Illustration, tre kronor

Krisberedskap

Länsstyrelsens roll är att hålla samman den regionala krisberedskapen – före, under och efter en samhällsstörning.

Ansvaret innebär att vi ska verka för:

  • att nödvändig samverkan sker kontinuerligt inom länet och med närliggande län
  • att samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris
  • att information till allmänhet och media samordnas
  • att inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Länsstyrelsen arbetat också med förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna samt återföring av erfarenheter efter en samhällsstörning.

Krisberedskapsveckan 28 maj - 3 juni

Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? Elen försvinner och det kommer inget vatten i kranen. Ingen vet varför eller hur länge det kommer att vara så. Hur väl förberedd är du om det sker något oförutsett i samhället? Den 28 maj till 3 juni uppmärksammar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) detta lite extra.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) startat Krisberedskapsveckan, en årlig kampanj tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser.

Det handlar om att förbättra människors riskmedvetenhet och att fler ska veta hur de kan förbereda sig för att klara vardagen om samhället plötsligt inte fungerar som vi är vana vid.

Under kampanjveckan skickar MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer, till alla hushåll i Sverige.

Om krisen eller kriget kommer (MSB, pdf)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I broschyren kommer du bland annat att kunna läsa mer om kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer. Informationen kommer även att finnas på webben och på flera språk. 

Bakgrunden till utskicket är ett regeringsuppdrag som förstärker och utvecklar det arbete som MSB redan gör för att öka riskmedvetenheten och kunskapen hos befolkningen om bland annat hemberedskap. Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget och den återupptagna planeringen för att hela samhället ska kunna agera vid höjd beredskap och ytterst krig vill regeringen att informationen om hur befolkningen kan förbereda sig ska bli bättre, både på nationell och lokal nivå.

Broschyren är framtagen av MSB, i samarbete med Försvarsmakten, Sveriges kommuner och landsting, de frivilliga försvarsorganisationerna och länsstyrelserna


Länsstyrelsen i Örebro län är regional ambassadör för krisberedskapsveckan. Listan neda är aktiviteter som sker under, eller i anslutning till, Krisberedskapsveckan i Örebro län. Utöver det har Länsstyrelsen, kommuner och frivilliga försvarsorganisationer varit ute och pratat med människor på mässor och i andra sammanhang inför Krisberedskapsveckan.

Askersunds kommun

  • Information via webb, sociala medier och flyers.
  • 30 maj kl.18.00 Sjöängen: Föreläsning för allmänheten med Civilförsvarsförbundet.
  • Föreläsning för högstadieelever med Civilförsvarsförbundet.

Degerfors kommun

  • ​Information via webb, sociala medier och i skolan.
  • Kommunen lottar ut en krislåda till allmänheten via lotteri med frågor på kommunens webbplats.

​​Hallsbergs kommun

  • ​​Information via webb och Facebook.
  • 28 maj kl.18.00 Åsens dagcentral: Civilförsvarsförbundet genomför
    öppen föreläsning för allmänheten i samarbete Hallsbergs kommun
  • 31 maj kl. 18.00-20.00 Hallsbergs bibliotek: Föreläsningen "72 timmar" ges till allmänheten av Civilförsvarsförbundet.

​​Hällefors kommun

  • ​​26 maj kl. 10.00-13.00: Invigning av nytt kommunhus. I samband med det informera om och lotta ut krislåda. Landshövding Maria Larsson deltar kl. 10.00-11.30. Annalena Järnberg krisledningsnämndens ordförande deltar också.
  • 29 maj kl. 17.00-20.00 Folkets hus: Frivilliga resursgruppen är på plats. Från kl. 18.00 utbildning av Göran Fogelström Civilförsvarsförbundet Örebro/Värmland. Länsstyrelsen deltar.
  • Annonsering i annonsblad med mera.

Karlskoga kommun

  • Annonsering i sociala medier, aktivitet på torget.

Kumla kommun

  • ​29 maj kl. 15.00 och kl. 18.00 biblioteket i Kumla: Civilförsvarsförbundet genomför öppen föreläsning i samarbete med Kumla kommun. Mellan kl. 14.00 och 18.00 förevisar och informerar även Civilförsvarsförbundet vad som är bra att ha i hemmet om en kris inträffar.
  • 30–31 maj: Elever från Kumlaby skola i Kumla praktiserar krisberedskap i samband med övernattning i skogen. Landshövdingen besöker klassen på förmiddagen (kl. 9) den 31 maj.
  • 1 juni kl. 10.00 Röda Korset: Civilförsvarsförbundet genomför föreläsning för Röda Korset i Kumla i samarbete Kumla Rödakorskrets.

Laxå kommun

  • Annonsering i sociala medier och på webben.
  • 28 maj kl. 17–21 Allaktivitetshuset: Information om krisberedskap tillsammans med integrations- och arbetsmarknadsenheten vid deras Fritidscafé på Allaktivitetshuset. Kommer där även att visa ett exempel på innehåll i en krislåda och exempel på checklista till en krislåda.

