Illustration, tre kronor

Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ansvarar för att:

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna åtföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Länsstyrelsens krisorganisation

När samhällsstörningar blir så stora att flera av myndighetens enheter berörs kan landshövdingen besluta om att aktivera hela eller delar av krisorganisation på Länsstyrelsen och bemannas utifrån behov.

En stabschef utses som ansvarar för bemanning av krisorganisationen och koordinering av krisledningsarbetet. Stabschefen rapporterar och redogör punkter för beslut till landshövdingen.

Länsstyrelsens har en tjänsteman i beredskap tillgänglig dygnet runt och kan starta krisarbetet och att leda det initiala arbetet tills krisorganisation är bemannad. Organisation består av följande funktioner:

  • Läge- och analysfunktion
  • Kriskommunikation
  • Personalfunktion
  • Logistik och servicefunktion
  • Berörda sakområden

Länsstyrelsens geografiska områdesansvar

Det geografiska områdesansvaret innebär att Länsstyrelsen har ansvar för att nödvändig samverkan mellan berörda aktörer kommer igång, som kommuner, räddningstjänst, sjukvården och polisen. Vi samordnar också den samlade regionala lägesbilden vid en händelse, samordnar kommunikationsarbetet och ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser samt rapporterar till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det innebär att

  • är sammanhållande inom länet
  • ska underrätta regeringen om händelser i länet
  • ska verka för samordning och inriktning av åtgärder som behöver vidtas
  • ansvarar för att skapa en samlad regional lägesbild.

Kommunens ansvar vid samhällsstörning

Ansvaret att hantera en extraordinär händelse stannar alltid hos kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att:

  • Kommunen ska arbeta för att samordning sker inom kommunen mellan exempelvis kommunen, företag, landsting, polis och andra myndigheter.
  • Kommunen ansvarar för att information ges till kommuninvånarna.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Kommunens invånare har ett eget ansvar att vara förberedda vid en samhällsstörning. Läs mer om det personliga ansvaret vid en samhällsstörning.

För att kunna hantera händelser som avviker från det normala ska kommunerna bland annat:

  • Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser
    Kommunen ska varje ny mandatperiod göra en risk- och sårbarhetsanalys. Den är grunden för alla krishanteringsplaner. Syftet med analyserna är bland annat att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarheter.
  • Ha en plan för hantering av extraordinära händelser
    En plan ska fastställas varje ny mandatperiod för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse.
  • Genomföra utbildningar och övningar
    Kommunen ska regelbundet utbilda och öva med politiker och tjänstemän i kommunen.
  • Rapportera lägesbild till Länsstyrelsen
    Kommunen ska informera och rapportera Länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris.
  • Säkerställa höjd beredskap
    Kommunen ska säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
  • Ha ett geografiskt områdesansvar och verka för samordning
    Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med landsting, organisationer, företag och de statliga myndigheter inom kommunen. Det kan exempelvis ske genom konferenser och nätverksträffar samt att under en kris informera och rapportera Länsstyrelsen om läget i kommunen.
  • Ha en ledningsplats som är försörjd av reservkraft
  • Ha en räddningscentral för bakre ledning för räddningstjänsten

För mer detaljerad information se lagen:

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Kommunen ska ha funktion för samordning

Din kommun ska ha en funktion för samordning av krisberedskapsarbetet. Rollen kallas ofta säkerhets- eller beredskapssamordnare. Kommuner och landsting får ett ekonomiskt stöd av staten för att bygga upp samhällets krisberedskap.

Ersättning för krisberedskap
K
ommunerna kan få ersättning för sitt krisberedskapsarbete. Ersättningen kan bland annat användas för att kunna genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar, övningar, konferenser, nätverksträffar eller för att anlita en konsult för utvecklingsarbete. En del av den statliga ersättningen till kommunerna får användas till personalkostnader för säkerhets- eller beredskapssamordnare.

Kommunal krisberedskap (MSB)länk till annan webbplats

Ekonomiskt stöd för ledningsplats
Kommuner kan också söka statsbidrag via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att upprätta en kommunal ledningsplats som är försörjd av reservkraft.
Kommunens ledningsplats (MSB)länk till annan webbplats

Stöd av experter och statliga resurser från Länsstyrelsen
Om en händelse inträffar kan Länsstyrelsen ge stöd med exempelvis experter eller statliga resurser. Dessutom har Länsstyrelsen ansvar att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedelser.

Länsstyrelsen följer varje år upp kommunernas krisberedskaps- och säkerhetsarbete. Det gör vi i uppdrag av regeringen.

Det Länsstyrelsen följer upp är att kommunernas arbete följt lagen och att pengarna har gjort nytta. Resultaten rapporteras till regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om en kommun inte har fullgjort sina uppgifter kan MSB på förslag av en länsstyrelse besluta att ersättningen ska reduceras.

