Projekt i natur- och vattenmiljö

Länsstyrelsen i Örebro län driver eller deltar i flera projekt i natur- och vattenmiljön. Här presenterar vi några av dem.

EU:s LIFE projekt

LIFE är EUs instrument för att finansiera miljö- och naturvårdsprojekt inom EU, liksom i några av de ansökande eller närliggande länderna. LIFE har medfinansierat ungefär 3506 projekt sedan 1992. Ungefär 2,5 miljarder euro har gått till skydd och vård av natur och miljö.

LIFE-projekt sker i naturområden som är skyddat enligt Natura 2000.

Länsstyrelsen i Örebro län har under sex år drivit ett stort naturvårdsprojekt - Reclaim LIFE. Projektet omfattade naturområdena Tysslingen och Venakärret som ingår i EU:s nätverk för skyddade områden, Natura 2000. Projektet hade som mål att återskapa slåtter- och betesmarker.

Recalim Life finansierades till stora delar av EU:s Life-fond med en budget på cirka 25 miljoner kronor. Reclaim Life pågår från januari 2013 till juni 2018.

Reclaim - vård och restaurering av två våtmarker i Örebro län (projektwebbplats)länk till annan webbplats

Kontakt

Jesper Pietsch
Projektledare
E-post: Jesper.Pietsch@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-224 87 62 

Rich Waters är ett samarbetsprojekt där både länsstyrelser, kommuner, företag och ideella föreningar samarbetar för rent dricksvatten samt friska, livskraftiga sjöar och vattendrag. Rich Waters är Sveriges första projekt inom EU:s miljöprogram LIFE IPlänk till annan webbplats. Projektet startade i januari 2017 och pågår till år 2024. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön.

Rich Waters innehåller en rad delprojekt där Länsstyrelsen i Örebro län deltar i åtgärdsarbetet för att:

  • Minska övergödningen från jordbruk
  • Minska övergödningen från sjöbottnar
  • Minska mängden miljögifter i våra vatten
  • Skapa fria vandringsvägar för fisk.

Övergödning från jordbruk och sjöbottnar

I Örebro län är ungefär en tredjedel av alla sjöar och vattendrag påverkade av övergödning. De flesta av dessa vatten ligger tätortsnära eller i jordbruksdominerade områden.

Det är i första hand förluster av fosfor som bidrar till övergödning av sötvatten. Förlusterna inom jordbruket kan uppstå på flera sätt och det är inte alltid lätt för en lantbrukare att känna till hur förluster uppstår på gården, om de är stora eller små, eller vilka åtgärder som kan vara effektiva för att minska förlusterna. Länsstyrelsen jobbar därför tillsammans med andra för att utveckla gårdsspecifika åtgärdsplaner. Syftet är att genom rådgivning hjälpa till att identifiera så kallade hot spots för fosforförluster på gården och att hitta möjliga åtgärder som är effektiva och passar in i gårdens verksamhet.

Höga utsläpp fram till 1980-talet, från punktkällor som till exempel reningsverk, har bidragit till att en del sjöar i länet under lång tid har varit utsatta för en hög fosforbelastning. En stor del av denna fosfor samlas på sjönbotten och kan senare läcka ut i sjön och bidra till övergödning av sjön idag. Det kallas också för internbelastning. I sådana fall räcker det inte med att minska utsläppen av fosfor från externa källor för att bli av med övergödningen. Det kan också behövas åtgärder för att minska läckaget från sjöbotten. Läckage från sjöbotten bidrar till övergödningen av bland annat Hjälmaren, men det kan finnas fler sjöar i länet med samma problem. Inom projektet Rich Waters hoppas vi kunna identifiera vilka sjöar dessa är.

Miljögifter i våra vatten

I dagens sammhälle används många olika kemiska ämnen. Vissa av dessa ämnen är giftiga när de hamnar i vattenmiljön. Eftersom det handlar om så pass många olika ämnen går det inte att utföra mätningar av alla. Inom Rich Waters jobbar Länsstyrelsen med att identifiera de viktigaste ämnena och att spåra deras källor så att lämpliga åtgärder kan sättas in.

Kontaktperson
Lindsay Gateman
E-post: Lindsay.Gateman@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-224 87 82

Fria vandringsvägar för fisk

Fiskar och andra djur som lever i vatten behöver kunna röra sig upp- och nedströms i vattendrag och sjöar för att kunna överleva och föröka sig. På många platser hindras de av dammar och annan fysisk påverkan i vattenmiljön. I Örebro län finns över 600 dammar i länets vattendrag som skapar problem för bland annat fiskar och musslor.

Länsstyrelsen lämnar varje år bidrag till genomförande av vattenvårdsprojekt. Varje år återskapas vattenmiljön till exempel genom att dammar som inte längre används tas bort och ersätts med en fors. Flera kraftbolag genomför även projekt för att bygga fiskvägar runt dammarna så att fisk kan passera.

Inom projektet Rich Waters har vi genomfört en intervjustudie med dammägare och närboende för att se vad de anser om vattenvårdsåtgärder. Rapporten Intervjustudie om åtgärder vid dammar finns publicerad på Länsstyrelsens webbplats.

Vi genomför även uppföljningsstudier för att se vilka positiva biologiska effekter åtgärder får. Ett kraftbolag i Rällsälven (Ljusnarsbergs kommun) kommer också att bygga en fiskväg förbi kraftverket vilket involverar Länsstyrelsen.

Kontaktperson
Daniel Bergdahl
E-post: Daniel.Bergdahl@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-224 87 73

Länsstyrelsen i Örebro har ingått i ett LIFE-projekt för att bevara Flodpärlmusslan. Vattendrag med Flodpärlmussla som ingick i projektet i Örebro län är Lillsjöbäcken, Kvarnbäcken-Lärkesån och Rastälven (Grängshytteforsarna).

Flodpärlmusslan lever i rent, klart och strömmande vatten. Den föredrar beskuggade vatten och bottnar med sand/grus/småsten.

Det allvarligaste problemet för flodpärlmusslan i Sverige är att i många vatten saknas reproduktion av musslor. Genom långsiktiga åtgärder finns det emellertid goda förutsättningar för att återfå livskraftiga bestånd. Detta pga att musslorna kan bli upp till 200 år gamla och således inte kommer att försvinna för att reproduktionen uteblir under en period.

Musslorna har en speciell livscykel. De är beroende av öring eller i vissa fall lax för sin fortplantning. Öring eller lax fungerar som mellanvärd. Honmusslorna släpper i slutet av sommaren ut miljoner små kloförsedda larver sk glochidielarver i vattnet. De fastnar på gälarna på öring eller lax och lever där till våren då de släpper.

Småmusslorna sätter sig sedan nere i bottensubstratet. Det krävs att detta genomspolas med vatten, så att det kan få syre och föda. Om bottensubstratet sätts igen med fina partiklar, kan småmusslorna inte klara sig. Igenslamning är sannolikt den viktigaste anledningen till att småmusslor saknas i många Flodpärlmusselbestånd.

I Life-projektet genomfördes åtgärder för att gynna öring och för att se till att det finns bottnar där småmusslorna kan etablera sig.

Kontaktperson

Inger Holst
Art och Vilt
Epost till Inger Holst
Telefon: 010-224 86 30

Kontakt