Illustration, kompass

Samhällsorientering

Länsstyrelsen deltar i utvecklingen av samhällsorienteringen i länet, som har till syfte att underlätta etableringen av nyanlända personer.

Samhällsorientering handlar om att underlätta nyanlända flyktingarnas etablering och delaktighet i det svenska samhället. Informationen ska ges så tidigt som möjligt efter ankomst till kommunen.

Samhällsorienteringen ska förmedlas i dialog- och diskussionsform, anpassat efter den nyanlända personens egna förutsättningar och perspektiv. Informationen ska därför helst ges på den nyanländes modersmål.

Samhällsorienteringen ska ses som en gemensam bas där kommunernas insatser kompletteras av landsting eller region, statliga myndigheter och andra aktörer.

Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om:

  • de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
  • den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt,
  • hur samhället är organiserat,
  • praktiskt vardagsliv.

Genomförande

  • Samhällsinformationen ska omfatta minst 60 timmar.
  • Den ska om möjligt vara på deltagarens modersmål eller annat språk som denne behärskar, men kan i vissa delar ges på svenska eller svenska med tolk.
  • Pedagogiska övervägande ska vara avgörande för valet av språk.
  • Informationen ska påbörjas så snart som möjligt efter att en etableringsplan upprättats och helst vara avslutad innan första etableringsåret är till ända. Den ska kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet.
  • Kommunerna ansvarar för att en plan för verksamheten upprättas och att den revideras vid behov. Likaså bestämma hur samhällsorienteringen ska utformas och i vilken ordningsföljd samhällsorienteringens delar ska behandlas.
  • Kommunen ansvarar för att deltagaren erhåller ett intyg efter avslutad utbildning

Undervisningen ska präglas av dialog, diskussion och reflektion och främja deltagarnas förståelse av det svenska samhället.

Ett genomförande av samhällsorienteringen enligt förordningskraven kräver oftast en samverkan mellan flera kommuner.

Länsstyrelsen ansvarar för att följa upp samhällsorienteringen. Vi deltar även i det fortlöpande arbetet med att utveckla samhällsorienteringen.

Samhällsorienteringens åtta delar

  1. Att komma till Sverige
  2. Att bo i Sverige
  3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige
  4. Individens rättigheter och skyldigheter
  5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige
  6. Att påverka i Sverige
  7. Att vårda sin hälsa i Sverige
  8. Att åldras i Sverige

Centrala delar i samhällsorienteringen är att den ska omfatta minst 60 timmar, ge utrymme för dialog och reflektion samt kommuniceras på modersmål.


Samhällsorientering i samverkan (SOS)

I Örebro län samverkar kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Karlskoga, Degerfors, Nora, Lindesberg, Hällefors, Lekeberg och Örebro kommun för att erbjuda nyanlända samhällsorientering. Utbildningsverksamheten samordnas av ett gemensamt SO-kansli som har sitt säte i Karlskoga.

Samhällsorienteringen utgår ifrån boken ”Om Sverige” men själva utbildningen sker i dialogform där nyanländas frågor och behov vid utbildningstillfällena styr inriktningen. Det vanligaste sättet utbildningarna genomförs på är en dag i veckan under tio veckor i hemkommunen. Det förekommer också intensivutbildningar.

Under 2017–2018 har ett utvecklingsarbete beviljats länsstyrelsens §37 medel vilket ska leda till en pedagogisk utveckling samt systematisk kvalitetsuppföljning av samhällsorienteringen.

Gunilla Hjorth
Administratör
sokansli@karlskoga.se
0586-617 76

Linda Johansson
Administratör
sokansli@karlskoga.se
0586-617 77

Mattias Simonsson
Administrativ chef Vuxnas lärande
mattias.simonsson@karlskoga.se
0586-61770

Integrationsrådet - forum för samverkan i länet

Integrationsrådet är ett forum för samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, ideburna sektorn och det privata näringslivet.

Integrationsrådet är ett forum för samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, ideburna sektorn och det privata näringslivet.

Integrationsrådet arbetar för att förverkliga de mål som riksdagen har beslutat om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det är också ett forum för att sätta igång och driva på förändring av stukturer genom gemensamma insatser i frågor som berör fler än en aktör. Integrationsrådet ska även arbeta för spridning av insatser och kunskap inom området.