Läs mer i lagen och anvisningar från MSB

Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användaslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen eller ett annat statligt organ kan ta över kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen har även ett operativt ansvar vid en kärnteknisk olycka.

Samverkan i länet

När en allvarlig samhällsstörning inträffar är det viktigt att alla aktörer vet vad de ska göra och hur vi ska arbeta tillsammans. Därför arbetar vi med samverkan i länet. I länet samverkar vi i flera arbetsgrupper och nätverk som utgår från vårt Regionala råd för totalförsvar.

Organisationsschema för T-sam


Regionalt råd för totalförsvar

Det regionala rådet för totalförsvar är ett samrådsforum före, under och efter en samhällsstörning. Representanter i rådet är beslutsfattare och chefer från samtliga kommuner, räddningstjänster, Region Örebro län, Polisområde Örebro län, SOS Alarm, Civilförsvarsförbundet och Militärregion väst.

T-sam

T-sam består av representanter från fyra kommuner, räddningstjänst, polis, Region Örebro län och Länsstyrelsen, som även leder arbetet. T-sam hanterar frågor som rör krissamverkan i Örebro län. T-sam träffas kontinuerligt i syfte att ensa rutiner och stärka det gemensamma arbetet i länet. Vid mötena diskuteras erfarenheter från inträffade händelser och kommande gemensamma aktiviteter i länet.

Arbetsgrupper i T-sam
Under T-sam organiseras olika arbetsgrupper som planerar, genomför och rapporterar aktiviteter till T-sam:

Arbetsgruppen utbildning och övning består av representanter från kommuner, kommunal räddningstjänst, polis, Region Örebro län och Länsstyrelsen. Gruppen arbetar med planering, genomförande och utvärdering av gemensamma aktiviteter inom området i länet.

Kontaktperson:

Marcus Sjöholm

Varje år träffas länets krisaktörer och följer upp årets arbete samt planerar för kommande års arbeten. Syftet är att identifiera gemensamma utvecklingsbehov och insatser. Inom arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser pågår ett kontinuerligt arbete med att optimera effekten av vårt samlade krisberedskapsarbete i länet.

Kontaktperson:

Maria Nordström

Rakel samverkansgrupp har som fokus att skapa möjligheter för övergripande samverkan mellan organisationer som använder Rakel inom Örebro län. RAKEL (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett system för radiokommunikation.

Kontaktperson:

Marcus Sjöholm

Syftet med kriskommunikationsnätverket är att skapa samsyn för att tillsammans kunna genomföra en effektiv och bra kommunikationssamverkan som är till nytta för samhället och medborgarna vid en samhällsstörning. Detta gör vi genom att samverka och samarbeta i vardagen, under och efter en händelse. Våra grundprinciper är att vi tillsammans tar ansvar för helheten, inte bara den egna organisationens kommunikationsuppgifter. Nätverket består av länets kommuner, räddningstjänst, polis, Region Örebro län samt Länsstyrelsen, som också leder arbetet.

Kontaktperson:

Ulrika Kjellström, Anneli Larsson

Arbetsgruppen CBRNE (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen) i samverkan träffas kontinuerligt för att stämma av läget, diskutera erfarenheter från inträffade händelser och utifrån det dra lärdomar som kan utveckla arbetet i länet.

Kontaktperson:

Marcus Sjöholm

Arbete före, under och efter en händelse

  1. Före en samhällsstörning
    Genom arbetet i våra nätverk skapar vi förberedelse inför en samhällsstörning. Samarbetet engagerar ett brett antal aktörer.
  2. Under en samhällsstörning
    Länsstyrelsen skapar förutsättningarna för att aktörer i länet kontinuerligt ska ha möjlighet att informera och uppdatera varandra om det aktuella läget för att:
    - skapa en samlad lägesbild
    - samordna kriskommunikationen
    - ge underlag för en gemensam inriktning
    - komma överens om och samordna åtgärder.
  3. Dra lärdom efter en samhällsstörning
    Efter en samhällsstörning är det viktigt att lära av erfarenheter. Aktörerna utvärderar den egna insatsen och hur samverkan med övriga aktörer har fungerat.

    Beroende på störningens omfattning kan Länsstyrelsen kalla berörda aktörer till ett möte om hur samverkan har sett ut och vad som bör utvecklas. Nätverken har ett ansvar att kontinuerligt följa upp störningar som berör samverkan.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer

Under 2018 skickade MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer, till alla hushåll i Sverige.

Om krisen eller kriget kommer (MSB, pdf)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I broschyren kan du bland annat att kunna läsa mer om kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer. Broschyren är framtagen av MSB, i samarbete med Försvarsmakten, Sveriges kommuner och landsting, de frivilliga försvarsorganisationerna och länsstyrelserna.

Kontakt