Lekebergs kommun

  • 28 maj: Kommunstyrelsens ordförande Wendla Thorstensson deltar i paneldiskussion under Strategiskt samtal på Örebro slott.
  • Information via webb och i sociala medier dagligen under Krisberedskapsveckan, med nytt tema varje dag.

​​Lindesbergs kommun

  • Deltagit på Lindedagen (16 maj) med information till invånare tillsammans med Frivilliga resursgruppen/
  • Civilförsvarsförbundet/Länsstyrelsen.
  • Information på webb och i sociala medier. Information på högstadieskolor i Lindesberg under Krisberedskapsveckan, Civilförsvarsförbundet deltar.
  • 28 maj kl. 08.00: Civilförsvarsförbundet genomför sluten föreläsning för högstadiet på Fröviskolan i samarbete med Lindesbergs kommun.
  • 29 maj kl. 08.00 Storå: Civilförsvarsförbundet genomför sluten föreläsning för högstadiet på Storåskolan i samarbete med Lindesberg kommun.

Ljusnarsbergs kommun

  • Information på kommunens webbplats.

Nora kommun

  • ​​Information via webb, flyers, sociala medier med mera.
  • 24 maj kl. 08.00: Civilförsvarsförbundet genomför öppen föreläsning för allmänheten på biblioteket, i samarbete med Rotary Nora.
  • 29 maj kl. 13.00: Civilförsvarsförbundet genomför sluten föreläsning för högstadiet på Karlsängskolan i samarbete Nora kommun.

Örebro kommun

  • ​Information via webb, flyers, sociala medier med mera.
  • Örebro lottakår informerar på Mariebergs köpcentrum hela veckan.
  • 28 maj (tid ej bestämt): Civilförsvarsförbundet genomför
    sluten föreläsning för IT Gymnasiet, i samarbete med IT Gymnasiet Örebro.

Länsstyrelsen

  • 28 maj kl. 15.00–16.30: Strategiskt samtal på residenset Örebro slott med Annika Nordgren Christensen för kommunstyrelseordförande med flera.
  • 29 maj kl. 18.00-21.00 Folkets hus Hällefors. Länsstyrelsen deltar på kommunens och Civilförsvarsförbundets arrangemang.
  • 31 maj: Landshövdingen besöker skolklass i Kumla.
  • Aktiviteter på webben och i sociala medier. Deltagit på flertalet mässor inför Krisberedskapsveckan.

Samverkan i länet

När en allvarlig samhällsstörning inträffar är det viktigt att alla aktörer vet vad de ska göra och hur vi ska arbeta tillsammans. Därför arbetar vi med samverkan i länet. I länet samverkar vi i flera arbetsgrupper och nätverk som utgår från vårt Regionala råd för totalförsvar.

Organisationsschema för T-sam


Regionalt råd för totalförsvar

Det regionala rådet för totalförsvar är ett samrådsforum före, under och efter en samhällsstörning. Representanter i rådet är beslutsfattare och chefer från samtliga kommuner, räddningstjänster, Region Örebro län, Polisområde Örebro län, SOS Alarm, Civilförsvarsförbundet och Militärregion väst.

T-sam

T-sam består av representanter från fyra kommuner, räddningstjänst, polis, Region Örebro län och Länsstyrelsen, som även leder arbetet. T-sam hanterar frågor som rör krissamverkan i Örebro län. T-sam träffas kontinuerligt i syfte att ensa rutiner och stärka det gemensamma arbetet i länet. Vid mötena diskuteras erfarenheter från inträffade händelser och kommande gemensamma aktiviteter i länet.

Arbetsgrupper i T-sam
Under T-sam organiseras olika arbetsgrupper som planerar, genomför och rapporterar aktiviteter till T-sam:

Arbetsgruppen utbildning och övning består av representanter från kommuner, kommunal räddningstjänst, polis, Region Örebro län och Länsstyrelsen. Gruppen arbetar med planering, genomförande och utvärdering av gemensamma aktiviteter inom området i länet.

Kontaktperson:

Marcus Sjöholm

Varje år träffas länets krisaktörer och följer upp årets arbete samt planerar för kommande års arbeten. Syftet är att identifiera gemensamma utvecklingsbehov och insatser. Inom arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser pågår ett kontinuerligt arbete med att optimera effekten av vårt samlade krisberedskapsarbete i länet.

Kontaktperson:

Maria Nordström

Rakel samverkansgrupp har som fokus att skapa möjligheter för övergripande samverkan mellan organisationer som använder Rakel inom Örebro län. RAKEL (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett system för radiokommunikation.

Kontaktperson:

Marcus Sjöholm

Syftet med kriskommunikationsnätverket är att skapa samsyn för att tillsammans kunna genomföra en effektiv och bra kommunikationssamverkan som är till nytta för samhället och medborgarna vid en samhällsstörning. Detta gör vi genom att samverka och samarbeta i vardagen, under och efter en händelse. Våra grundprinciper är att vi tillsammans tar ansvar för helheten, inte bara den egna organisationens kommunikationsuppgifter. Nätverket består av länets kommuner, räddningstjänst, polis, Region Örebro län samt Länsstyrelsen, som också leder arbetet.

