Energi och klimatstrategiskt arbete

Klimatförändringar är en av vår tids största utmaningar. Omfattande åtgärder måste vidtas för att begränsa utsläppen av klimatgaser och hejda den globala uppvärmningen.

Energi- och klimatstrategi

Länsstyrelsen har tillsammans med Region Östergötland antagit den första gemensamma energi- och klimatstrategin för Östergötland. Strategin har tagits fram genom en bred och nära samverkan med runt nittio av länets aktörer. De har aktivt deltagit på workshops och svarat på enkäter samt på remissen för strategin.

Strategin ska ge vägledning för det fortsatta energi- och klimatarbetet i länet och fungera som ett stöd till kommuner, näringsliv och andra organisationer. Strategin innehåller ett övergripande och fyra underliggande mål. Dessa utgår från de internationella mål och avtal som finns, så som Parisavtalet, och ligger i linje med de nationella mål som är antagna för Sverige.

Östergötlands energi- och klimatstrategi Pdf, 1.2 MB.

Östergötlands läns koldioxidbudget

I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader.

Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet. Denna mängd brukar kallas vår globala koldioxidbudget.

Forskare vid Tyndall centre och Uppsala universitet har fördelat den globala koldioxidbudget till lokal nivå. Via länken nedan kan du bekanta dig med Östergötlands läns andel av den globala budgeten:

Östergötlands läns koldioxidbudget Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För information om hur koldioxidbudgeten tagits fram läs rapporten:

Koldioxidbudget 2022, Östergötlands län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen Östergötland använder koldioxidbudgeten för uppföljning och planering av åtgärder inom energi- och klimatstrategins insatsområden.

Strategins insatsområden

Strategin har sex prioriterade insatsområden. De är framtagna för att vi lättare ska kunna strukturera och optimera det arbete som nu behöver ske i länet. Varje insatsområde har en handlingsplan med konkreta åtgärder för energi- och klimatomställningen.

Läs mer om insatområdena i boxarna här nedanför.

Lokal produktion av förnybar energi är en nyckel för att klara energiomställningen, men utvecklingen och möjligheterna skiljer sig åt mellan olika produktionsformer.

Det pågår många aktiviteter i länet som syftar till förnybar och robust energiproduktion. Utvecklingen för solel är mycket stark i Östergötland. I länet finns 1 146 anläggningar vilket innebär en 46-procentig ökning från föregående år. Vad gäller installerad effekt så ligger Östergötland på fjärde plats nationellt.

År 2017 levererades närmare 2,7 gigawattimmar (GWh) fjärrvärme i Östergötland 10. Den el som produceras på fjärrvärmeunderlaget är en lokal och planerbar elproduktion som också har en positiv inverkan på förutsättningarna för en rimlig elbalans och ett mer robust energisystem i regionen.

Kunskapshöjande insatser, ständiga förbättringar, innovationer, samverkan och nya affärsmodeller kan bidra till att nå framtidsbilden för en förnybar och robust energiproduktion i Östergötland år 2045. De främsta punkterna i framtidsbilden är:

  • Det finns solceller på de tak som är anpassade och lämpliga för det.
  • Huvuddelen av uppvärmningen i tätorter sker genom lågtempererade vattenburna system.
  • Vid produktion av energi tas hänsyn till biologisk mångfald och andra hållbarhetsperspektiv.
  • Effektoptimeringslösningar är standard tack vare smarta innovationer.
  • All förnybar energi behövs. Diskussionen om vilket förnybart energislag som är det bästa har sedan länge avslutats och det är självklart att all förnybar energi behövs.

Handlingsplan

Handlingsplanen för insatsområdet Förnybar och robust energiproduktion kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete.

Handlingsplan Förnybar och robust energiproduktion Pdf, 535.6 kB.

