Aktuella vädervarningar i Östergötlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Hästholmens hällristningar

Hällristningshästar i Hästholmen.

Hällristningshästar i Hästholmen. Foto: Erika Räf, Östergötlands museum

På en berghäll vid Hästholmen möts besökaren av en ca 3000 år gammal bildvärld. Här färdas de ristade skeppen över hällen. Här har bronsålderns människor ristat in minst 207 olika figurer.

Hällristningarna vid Hästholmen upptäcktes år 1873 på ett impediment ute i en åker, på berghällar som slipats av istidens inlandsis. Där finns tio hällristningsytor med 27 skepp, 14 yxor, nio människofigurer, sex djur, tre fotsulor, sex obestämbara figurer, en avlång fördjupning, 14 fragment av ristningar och ca 127 skålgropar.

Hällristningar dateras vanligen till bronsåldern (cirka 1800-500 före Kristus). När man jämfört yxbilderna på hällarna vid Hästholmen med verkliga yxor från bronsåldern har man kunnat ana en datering till en tidig del av bronsåldern.

Den allra vanligaste hällristningarna är skålgroparna. De har dessutom funnits under längst tid. Redan under stenåldern har människor knackat gropar i sten. Antagligen offrade man i skålgroparna för att blidka gudar eller andra övernaturliga väsen. Ända in på 1900-talet har skålgropar använts för offer och magiska handlingar. Skålgropar kallas även älvkvarnar, eftersom man trott att älvor malde sitt mjöl i dem.

Skepp är ett vanligt hällristningsmotiv. På några av skeppen vid Hästholmen finns bemanningsstreck, alltså streck som anses symbolisera människor ombord. På ett par av skeppen finns en ovanlig besättning. Det har föreslagits att de visar bröllopsscener eller bågskyttar. Den senaste tolkningen är att det rör sig om paddlande människor, kanske i sällskap med en bågskytt.

Ett gemensamt drag för de flesta figurristningar från bronsåldern är närheten till vatten och i Hästholmen ligger bergknallen med ristningarna cirka 300 meter från Vätterns strand. Flera av ristningarna är placerade intill och nedanför olika hällkar. Ett hällkar är en naturlig fördjupning i en berghäll som kan hålla vatten som en skål. Vid kraftigt regn rinner vatten från hällkaren över de ristade ytorna. De flesta av hällkaren vid ristningarna är numera jordfyllda.

Hällristningar knackades med stor sannolikhet in i ett kultiskt sammanhang, även om det finns andra teorier. Man kan anta att bilden blev en kontaktlänk mellan människan på jorden och den gudomliga himlasfären. Kanske en schaman utförde riter samtidigt som bilderna knackades in. Här kan man ana en kultplats dit människor kunde färdas långväga på Vättern eller via nu försvinna sjöar och vattendrag.

Rapporten "Hällristningarna vid Hästholmen" hos Östergötlands museum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ristningar i Hästholmen.

Ristningar i Hästholmen. Foto: Erika Räf, Östergötlands museum

Hästholmen. Fornlämning nr L2008:2255, RAÄ-nr Västra Tollstad 239

Husholmen. Fornlämning nr L2009:1427, RAÄ-nr Västra Tollstad 42:1

Hästholmen var stad under 1300-talet. Det är ganska oklart hur mycket stad den egentligen var men platsen hade stadsrättigheter. Från 1384 finns avtryck av ett stadssigill med texten "Villa Hestolmiensis”. Den skyddade viken vid Hästholmen är en av få på Vätterns östra sida. Det gjorde platsen till en populär hamn redan under 1100- och 1200-talen. Alvastra klosters behov av transporter över Vättern bidrog säkert till att Hästholmen blev en handels- och hamnplats. När Vadstena kloster stod klart under andra hälften av 1300-talet och staden Vadstena växte fram minskade trafiken till Hästholmen och staden blev en by.

Det finns en tradition om en borg på en tidigare holme som nu utgör spetsen på den udde där Hästholmens gästhamn ligger. Holmen kallas Husbacken och en tradition berättar att den mecklenburgske adelsmannen Gerdt Snakenborg (död 1410), som var en av Albrekt av Mecklenburgs riddare, bodde på holmen. Holmen höjer sig markant över omgivningen. Det har inte hittats några spår efter några medeltida byggnader men det finns påfallande mycket jord uppe på holmen och spår av stenskoningar i sluttningen i norr.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kommun: Ödeshög

Fornlämning nr: L2009:1535

RAÄ-nr Västra Tollstad 21:1

Hitta hit

Hitta hit

Åk väg 919 (tidigare väg 50) mellan Ödeshög och Vadstena. Sväng mot Hästholmen. Efter cirka 500 m finns en blå fornlämningsskylt som visar vägen till hällristningarna.

Koordinater

58°16'32.8"N 14°38'17.5"E

Karta

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland

Landshövding

Carl Fredrik Graf

Besöksadress

Östgötagatan 3, Linköping

Postadress

581 86 Linköping

Organisationsnummer

202100-2270

Följ oss