Ledamöter

I Integrationsrådet ingår:

  • Maria Larsson, Landshövding och rådets ordförande
  • Stefan Pettersson, Sektionschef Arbetsförmedlingen
  • Siv Ahlstrand, Ordförande socialnämnden Askersunds kommun
  • Ingmar Ångman, Socialchef Degerfors kommun
  • Unni Livengård, Samverkansansvarig Försäkringskassan
  • Anna Gustafsson, Områdeschef Arbetsmarknad- och Integration Hallsbergs kommun
  • Tommy Henningsson, Kommunchef Hällefors kommun
  • Marcus Lindner, personalchef IKEA Örebro
  • Stefan Bergqvist, Integrationsutvecklare Karlskoga kommun
  • Mikael Bascuas, VD Krafft Måleri
  • Daniel Malmberg, Integrationsstrateg Kumla kommun
  • Sara Pettersson, vice ordf. KS Laxå kommun
  • Per Gustafsson, Enhetschef Arbetsmarknad och integrationsenheten, Lekebergs kommun
  • Stefan Öberg, VD Plåtpartnergruppen Service Sverige AB
  • Nanette Danielsson, integrationsstrateg Lindesbergs kommun
  • Ulla Kalander Karlsson, Ks ledamot Ljusnarsbergs kommun
  • Sara Åhman, Sektionschef Migrationsverket
  • Isabelle Landström, Kommunchef Nora kommun
  • Maria Magnusson, Integrationssamordnare Region Örebro län
  • Tommy Larserö, Projektledare Regionkansliet Region Örebro län
  • Margareta Ekblom, Kontorschef Skatteverket
  • Janis Lancereau, VD Startcentrum
  • Ulf Rohlén, VD Örebro Bostäder
  • Jennie Nises, Verksamhetsledare Örebro läns bildningsförbund
  • Charlotta Stenhem, Distriktschef Örebro läns idrottsförbund
  • Mikael Ramnerö, Förvaltningschef Örebro kommun
  • Pia Ridderby, Verksamhetsledare Linje 14 Örebro Universitet
  • Anna Wiktorsson, integrationssamordnare Länsstyrelsen, samordnare Integrationsrådet

Länsstyrelsens uppdrag inom integration

Enligt regeringens integrationsuppdrag ska Länsstyrelsen:

  • verka för att länet har en god beredskap och kapacitet när det gäller att ta emot och introducera nyanlända flyktingar
  • utveckla samverkan mellan länets kommuner, myndigheter och andra aktörer när det gäller flyktingarnas mottagande och etablering
  • följa upp etableringsarbetet och dess resultat i länet
  • Samordna tidiga insatser för asylsökande

Datum för nästa möte

  • ​Tisdag 19 september 2018 klockan 13-16
  • Tisdag 14 november 2018 klockan 13-16

Kontaktperson

Anna Wiktorsson
Samordnare Integrationsrådet
Epost till Anna Wiktorsson
Telefon: 010-224 86 16

Ordförklaringar enligt Migrationsverkets ordlista och lagars definitioner.

 

Är en person som riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. Eller en civilperson som löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den kommun där barnet först tar kontakt med en svensk myndighet. Kommunen ansvarar då i första hand för boende.

Ett boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus.

Den kommun Migrationsverket anvisar för att ta hand om barnet, den anvisade kommunen tar över det långsiktiga ansvaret.

En utländsk medborgare (ej EU) som i Sverige begärt skydd
men som inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller migrationsdomstol.

Beslut om att en person skall lämna Sverige. Kan beslutas av polis. Beslutet skall fattas inom tre månader. Avvisningsbeslutet får normalt inte verkställas innan det vunnit laga kraft.

Om det är uppenbart att en person saknar rätt till asyl eller uppehållstillstånd kan hen få beslut om avvisning som skall genomföras omedelbart. Personen får inte stanna i Sverige i väntan på eventuekk överklagan (till exempel utgånget visum).

Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrarelänk till annan webbplats
för bosättninglänk till annan webbplats innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta
emot nyanlända för bosättning.

Gäller från 1 mars 2016.

Garanterar att den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater
får sin ansökan prövad i någon av dessa stater och ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan. Dublinförordningen gäller i Sverige, i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Det familjeband som en sökande hänvisar till när hen söker uppehållstillstånd.

Som familjeanknytning räknas fru, make, registrerad partnereller sambo, en person som den sökande planerar att gifta sig eller bli sambo med samt föräldrar och barn.

Utlänning som ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl (enligt Genèvekonventionen/internationell rätt). Flykt från krig, fattigdom, naturkatastrof etc. ger inte automatiskt status som flykting.

Den asylsökande kan under asyltiden välja att ordna boende på egen hand Det kan till exempel innebära att den asylsökande bor hos släkt eller vänner.

