Svampar i Näsmarkernas naturreservat - en kunskapssammanställning och lägesrapport 2015

Om publikationen

Löpnummer: 2016:13

Diarienummer: -

ISBN/ISSN-nr: -

Publiceringsår: 2016

Sidantal: 72+27

Publikationstyp: Rapport

2016:13 Svampar i Näsmarkernas naturreservat - en kunskapssammanställning och lägesrapport 2015 


Näsmarkerna har sedan länge varit känt för sin rika svampflora. Totalt har 380 arter observerats under 40 år, av dessa är 38 rödlistade. Flera av arterna ingår i nationella åtgärdsprogram för hotade arter. Naturreservatet Näsmarkerna ligger i Nora kommun, längs västsidan av sjön Älvlången. Stora delar av området vilar på en berggrund av urkalk och är mycket varierat. Här finns bergsstup, kalkhällmarker, kalktallskog, kalkgranskog och extremrikkärr. Inventeringar av kärlväxter och rapporter om andra organismgrupper vittnar även de om områdets unika karaktär. Sedan 1982 är Näsmarkerna ett 54 hektar stort naturreservat.

Näsmarkerna har besökts av kända mykologer sedan 1960-talet. Rapportens författare Mikael Jeppson har tillsammans med sin far, Jörgen Jeppson, regelbundet besökt området under fyrtio år, 1974–2014. En sådan lång observationsserie i ett begränsat område är unik i mykologiska sammanhang. Rapporten sammanfattar kunskapen om Näsmarkerna och innehåller jämförelser över tid.

Artdiversiteten i Näsmarkerna är nära förknippad med människans påverkan: månghundraårig tradition av kreatursbete och husbehovsavverkningar har präglat skogsstrukturen. Som i många andra områden i det svenska skogslandet minskade betet successivt under 1900-talet och skogsavverkningar hotade. Igenväxningen ledde till att skogen tätnade och vegetationen på marken blev högre och kom att domineras av högvuxna gräs. Detta är inte unikt för Näsmarkerna utan snarare en realitet i stora delar av det svenska skogslandskapet. Skogen tätnar. Till detta kommer skogsbruket som med kalavverkningar bryter träd- och skogskontinuitet. De ursprungliga skogarna med svampar som kräver lång trädkontinuitet för att kunna bilda livskraftiga populationer missgynnades och minskade. Många av svamparna i bonde- och gammelskogar på kalk har kraftigt minskat sina populationer under de senaste 50 åren vilket lett att de hamnat på vår nationella rödlista.

Näsmarkerna har nu stängslats och från och med 2010 betar nötkreatur i tre olika fållor. Effekterna på markvegetationen har inte låtit vänta på sig. De höga gräs som dominerat delar av både kalktallskog och ängsgranskog har betats ner och markskiktet har blivit ljusare och mera uppluckrat. Detta är sannolikt gynnsamt för fruktkroppsbildningen hos många svamparter. En direkt synbar effekt har varit att slät taggsvamp (Sarcodon leucopus) hösten 2014 förekom med minst 8 mycel i området. Det kommer att krävas långvariga studier och uppföljningar för att se effekterna av det införda skogsbetet.

Rapporten ska fungera som en grund för Länsstyrelsens fortsatta skötsel, samt för utvärderingen av områdets skötsel.

Kontakt