Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion

Hållbara och effektiva transporter

Inom cirkulär ekonomi återkommer ofta begreppet avfallstrappan, eller avfallshierarkin som innehåller områdena minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera. Målet är att röra sig uppåt i denna trappa, det vill säga, att i så stor omfattning som möjligt minimera att avfall över huvud taget uppstår. Utifrån denna ambition framkommer själva definitionen av cirkulär ekonomi, ”ett ekonomiskt system där avfall i princip inte uppstår”.

Vad gäller hållbar konsumtion så har de svenska hushållen en stor påverkan på miljö och klimat. Svensk konsumtion ligger tio procent över genomsnittet för de 28 EU-länderna, det finns därmed många åtgärder att arbeta med avseende detta. Vidare kan nämnas att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 10 ton per person och år, dessa siffror måste minskas till ett till två ton per person och år för att kunna uppnå generationsmålet och Parisavtalets mål.

Kommunerna är betydelsefulla aktörer i arbetet och har goda möjligheter att arbeta för minskade avfallsmängder. De kan exempelvis genom upphandling styra marknaden till giftfria, cirkulära- utsläpps och avfallssnåla produkter. Även näringslivet är en betydelsefull aktör då de kan bidra till minskade avfallsmängder genom olika processer som till exempel industriell symbios, det vill säga när en bi- eller restprodukt i ett företag kan nyttjas som insatsvara hos ett annat företag. Det finns även en utvecklingspotential för företag att nyttja cirkuläret som en del i att utveckla nya erbjudande, exempelvis genom att erbjuda servicelösningar i stället för att sälja en produkt.

Genom att samverka på flera nivåer i samhället och hitta nya affärslösningar med exempelvis ökat återbruk och resurseffektivitet kan Östergötland komma närmre framtidsbilden för cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion för länet år 2045;

  • Det finns ett utvecklat producentansvar för produkters påverkan på klimatet. Konsumenterna är precis som producenter nyckelaktör i sammanhanget och deras roll underlättas av att det nu är lätt att välja det alternativ som är bäst för miljön, då det även är det billigaste.
  • Istället för att köpa hyr vi exempelvis våra kostymer, cyklar, möbler, mobiler och verktyg.
  • Medvetenheten om den egna klimatpåverkan är hög. Koldioxidbudgetar är vanligt förekommande.
  • Det är dyrt att generera avfall och vi har utvecklade pantsystem för ett flertal typer av förpackningar och de återanvänds flera gånger.
  • Cirkulära flöden inom näringslivet gör att behovet av jungfruliga material är litet.

Handlingsplan

För insatsområdet Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion är nu en första handlingsplan framtagen. Handlingsplanen kan ses som en fördjupning av hur och vad vi behöver arbeta med för att kunna bidra till uppfyllandet av satta mål i den regionala energi- och klimatstrategin. Handlingsplanen finns både som kortversion och som långversion för de som vill få mer detaljer. Handlingsplanen ska ses som ett första utkast och kommer uppdateras och förankras löpande. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade åtgärder som kan ses som ett underlag för dialog kring fortsatt arbete. Under hösten inhämtas synpunkter och idéer från regionala aktörer och sedan uppdateras handlingsplanen efter årsskiftet.

Handlingsplan Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion (långversion) Pdf, 931.3 kB.

Handlingsplan Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion (kortversion) Pdf, 299.5 kB.

Koordinator för insatsområdet Emelie Österqvist berättar i denna film mer om handlingsplanen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Emelie Österqvist, Koordinator
emelie.osterqvist@regionostergotland.se

010-1039273

LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, arbetar för att stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. Inom LEKS bedrivs ett antal utvecklingsprojekt som syftar till att lyfta länsstyrelsernas energi- och klimatstrategiska arbete inom områden såsom miljöprövning, miljötillsyn, fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och övergripande styrning och samverkan. Som en del av dessa utvecklingsprojekt har rapporten ”Avfallsförebyggande i energi- och klimatomställningen” tagits fram. Syftet med rapporten är att lyfta fram rekommendationer på hur länsstyrelsen kan arbeta mer konkret med frågor rörande avfallsförebyggande inom ramarna för länsstyrelsernas uppdrag inom tillsyn, prövning, miljömål samt energi- och klimat.

För att skapa ett resurseffektivt samhälle, nå uppsatta energi- och klimatmål samt de svenska miljömålen är en minskning av mängden avfall en viktig del i arbetet. Under en lång tid har fokus legat på att återvinna avfall och senare på återanvändning, men att se till att avfall över huvud taget inte uppkommer är ett relativt nytt synsätt och kräver nya sätt att arbeta på. Inom projektet har rekommendationer på olika utvecklingspotentialer identifierats, bland annat;

  • att det krävs en ökad samverkan, såväl internt inom länsstyrelserna och kommunerna som externt mellan kommunerna, renhållningsbolagen och näringsliv.
  • det finns ett behov av branschspecifika vägledningar och checklistor att använda vid bland annat tillsynsbesök.

Rekommendationerna kan ses som en utgångspunkt och förslag på områden att undersöka vidare för att hitta arbetssätt utefter regionala och lokala förutsättningar.

Tillhörande denna rapport har ett presentationsmaterial tagits fram ”Goda exempel på avfallsförebyggande” bestående av en sammanställning av goda exempel på avfallsförebyggande arbete från olika delar av landet. Detta material kan användas vid kommunbesök, utbildningar, informationsträffar/ workshops för att inspirera till avfallsförebyggande arbete som kommunerna kan genomföra samt visa på kopplingar till energi- och klimatvinster.

Goda exempel avfallsförebyggande i energi- och klimatomställningen Pdf, 2.9 MB.

Avfallsförebyggande i energi- och klimatomställningen Pdf, 750.8 kB.

Kontakt