Kontakt till koordinator

Susanne Claesson
Susanne.claesson@lansstyrelsen.se

010-223 54 76

Östergötlands näringsliv är varierat, med stort inslag av kunskaps- och utvecklingsinriktning. Näringslivet står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i länet. Den tillverkande industrin som finns är främst inom branscherna metall och skog. Industrisektorn är därför en relativt stor energianvändare, som också arbetar mycket med energifrågorna. Växthusgasutsläppen från industrin har enligt statistik från den nationella emissionsdatabasen halverats mellan åren 1990 och 2016.

Det pågår redan aktiviteter i länet som syftar till ett energi- och klimateffektivt näringsliv. En stor del av det praktiska genomförandet för att nå ett fossilfritt samhälle ligger hos näringslivet där det finns många goda exempel. I Östergötland finns det också olika näringslivsnätverk för att främja energi- och klimatarbetet i företag.

Kunskapshöjande insatser, ständiga förbättringar, innovationer, samverkan och nya affärsmodeller kan bidra till att nå framtidsbilden för ett energi- och klimateffektivt näringsliv i Östergötland år 2045:

  • Företagen har kunskap om sin energianvändning och arbetar aktivt med energi och effektfrågor.
  • Energin används effektivt på rätt sätt och på rätt ställe med förnybara alternativ inom produktions- och stödprocesser.
  • Kunder och konsumenter efterfrågar produkter som är energi- och klimateffektiva vilket driver samverkan mellan företag i en riktning mot produktion av nya hållbara produkter och tjänster.
  • Samverkan mellan företagen för effektutjämning mellan verksamheterna och för att optimera energi och effektflöden.
  • Hushållning med resurser liksom cirkulära flöden mellan företagen är en självklarhet.
  • Digitalisering är nu ett oumbärligt verktyg för att arbeta systematiskt med energieffektivisering i näringslivet.

Handlingsplan

Handlingsplanen för insatsområdet Energi- och klimateffektivt näringsliv kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete.

Handlingsplan Energi- och klimateffektivt näringsliv Pdf, 570.5 kB.

Kontakt till koordinator

Susanne Claesson
Susanne.claesson@lansstyrelsen.se

010-223 54 76

Utvecklingen för att minska växthusgasutsläppen går åt rätt håll. Mellan åren 1990 och 2016 halverades utsläppen tack vare energieffektivisering i befintliga byggnader, utfasning av olja samt högre energiprestanda vid nybyggnation. År 2016 stod den totala slutanvända energin i Östergötlands småhus, flerbostadshus och fritidshus tillsammans för ungefär en femtedel av den totala energianvändningen.

Men det finns fortfarande många utmaningar kvar. Både inom den offentliga sektorn och näringslivet finns det byggnader och lokaler som är i stort behov av renovering. Här finns det en god potential att minska energianvändningen och dess klimatpåverkan. Samtidigt finns utmaningar kring ett ökande bostadsbehov i Östergötland, där cirkulära byggprocesser och materialhantering, samt livscykelperspektiv blir avgörande för att få ner den totala miljö- och klimatpåverkan för byggnader.

Det finns redan många initiativ runt om i länet. För att kunna skala upp initiativ och driva ett mer sammanhållet arbete, där vi kan anpassa insatser mot behov krävs samordning och samarbete, inte minst mellan näringsliv, akademin och offentliga aktörer. Fokus inom insatsområdet siktar mot ett holistiskt arbete för hela Östergötland såväl som för byggnaders hela energisystem från befintliga fastighetsbestånd och byggplatser till färdiga bostäder och lokaler.