Kontaktperson:

Ulrika Kjellström, Anneli Larsson

Arbetsgruppen CBRNE (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen) i samverkan träffas kontinuerligt för att stämma av läget, diskutera erfarenheter från inträffade händelser och utifrån det dra lärdomar som kan utveckla arbetet i länet.

Kontaktperson:

Marcus Sjöholm

Arbete före, under och efter en händelse

  1. Före en samhällsstörning
    Genom arbetet i våra nätverk skapar vi förberedelse inför en samhällsstörning. Samarbetet engagerar ett brett antal aktörer.
  2. Under en samhällsstörning
    Länsstyrelsen skapar förutsättningarna för att aktörer i länet kontinuerligt ska ha möjlighet att informera och uppdatera varandra om det aktuella läget för att:
    - skapa en samlad lägesbild
    - samordna kriskommunikationen
    - ge underlag för en gemensam inriktning
    - komma överens om och samordna åtgärder.
  3. Dra lärdom efter en samhällsstörning
    Efter en samhällsstörning är det viktigt att lära av erfarenheter. Aktörerna utvärderar den egna insatsen och hur samverkan med övriga aktörer har fungerat.

    Beroende på störningens omfattning kan Länsstyrelsen kalla berörda aktörer till ett möte om hur samverkan har sett ut och vad som bör utvecklas. Nätverken har ett ansvar att kontinuerligt följa upp störningar som berör samverkan.

Kommunens ansvar vid samhällsstörning

Ansvaret att hantera en extraordinär händelse stannar alltid hos kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att:

  • Kommunen ska arbeta för att samordning sker inom kommunen mellan exempelvis kommunen, företag, landsting, polis och andra myndigheter.
  • Kommunen ansvarar för att information ges till kommuninvånarna.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Kommunens invånare har ett eget ansvar att vara förberedda vid en samhällsstörning. Läs mer om det personliga ansvaret vid en samhällsstörning.

För att kunna hantera händelser som avviker från det normala ska kommunerna bland annat:

  • Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser
    Kommunen ska varje ny mandatperiod göra en risk- och sårbarhetsanalys. Den är grunden för alla krishanteringsplaner. Syftet med analyserna är bland annat att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarheter.
  • Ha en plan för hantering av extraordinära händelser
    En plan ska fastställas varje ny mandatperiod för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse.
  • Genomföra utbildningar och övningar
    Kommunen ska regelbundet utbilda och öva med politiker och tjänstemän i kommunen.
  • Rapportera lägesbild till Länsstyrelsen
    Kommunen ska informera och rapportera Länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris.
  • Säkerställa höjd beredskap
    Kommunen ska säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
  • Ha ett geografiskt områdesansvar och verka för samordning
    Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med landsting, organisationer, företag och de statliga myndigheter inom kommunen. Det kan exempelvis ske genom konferenser och nätverksträffar samt att under en kris informera och rapportera Länsstyrelsen om läget i kommunen.
  • Ha en ledningsplats som är försörjd av reservkraft
  • Ha en räddningscentral för bakre ledning för räddningstjänsten

För mer detaljerad information se lagen:

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Kommunen ska ha funktion för samordning

Din kommun ska ha en funktion för samordning av krisberedskapsarbetet. Rollen kallas ofta säkerhets- eller beredskapssamordnare. Kommuner och landsting får ett ekonomiskt stöd av staten för att bygga upp samhällets krisberedskap.

Ersättning för krisberedskap
Det är beslutat i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten att kommunerna får ersättning för sitt krisberedskaparbete. Ersättningen kan bland annat användas för att kunna genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar, övningar, konferenser, nätverksträffar eller för att anlita en konsult för utvecklingsarbete. En del av den statliga ersättningen till kommunerna får användas till personalkostnader för säkerhets- eller beredskapssamordnare.

Kommunal krisberedskap (MSB)länk till annan webbplats

Ekonomiskt stöd för ledningsplats
Kommuner kan också söka statsbidrag via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att upprätta en kommunal ledningsplats som är försörjd av reservkraft.
Kommunens ledningsplats (MSB)länk till annan webbplats

Stöd av experter och statliga resurser från Länsstyrelsen
Om en händelse inträffar kan Länsstyrelsen ge stöd med exempelvis experter eller statliga resurser. Dessutom har Länsstyrelsen ansvar att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedelser.

Länsstyrelsen följer varje år upp kommunernas krisberedskaps- och säkerhetsarbete. Det gör vi i uppdrag av regeringen.

Det Länsstyrelsen följer upp är att kommunernas arbete följt lagen och att pengarna har gjort nytta. Resultaten rapporteras till regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om en kommun inte har fullgjort sina uppgifter kan MSB på förslag av en länsstyrelse besluta att ersättningen ska reduceras.

Läs mer i lagen och anvisningar från MSB

Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användaslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen eller ett annat statligt organ kan ta över kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen har även ett operativt ansvar vid en kärnteknisk olycka.

Kontakt