Gravfältet vid Stjärneberg

I en gammal hagmark på en höjd, bland ekar och andra träd och buskar, finns ett gravfält från yngre järnåldern med minst 60 gravar. Det ligger inte långt från kusten. Det är bara cirka 2 kilometer från den långsmala vik som leder in till Valdemarsvik. Här på höjdens sydvästsluttning begravde man sina döda för 1000-1500 år sedan.

Gravfältet vid Stjärneberg innehåller cirka 60 fornlämningar. Där finns två domarringar, tio högar och tre treuddar men gravfältet domineras av de 45 stensättningarna. Stensättningar är flacka gravar där gravens form är markerad med stenar i ett eller ett fåtal lager. Stensättningarna i Stjärneberg är runda och 4-6 meter i diameter. Många av dem har delvis tydliga kantkedjor och mittgrop. Högarna är obetydligt större än stensättningarna och 0,6-0,8 meter höga. De har kantkedjor och ett par av dem har mittgrop.

På gravfältet finns två domarringar. Den ena består av fem och den andra av nio stenar. Namnet domarring kommer från en medeltida idé att de var tingsplatser. Man trodde att det på varje sten satt en domare och i och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Nu vet vi att domarringarna är gravar som oftast kan dateras till äldre järnålder (år 0 till 500 efter Kristus). Det är brandgravar där den döde bränts och de brända benen har grävts er i en grop inne i domarringen.

Treuddar är tresidiga stensättningar med insvängda sidor och långt utdragna spetsar. En av de tre treuddarna på gravfältet har kullfallna stenar i två av spetsarna. Treuddar är en fornlämningstyp som kan vara svår att upptäcka då de är flacka och ofta syns bara enstaka stenar. Vid undersökningar av treuddar på andra gravfält har det visat sig att där inte funnits någon grav. Det gör att vi inte riktigt vet hur vi ska tolka dem. Kanske kan det vara någon sorts rituella platser eller kanske minnesplatser efter någon som inte är begravd på gravfältet.