En digital revolution är nu i startgroparna vilket innebär att hela samhället digitaliseras och elektrifieras. Med rätt insatser och innovationsförmåga finns möjlighet att ställa om till en mer hållbar, smart, cirkulär och effektiv resursanvändning i Östergötlands alla bostäder och lokaler som bidrar till framtidsbilden för insatsområdet år 2045:

  • Bostäder och lokaler är yteffektiva, vilket innebär en större andel gemensamma ytor.
  • Den cirkulära delningsekonomin medför att det i exempelvis lägenhetsområden finns speciella rum för återbruk och möjligheter att odla grönsaker i anslutning till bostad eller arbetsplats.
  • Byggnader och dess närområden är bättre anpassade till extremhändelser i klimatet och de är också byggda av mer hållbara material som ökar byggnadens energieffektivitet och klimatprestanda.
  • Vid ny- och ombyggnation används alltid livscykelperspektiv.
  • Byggnaderna har mycket automation som innebär en god uppföljning av dess prestanda.
  • Byggnaderna är knutna till smarta energisystem som möjliggör delning, lagring och effektoptimering av den förnybara energi som produceras i och på byggnaderna.
  • Den egna produktionen täcker till stor del byggnadens årliga energianvändning.

Handlingsplan

Handlingsplanen för insatsområdet Energi och klimateffektiva bostäder och lokaler kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete.

Handlingsplan för Energi- och klimateffektiva bostäder och lokaler Pdf, 501.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt till koordinator

Kickan Grimstedt
kickan.grimstedt@regionostergotland.se

010-1039274

I Östergötland står transportsektorn för en tredjedel av de totala växthusgasutsläppen, vilket är samma nivå som i resten av Sverige. För att nå det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och en 70 procents utsläppsminskning jämfört med 2010 krävs en ökad omställningstakt och betydande insatser inom flera områden. Högre andel förnybara drivmedel, ett mer transporteffektivt samhälle och energieffektiva och fossilbränslefria fordon är några av dessa insatser.

Personbilarna i Östergötland är till 91 procent fossildrivna och står för den största andelen av utsläppen på ca 60 procent följt av tunga lastbilar på 21 procent. Med en befolkningsökning och ett förväntat ökat transportbehov behöver resande i egen bil styras till mer kollektivtrafik och cykel. I åkeri- och byggbranschen behöver alla transporter samordnas och optimeras. Infrastruktur för förnybara drivmedelsalternativ behöver byggas ut vid strategiska knytpunkter och med en god geografisk spridning. Lokala förutsättningar kräver nya lösningar och affärsmodeller tillsammans med ändrade beteenden och attitydförändringar.

Östergötland har goda förutsättningar för denna omställning men också stora utmaningar. En ökad regional produktion av biodrivmedel kan inte tillgodose hela behovet men gynna näringsliv och nya affärslösningar. 12 av 13 kommuner, Regionen och ett tiotal större företag har ställt sig bakom Fossilfritt Sveriges transportutmaning att senast 2030 endast utföra och upphandla fossilfria transporter.

Det finns många starka aktörer inom både forskning, offentlighet, organisationer och näringsliv som driver både projekt och initiativ för en hållbar omställning inom området. Genom att samordna och kraftsamla allas insatser och skapa samarbeten som möjliggör en snabbare omställning kan framtidsbilden för Östergötland 2045 nås och alla länets transporter utföras fossilfritt energieffektivt och optimerat. Punkter i framtidsbilden för Östergötland år 2045;

  • Förbättrad cykelinfrastruktur och nya mobilitetslösningar som är tillgängliga för alla och väljs framför egen bil.
  • En väl utbyggd infrastruktur med tank och laddställen för fossilfria drivmedel.
  • Energi och klimateffektivare transporter i åkeri och byggbranschen.

Handlingsplan

Handlingsplanen för insatsområdet Hållbara och effektiva transporter kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete.

Handlingsplan Hållbara och effektiva transporter Pdf, 566.9 kB.

Kontakt till koordinator

Ylva Ek, Koordinator

ylva.ek@regionostergotland.se

010-103927

Östergötlands plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel

För att öka användningen av förnybara drivmedel, fick länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala planer för elfordon och förnybara drivmedel. Planen är en fördjupning av insatsområdet Hållbara och effektiva transporter och bör ses som vägledande i arbetet med tank- och laddinfrastruktur i Östergötland.