Barn och ungdomar under 18 år som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att ansöka om asyl.

Finns i två former: en för medverkan inför upprättandet av en etableringsplan och en när etableringsplanen är upprättad och aktiviteter pågår.

Upprättas på Arbetsförmedlingen och kan maximalt omfatta 24 månader. Innehåller aktiviteter som ska motsvara heltid, 40 timmar per vecka. Aktiviteternas innehåll planeras individuellt utifrån den arbetssökandes förutsättningar och behov.

Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197)länk till annan webbplats innehåller bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.

Gäller personer med uppehållstillstånd i åldern 20–64 år.

Har använts framförallt i samband med det stora asylmottagandet under hösten 2015. Tillfälliga lösningar i samarbete med kommuner.

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler. Välgrundade
skäl för rädsla för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller
politisk uppfattning, sexuell läggning eller tillhörighet till viss
samhällsgrupp.

En låst lokal där asylsökande och andra utlänningar hålls i väntan på avvisning/utvisning i de fall där verket har anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan.

Individen är i regel inte dömd för kriminell handling. Har ingen rätt att arbeta. En asylsökande kan även sättas i förvar om identiteten är oklar.

En god man utses av kommunen för barn under 18 år som kommer till Sverige utan förälder eller annan vuxen som fyller föräldrarnas roll.

En god man företräder ensam kommande barn i ekonomiska, personliga och rättsliga sammanhang.

Finns ingen rättslig definition, enligt praxis är det namn, födelsetid och medborgarskap. Styrks av pass eller id-handling utfärdat av myndighet i hemlandet.

Tal som tas fram varje år utifrån länstalen (se nedan) och beskriver det antal som kommunen förväntas ta emot på anvisning och som fördelas under året enligt en årsplan.

Länsstyrelsen fattar beslut om kommuntalen.

Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan till Sverige organiseras och betalas av Migrationsverket. Individen kommunplaceras direkt.

När det inte längre finns möjlighet att överklaga ett beslut eller en dom eller när denna möjlighet aldrig funnits vinner beslutet eller domen laga kraft och börjar gälla.

Lagen om mottagande av asylsökande med flera (1994:137)länk till annan webbplats reglerar ersättningar till asylsökande och sysselsättning för dessa.

Alla asylsökande, även barn, får ett LMA-kort av Migrationsverket. På kortet finns det personuppgifter och foto på den sökande.

Där framgår också personens ärendenummer hos Migrationsverket. På baksidan av kortet finns information om vid vilken mottagningsenhet personen är registrerad.

Länstalet är det antal anvisningsbara platser som behövs för nyanlända invandrare som har fått uppehållstillstånd och inte på egen hand kan ordna sin bosättning.

Regeringen fattar beslut om länstalen utifrån de prognoser som Migrationsverket lämnar till regeringen.

Ett rättsligt bindande förhållande mellan stat och individ. Uppstår genom automatik vid födelse eller efter ansökan/anmälan.

En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl.

Även anhöriga till dessa anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som hen omfattas av lagen om etableringsinsatser under två till tre år.

En utländsk medborgare som beviljats PUT har tillstånd att
bo och arbeta i Sverige på obegränsad tid (så länge man är bosatt i Sverige).

Gäller medborgare i EU/EES-land samt familjemedlemmar som
vistats lagligt i Sverige under 5 år. Det går att ansöka om intyg på den
permanenta uppehållsrätten.

Kommunen är skyldig att tillhandahålla samhällsorientering för nyanlända. SO ska omfatta minst 60 timmar och helst levereras på modersmål.

Många kommuner erbjuder hälsokommunikation tillsammans med SO.

Grundläggande svenskundervisning som kommunen är skyldig att anordna.

Ett tillfälligt boende till asylsökande som Migrationsverket hyr och som inte är i lägenhet. Det är i stället boende på vandrarhem, i stugbyar och andra liknande anläggningar.

Den som är i behov av skydd kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd för 13 månader.

Personer som inte är medborgare i något EU/EES land eller i Schweiz. Kan ha uppehållstillstånd inom EU/EES.

Bedömer Migrationsverket att det tar längre tid än fyra månader att fatta beslut om en asylansökan behöver den sökande inte ha arbetstillstånd för att arbeta. Beslutet förs in på LMA-kortet (se ovan).

Beslut om avlägsnande som en person kan få från och med tre
månader (längre tid än tre månader) efter den dag hen ansökt om
uppehållstillstånd. Domstol kan även döma till utvisning vid brott.

Kontakt