Kungs Norrby slottsruin

Kungs Norrby slott avbildat omkring år 1700

Kungs Norrby slott avbildat omkring år 1700 i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna.

Strax intill Motala ströms utlopp i Norrbysjön finns en ruinkulle i kanten av en sumpig strandskog. En gång stod där ett slott med en huvudbyggnad och två flygelbyggnader. Här vistades kungar och adelsdamer och här var platsen för dramatiska händelser.

På 1400-talet ägdes Norrby av Linköpingsbiskopen Kettil Karlsson, som tillhörde Vasaätten. Biskopens bror Erik gjorde gården till sin sätesgård och den ärvdes sedan av hans dotter Ebba. Hon var gift med riksmarsken Erik Abrahamsson Leijonhufvud. Deras dotter, Margareta Leijonhufvud, kom att bli kung Gustav Vasas andra hustru och på så sätt kom gården att byta namn till Kungs Norrby.

Mot slutet av 1540-talet började Gustav Vasas svärmor Ebba att bygga ett stenhus på gården. Efter hennes död slutfördes bygget av Gustav Vasa. År 1554 skriver fogden till kungen att det var dags att lägga tak på det nya stenhuset. Huset stod bara i 14 år innan det plundrades och brändes av den danska hären. Det skedde under Daniel Rantzaus fälttåg till Östergötland 1567-1568, i samband med Nordiska sjuårskriget. Danskarna fick ett rikt byte i slottet, med bland annat 12.000 daler ur den svenska krigskassan, vapen, ammunition, hemliga brev och andra värdesaker.

Stenhuset återuppbyggdes och 1578 stod det klart för andra gången. År 1637 förlänades godset till riksrådet och fältmarskalken Johan Banér. I samband med reduktionen drogs godset in till kronan och 1691 blev Kungs Norrby boställe för överstelöjtnanten vid Östgöta kavalleriregemente. Då hade stenhuset från 1500-talet börjat förfalla och 1693 beslöts att det skulle rivas. En del av byggnadsmaterialet kom att användas för att bygga nya hus på Kungs Norrbys nya gårdsplats, medan annat såldes. Kvar blev en ruin.

I ruinkullens södra del kan man se rester av murar av kalk- och gråsten. På andra sidan vägen, i strandskogen, finns övertorvade grunder efter de båda flyglarna. Grunderna fortsätter in under vägen. Slottet finns avbildat i planschverket Suecia antiqua et hodierna som påbörjades på 1660-talet. När verket gavs ut 1716 var Kungs Norrby redan en ruinkulle.

Ruinkullen med synligt murverk i kanterna.

Ruinkullen med synligt murverk i kanterna. Foto: Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum.

Undersökning inuti ruinen.

Från undersökningen inuti ruinen. Foto: Östergötlands museum.

I början av 1990-talet kom ett telefonsamtal till länsmuseet. En äldre herre berättade att när han var barn hade det grävts ett skyttevärn i en kulle invid Norrbysjön. Där hade han och några lekkamrater hittat ett hål som ledde ner i tunnvälvda rum inne i kullen. När föräldrarna fick veta vad ungarna sysslade med såg de till att gropen fylldes igen och förmodligen fick barnen höra några allvarsord om farliga lekplatser. Han mindes fortfarande var gropen hade grävts. Kunde museet vara intresserat?

Under väntan på svar passade man på att gräva upp den gamla skyttegropen. Arkeologernas tvekan när de såg de stora träden som då växte uppe på den gamla ruinkullen förbyttes raskt till nyfikenhet. Från en grop i marken på kullens topp kunde man skymta överdelen av en dörröppning. Några herrar ur hembygdsföreningen hade redan konstaterat att det gick bra att ta sig ner och upp med hjälp av ett rejält rep bundet kring ett stadigt träd.

Inuti kullen fanns tre rum. Två rum kunde man bara se delar av då takvalvet i det större av dem delvis hade rasat in. Det tredje rummet var helt oskadat. Det var där arkeologerna landade när de hasade ner i ruinen. Rummet hade väggar av gråsten med valv av tegel och kraftiga gördelbågar som stöttade valvet. I väggarnas murverk fanns spår av brand – kanske minnen efter danskarnas besök där 1567. Murarna visade också att rummen byggts om vid ett eller flera tillfällen.

I det stora rummet där taket rasat in fanns en öppning till en liten sidokammare. Under en period hade öppningen till kammaren varit helt eller delvis igenmurad. Senare hade någon brutit upp muren igen. Vad hade förvarats i kammaren? Varför hade man murat igen öppningen och vem var det som lät bryta upp muren igen? Det är frågor som vi nog aldrig kommer att få svar på men nog blir man nyfiken.

Idag är spåren efter hålet som leder ner i kullens inre igenlagt och överväxt. Men där nere, under gräs, jord och raseringsmassor, finns rummen kvar.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kommun: Motala

Fornlämning: L2012:4420, L2012:4421

RAÄ-nr Brunneby 9:1

Hitta hit

Hitta hit

Åk väg 34 utanför Borensberg. Direkt norr om passagen över Göta kanal och Motala ström ta av mot Bjärka. Där finns också en liten blå fornlämningsskylt. Efter cirka 1,5 km ligger ruinkullen till vänster om vägen.

Koordinater

58°33'12.2"N 15°20'22.5"E

Karta

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland

Landshövding

Carl Fredrik Graf

Besöksadress

Östgötagatan 3, Linköping

Postadress

581 86 Linköping

Organisationsnummer

202100-2270

Följ oss