Offentliga aktörer har i flera processer möjlighet att påverka utbyggnaden av tank- och laddinfrastruktur. I planen föreslås inriktningar och insatser på regional och lokal nivå som stimulerar en ökad efterfrågan och skapar förutsättningar för marknaden att växa.

Huvudinriktningarna som tagits fram är:

  • Använd och öka efterfrågan på förnybara drivmedelsalternativ
  • Främja infrastruktur för förnybara drivmedel och laddning i hela länet
  • Kunskapshöjande åtgärder för hållbara och effektiva transporter

Länsstyrelsen har uppdraget från regeringen att främja fossilfria transporter för personer och gods samt genomförandet av den regionala planen.

Östergötlands plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel Pdf, 2.7 MB.

Elektrifieringslöften för Östergötland

Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland, Cleantech Östergötland och Linköpings universitet har tillsammans undertecknat ett löfte till regeringen om att öka elektrifieringen inom transportsektorn i länet.

Regeringen har inrättat en Elektrifieringskommission som bjudit in till att genom regionala löften göra åtaganden som bidrar till att påskynda elektrifieringen av regionala godstransporter i Sverige. Sammantaget har 17 unika elektrifieringslöften lämnats in. Östergötlands elektrifieringslöfte har signerats av Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland, Linköpings universitet och Cleantech Östergötland.

Ytterligare aktörer som anslutit sig till Östergötlands elektrifieringslöfte med egna åtaganden och för att samverka är: BillerudKorsnäs, Eon, Einride, Holmen Paper, Norrköpings Hamn AB och Tekniska verken i Linköping AB.

Fler företag är välkomna att ansluta sig till elektrifieringslöftet och det fortsatta arbetet med omställningen till elektrifierade godstransporter.

Östergötlands Elektrifieringslöfte Pdf, 357 kB.

Kontakt

Helena Engström
Energi- och klimatstrateg
helena.engstrom@lansstyrelsen.se
010-223 54 67

Inom cirkulär ekonomi återkommer ofta begreppet avfallstrappan, eller avfallshierarkin som innehåller områdena minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera. Målet är att röra sig uppåt i denna trappa, det vill säga, att i så stor omfattning som möjligt minimera att avfall över huvud taget uppstår. Utifrån denna ambition framkommer själva definitionen av cirkulär ekonomi, ”ett ekonomiskt system där avfall i princip inte uppstår”.

Vad gäller hållbar konsumtion så har de svenska hushållen en stor påverkan på miljö och klimat. Svensk konsumtion ligger tio procent över genomsnittet för de 28 EU-länderna, det finns därmed många åtgärder att arbeta med avseende detta. Vidare kan nämnas att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 10 ton per person och år, dessa siffror måste minskas till ett till två ton per person och år för att kunna uppnå generationsmålet och Parisavtalets mål.

Kommunerna är betydelsefulla aktörer i arbetet och har goda möjligheter att arbeta för minskade avfallsmängder. De kan exempelvis genom upphandling styra marknaden till giftfria, cirkulära- utsläpps och avfallssnåla produkter. Även näringslivet är en betydelsefull aktör då de kan bidra till minskade avfallsmängder genom olika processer som till exempel industriell symbios, det vill säga när en bi- eller restprodukt i ett företag kan nyttjas som insatsvara hos ett annat företag. Det finns även en utvecklingspotential för företag att nyttja cirkuläret som en del i att utveckla nya erbjudande, exempelvis genom att erbjuda servicelösningar i stället för att sälja en produkt.

Genom att samverka på flera nivåer i samhället och hitta nya affärslösningar med exempelvis ökat återbruk och resurseffektivitet kan Östergötland komma närmre framtidsbilden för cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion för länet år 2045;

  • Det finns ett utvecklat producentansvar för produkters påverkan på klimatet. Konsumenterna är precis som producenter nyckelaktör i sammanhanget och deras roll underlättas av att det nu är lätt att välja det alternativ som är bäst för miljön, då det även är det billigaste.
  • Istället för att köpa hyr vi exempelvis våra kostymer, cyklar, möbler, mobiler och verktyg.
  • Medvetenheten om den egna klimatpåverkan är hög. Koldioxidbudgetar är vanligt förekommande.
  • Det är dyrt att generera avfall och vi har utvecklade pantsystem för ett flertal typer av förpackningar och de återanvänds flera gånger.
  • Cirkulära flöden inom näringslivet gör att behovet av jungfruliga material är litet.

