Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, och för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. Många arter skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. För flera arter räcker inte det för att de ska kunna leva vidare. Dessa hotade arter behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysning

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Åtgärder för Östergötlands hotade arter

Länsstyrelsen Östergötland genomför många olika åtgärder för de hotade arter som länet ansvarar för. Åtgärderna utförs med stöd av åtgärdsprogrammen. Östergötlands län berörs av 56 åtgärdsprogram och cirka 100 arter.

Genom omfattande kartläggningar har Länsstyrelsen en god kunskap om var i länet dessa arter och miljöer finns. Resurserna kan därför riktas dit de gör störst nytta. Vi har valt att fokusera arbetet på de åtgärdsprogram som berör flera miljöer som är generellt viktiga för den biologiska mångfalden, samt program för arter som Östergötland har ett särskilt stort ansvar för nationellt sett.

Nedan ges två exempel på en miljö och en art som vi prioriterat att jobba extra mycket med.

Sandmarker och torrängar

Många djur och växter är knutna till öppna sandmarker och torrängar. Öppna och blomrika sandmarker och torrängar har minskat kraftigt. I dagens landskap finns de främst i täkter och vägkanter. Länsstyrelsen arbetar därför både med att behålla och återskapa sandmarker och torrängar. Exempel på åtgärder som vi gör är slåtter, gräsbränning, plantering av ängsväxter, röjning av skuggande träd och buskar samt schaktning för att få fram bar sandjord. Några av de hotade arter som gynnas av dessa åtgärder är sandödla, stortapetserarbi, pärlbi, guldsandbi, silvergökbi och stäppspolvivel.

Trumgräshoppa

Trumgräshoppa är en spektakulär art som är knuten till torra och magra gräsmarker. Ungefär hälften av Sveriges förekomstlokaler finns i Östergötland, vilket innebär att vi har ett stort nationellt ansvar för arten. Igenväxning är ett stort hot mot trumgräshoppan. Länsstyrelsen arbetar med att restaurera igenvuxna lokaler genom röjning, bränning och stängsling. Vi driver också ett projekt där trumgräshoppor odlas i fångenskap. Odlingen ger årligen hundratals gräshoppor som sätts ut på lämpliga platser.

 

Särskilt fokus under 2018-2020

Under 2018-2020 genomför Länsstyrelsen tre projekt som till 70 % finansieras med projektstöd från landsbygdsprogrammet för att restaurera viktiga miljöer i odlingslandskapet för hotade arter.

De tre projekten är:

  1. Skötsel i Östergötlands eklandskap
  2. Skapa och restaurera sand- och torrängsmiljöer
  3. Fållindelning av betesmarker med höga naturvärden

Floraövervakning / Floraväkteri

Storskaliga förändringar av jord- och skogsbruket är en orsak till att många växtarter blivit ovanliga. Varje år bedriver Länsstyrelsen övervakning av ett urval rödlistade (hotade) växter. Floraövervakning, eller floraväkteri som det också kallas, sker med hjälp av cirka 80 ideellt arbetande floraövervakare som noterar om växten finns kvar på lokalerna och hur mycket det finns på varje lokal. 

Resultaten sammanställs i rapporter och används för att planera skötsel och åtgärder. Resultatet används också som underlag till uppföljning av miljömål och Natura 2000-områden. Analys av data under perioden 1995-2005 visar på en negativ trend för många av de undersökta växterna. För att vända trenderna genomför Länsstyrelsen åtgärder för flera av arterna. Extra satsningar görs bland annat för växterna fältgentiana, mosippa, finnögontröst och skogsklocka.

Exempel på arter där Östergötland har ett särskilt ansvar är bland annat gaffelglim, ängssalvia, finnögontröst, honungsblomster, luktsporre, kålsenap, vårtsärv, revsvalting, stubbdaggkåpa, ärtvicker, spindelört, kasgräs, spetsfingerört, styvnate, spetsnate, piploka och luddvedel.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt

Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland