (jaktuttag) och hur de kan fördelas (om flera län) bestäms av den enskilda länsstyrelsen och i samarbete med övriga länsstyrelser inom respektive rovdjurförvaltningsområde.

Vanliga frågor och svar - FAQ

Hur många lodjur finns det?

Lodjur inventeras under perioden 1 oktober – 31 mars. Vid den senaste inventeringen dokumenterades totalt 204,5 familjegrupper av lodjur i Sverige, vilket motsvarar cirka 1200 individer.

Har stammen ökat eller minskat?

Den senaste inventeringen visar att lodjursstammen minskat något i hela landet. I södra förvaltningsområdet län har stammen ökat de senaste 10 åren.

Hur har man kommit fram till antal lodjur som får skjutas?

Länsstyrelsernas ambition är att genomföra licensjakten i en liten skala och som ett första steg i övergången mellan en etableringsfas och en förvaltningsfas.

Hur tas beslut om jakt på lodjur?

Beslut om licensjakt tas av länsstyrelsen efter delegering av beslutanderätt från Naturvårdsverket. Det antal djur som får jagas (jaktuttaget) bestäms av länsstyrelsen i samråd med övriga berörda län och baserar sig bland annat på inventeringsresultat, regionala förvaltningsplaner och beräkningar av möjligt jaktuttag. Länsstyrelsen beslutar om vilka områden man får jaga i.

Under vilken period pågår licensjakten?

Licensjakten startar 1 mars. Den kan pågå som längst till och med 31 mars, men avlyses när djuren fällts.

När får man jaga?

Lodjur får bara jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång.

Vem får jaga i licensjakten?

Det regleras i beslutet och är strikt villkorat. Det handlar till exempel om krav på jaktledare, registrering av jaktledare, jakträtt i området med mera. Jägarna måste vara registrerade i Naturvårdsverkets jägarregister.

Hur får jag jaga?

Det är villkoren i jaktbeslutet som reglerar i mångt och mycket hur jakten får gå till, exempelvis att det endast är jakt med kulvapen som är tillåtet. Sökning efter lodjursspår med hjälp av motorfordon kan till exempel tillåtas (om det sker på allmän eller enskild väg) men man får inte skjuta, förfölja eller genskjuta lodjur från fordonet.

Får man jaga med hund?

Högst två hundar som ställer eller förföljer ett och samma lodjur får användas samtidigt. Hundarna får inte bytas ut under jakt efter ett och samma lodjur under en och samma dag

Får man använda fälla?

Jakt med fälla är inte tillåtet.

Hur vet jag om jakten avlyses innan 31 mars?

Länsstyrelsen informerar om att jakten är avlyst.

Vad händer med lodjuret när det är skjutet?

Först och främst ska det genast anmälas till Länsstyrelsen. I samband med att ett fällt djur anmälts informerar Länsstyrelsen om hur det fällda djuret ska hanteras samt bestämmer tidpunkt och plats för besiktning (som görs av en besiktningsman från Länsstyrelsen). Sedan skickas lodjuret till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för obduktion. Detta ombesörjer Länsstyrelsen. Skinnet från fällt lodjur tillfaller jakträttsinnehavaren under vissa förutsättningar.

Vart hör jag av mig om jag har synpunkter på licensjakten?

Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten i Luleå. Överklagandet lämnas dock in till den Länsstyrelse som har fattat beslutet om licensjakt.

Kontakt