Handlingsplan

Handlingsplanen för insatsområdet Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete.

Handlingsplan Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion Pdf, 418.9 kB.

Kontakt till koordinator

Emelie Österqvist, Koordinator
emelie.osterqvist@regionostergotland.se

010-1039273


Digitalt självskattningsverktyg för avfallsfrågor

Självskattningsverktyget syftar till att få fram en nulägesanalys med ett visualiserat resultat över var en kommun befinner sig i sitt avfallsarbete. I piloten av självskattningsverktyget ligger fokus på avfallsfrågan i fysisk planering och avfallsförebyggande i kommunal verksamhet. Fokusområdena är ett resultat av den behovsanalys och samverkan som skett i projektet OptiWaMag. Länk till annan webbplats. Ta del av verktygen via länken nedan.

Självskattningsverktyg för avfallsfrågor Länk till annan webbplats.

Bild på tecknade gubbar runt ett bord

Avfallsförebyggande i energi-och klimatomställningen

LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, arbetar för att stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. Inom LEKS bedrivs ett antal utvecklingsprojekt som syftar till att lyfta länsstyrelsernas energi- och klimatstrategiska arbete inom områden såsom miljöprövning, miljötillsyn, fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och övergripande styrning och samverkan. Som en del av dessa utvecklingsprojekt har rapporten ”Avfallsförebyggande i energi- och klimatomställningen” tagits fram. Syftet med rapporten är att lyfta fram rekommendationer på hur länsstyrelsen kan arbeta mer konkret med frågor rörande avfallsförebyggande inom ramarna för länsstyrelsernas uppdrag inom tillsyn, prövning, miljömål samt energi- och klimat.

För att skapa ett resurseffektivt samhälle, nå uppsatta energi- och klimatmål samt de svenska miljömålen är en minskning av mängden avfall en viktig del i arbetet. Under en lång tid har fokus legat på att återvinna avfall och senare på återanvändning, men att se till att avfall över huvud taget inte uppkommer är ett relativt nytt synsätt och kräver nya sätt att arbeta på. Inom projektet har rekommendationer på olika utvecklingspotentialer identifierats, bland annat:

  • Det krävs en ökad samverkan, såväl internt inom länsstyrelserna och kommunerna som externt mellan kommunerna, renhållningsbolagen och näringsliv.
  • Det finns ett behov av branschspecifika vägledningar och checklistor att använda vid bland annat tillsynsbesök.

Rekommendationerna kan ses som en utgångspunkt och förslag på områden att undersöka vidare för att hitta arbetssätt utefter regionala och lokala förutsättningar.

Tillhörande denna rapport har ett presentationsmaterial tagits fram ”Goda exempel på avfallsförebyggande” bestående av en sammanställning av goda exempel på avfallsförebyggande arbete från olika delar av landet. Detta material kan användas vid kommunbesök, utbildningar, informationsträffar/ workshops för att inspirera till avfallsförebyggande arbete som kommunerna kan genomföra samt visa på kopplingar till energi- och klimatvinster.

Goda exempel avfallsförebyggande i energi- och klimatomställningen Pdf, 2.9 MB.

Avfallsförebyggande i energi- och klimatomställningen Pdf, 750.8 kB.

Nästan två tredjedelar av Östergötland består av skog och det finns mer än 10 000 privata skogsägare i länet. Östergötland är också ett betydande jordbrukslän med en stor andel åkermark som brukas. Insatsområdet för hållbart jord- och skogsbruk fokuserar på att minska klimatpåverkan från både skogsbruk och jordbruk. Djurhållning och växtodling står för de största utsläppen av växthusgaser inom jordbruket. Inom skogsbruket bidrar en storskalig avverkning till koldioxidutsläpp samtidigt som det påverkar det lokala landskapet.

Det pågår flera initiativ runt om i länet för att anpassa jord- och skogsbruk efter nya förutsättningar med ett förändrat klimat och nya behov. En kraftsamling av dessa initiativ skapar möjlighet för en omställning till ett hållbart jord- och skogsbruk. Framförallt har jordbruk och skogsbruk stor betydelse för att utsläppen från andra sektorer minskar. Exempelvis kan råvaror från detta område ersätta råvaror med fossilt ursprung, olja byts ut mot biogas och så vidare. Det är dock en utmaning att nyttja skog och grödor till mycket samtidigt som biologisk mångfald, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster ska bevaras.

Genom att använda forskning och nya tekniker kan jordbruket och skogen bana väg för cirkulär ekonomi med nya affärslösningar som kan bidra till att nå framtidsbilden för ett hållbart jord- och skogsbruk i Östergötland år 2045. De främsta punkterna i framtidsbilden är;

  • Ökad lokal produktion av livsmedel och biomassa
  • Råvaror från areella näringar har ersatt fossil råvara
  • Effektivare användning av insatsvaror och effektiv kolinlagring har minskat växthusgasutsläppen
  • Fordonsflottan inom jord- och skogsbruk är fossilfri

Handlingsplan

För insatsområdet Hållbart jord-och skogsbruk är nu en första handlingsplan framtagen. Handlingsplanen kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. Handlingsplanen finns både som en kort version och som en lång version, för de som vill få mer detaljer. Handlingsplanen ska ses som ett första utkast och kommer uppdateras och förankras löpande. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete. Under hösten inhämtas synpunkter och idéer från regionala aktörer och sedan uppdateras handlingsplanen efter årsskiftet.

Handlingsplan Hållbart jord- och skogsbruk Pdf, 544.5 kB.

Kontakt till koordinatorer

Sara Spjuth

sara.spjuth@lansstyrelsen.se

010-223 54 69

Joakim Svensson

joakim.a.svensson@lansstyrelsen.se

010-2235465

Nätverk och samverkan

Länsstyrelsen Östergötland driver regionala nätverk för att i samverkan med andra aktörer föra energi- och klimatarbetet framåt. Nedan presenteras de nätverk som Länsstyrelsen Östergötland sammankallar.

Östergötlands energi- och klimatråd

Syftet med Östergötlands energi- och klimatråd är att agera referensgrupp till genomförande av Östergötlands energi- och klimatstrategi. Vidare är det att skapa dialog, nätverksmöjligheter samt att öka kunskapen hos deltagande aktörer i rådet när det gäller energi- och klimat samt klimatanpassningsfrågor. Rådet består av cirka 25 representanter från näringsliv, organisationer och myndigheter med stor koppling till energiomställningen. Idag är rådet en viktig del i länets energi- och klimatstrategiska arbete som drivs i samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Östergötland.

Samverkansnätverk inom energi-och klimatstrategisktarbete

Nätverket består av kommuner, Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland. Nätverkets syfte är att bygga kunskap och stärka det gemensamma arbetet inom energi- och klimatområdet i Östergötland. Under mötena diskuteras senaste nytt i omvärlden och i Östergötland, diskussioner förs kring behov av samverkan i processer, insatser och projekt.

Nätverket för energieffektivisering inom industrin

Det regionala nätverket kopplat till energieffektivisering inom industrin består av cirka 15 energiintensiva företag i Östergötland och syftar till att utbyta erfarenheter, samla den kompetens som finns i länet inom energifrågor och gemensamt inspirera varandra i arbetet framåt.

Finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Delar av arbetet bedrivs inom projektet Regional plattform för strategiskt energi-och klimatarbete som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet pågår till och med oktober 2023.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland