Illustration, brygga i vatten

Vattenverksamhet

Ska du anlägga en brygga, leda bort vatten eller utföra någon annan vattenverksamhet? Då kan du behöva anmäla åtgärden till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd för den.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du oftast göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Det finns också vattenverksamhet som varken kräver anmälan eller tillstånd.

Här är en lista på vad som är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljbalken, samt exempel på sådana vattenverksamheter. Du hittar den fullständiga definitionen av vattenverksamhet i miljöbalken.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Exempel på vattenverksamhet

Vattenverksamhet enligt miljöbalken

Exempel

1. Uppföra, ändra, laga eller riva ut en anläggning i ett vattenområde

• Anlägga eller ta bort: brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller bropelare.

• Dra kabel- och ledning, lägga rör eller göra kulvert.

2. Fylla ut eller påla i ett vattenområde

• Anlägga: vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder.

• Utöka land.

• Påla för anläggningar eller förtöjning.

3. Leda bort vatten från ett vattenområde

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.

4. Gräva, spränga eller rensa i ett vattenområde

• Gräva, muddra, underhållsmuddra eller rensa dike.

5. En annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge

• Reglera vattennivån (till exempel via regleringsmagasin)

• Gräva om vattendrag.

• Aanlägga våtmark

6. Leda bort grundvatten eller utföra en anläggning för detta

• Leda bort grundvatten tillfälligt under byggnation eller kontinuerligt från undermarksbyggen (garage, källare).

• Gräva eller borra brunn.

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning, samt tillhörande pumpanordningar.

7. Tillföra vatten för att öka grundvattenmängden eller en anläggning eller en annan åtgärd för detta

• Anlägga infiltrationsdamm eller infiltrationsbrunn med tillhörande pumpverk och intagsledningar.

8. Markavvattning

• Dika ut, valla in eller sänka av ett vattenområde för att varaktigt skydda mot vatten

Vad krävs för att få bedriva vattenverksamhet?

För att få bedriva vattenverksamhet behöver en del krav uppfyllas. Du behöver också vidta vissa försiktighetsmått för att begränsa negativ påverkan på miljön.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver bland annat följande krav uppfyllas:

  • Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång, och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt.
  • Miljöbalkens 2 kap. med de allmänna hänsynsreglerna ska följas.
  • Om vattenverksamheten kan skada fisket (inklusive blötdjur och kräftdjur) är verksamhetsutövaren skyldig att utan ersättning vidta de skyddsåtgärder som behövs. Dessutom ska verksamhetsutövaren underhålla de anordningar som behövs för fiskens framkomst (framkomlighet) eller fiskets bestånd med mera.
  • Nyttan av verksamheten från allmän och enskild synpunkt ska överväga kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den.
  • Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt) över vattnet där verksamheten ska bedrivas.

Vid prövning av vattenverksamhet ska man ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Begreppet intresse kan användas för att peka ut sakägare.

Allmänt intresse

Som allmänt intresse räknas sådant som exempelvis berör stora grupper i samhället, samhällets förutsättningar eller naturen i stort. För att vara säker på att vattenverksamhet inte skadar allmänna intressen behöver du ta reda på vilka allmänna intressen som finns i omgivningen.

Exempel på allmänna intressen:

  • miljöintressen
  • växter och djur
  • naturreservat
  • kulturlämningar
  • riksintressen
  • grundvatten
  • allmänna badplatser
  • framkomligheten för friluftslivet
  • farleder.

Enskilt intresse

Som enskilt intresse räknas sådant som berör någon eller några enskilda privatpersoner, till exempel fastighetsägare, grannar, fiskerättsinnehavare eller andra nyttjanderättshavare.

Exempel på enskilda intressen:

  • vattentillgång
  • vattenupptag (exempelvis brunn)
  • fiskemöjlighet
  • vattenkvalitet lokalt
  • mindre badplats
  • båtplats
  • småbåtshamn
  • ägor.

Om någon enskild hävdar att deras enskilda intresse skadas, och Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl för detta, så kan vattenverksamheten inte hanteras genom en anmälan till oss. Du måste då istället söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen.

För att få bedriva vattenverksamhet ska du ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Rådighet innebär att ha förfoganderätt.

Bestämmelser om rådighet finns i 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rådighet kan till exempel grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Verksamhetsutövaren ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.

Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

För att begränsa negativ påverkan på vattenmiljön vid arbeten i vatten behövs olika försiktighetsmått. Försiktighetsmått innefattar olika skyddsåtgärder, begränsningar och förbud som ska gälla för den specifika åtgärden eller verksamheten.

När du anmäler eller söker tillstånd för vattenverksamhet ska du beskriva försiktighetsmått för verksamheten. I en anmälan om vattenverksamhet kan Länsstyrelsen också förelägga verksamhetsutövaren att vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken 23 § punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Exempel på försiktighetsmått

Typ av skyddsåtgärd

Exempel på försiktighetsmått

Arbeten genomförs enbart under de tidsperioder som meddelats i Länsstyrelsens beslut för vattenverksamheten.

Åtgärder vidtas för att motverka grumling.

• Skyddsskärmar av geotextil eller spånter av metall eller plast ska användas.

• Sedimentationsfällor eller slamfällor ska användas nedströms.

Åtgärder vidtas för att motverka spridning av föroreningar.

• Uppställning av arbetsmaskiner och förvaring av kemikalier får inte ske i närheten av vattenområdet.

• Biologiskt nedbrytbar hydraulolja bör användas.

• Material ska väljas med omsorg för att inte bidra till spridning av miljögifter. Fyllnadsmassor ska till exempel vara fria från föroreningar, och kreosotimpregnerade stolpar ska inte användas.

• Om sedimenten är förorenade ska mudderverk särskilt anpassat för förorenade sediment användas, till exempel miljöskopa.

Värdefulla miljöer sparas.

• Ålgräsängar ska bevaras.


• Hårdbottnar av sand, grus och sten ska sparas i möjligaste mån.

Rensning av vattendrag sker vid lågvatten samt varsamt.

• Träd och buskar längs vattendraget ska sparas för att motverka igenväxning samt bibehålla viktiga strukturer, skuggning och tillförsel av dött växtmaterial som gynnar faunan.

Arbeten utförs varsamt och med bästa möjliga teknik.

• Vägtrummor ska anläggas så att de inte utgör vandringshinder för fisk.


• Miljöskopa ska används vid grävning i förorenat sediment eller för att minska påverkan av grumling.

Återställning av vattenområdet sker enligt överenskommelse.

• Återställning ska ske enligt en fastställd återställningsplan.


• Återställning ska ske enligt överenskommelse (samråd) med Länsstyrelsen.

Befintliga vattenlevande organismer skyddas.

• Ridåer av luftbubblor eller repellerande ljud ska användas vid sprängning för att skrämma bort akvatiska organismer från sprängningsområdet.


• Innan en bäckfåra läggs igen ska den fiskas ut och fisken flyttas till annan lämplig plats i vattendraget.


• Arbeten får enbart ske vid anvisade tider.

Hinder åtgärdas.

• Ledningar i farled ska läggas vid sådant djup att ledningarna inte skadas vid ankring.


• Betongvikter på ledningar ska utformas så att inte fiskredskap fastnar.


• Befintliga anläggningar som inte ska användas ska avlägsnas och omhändertas. Det kan till exempel vara gamla kablar och bryggor.

Godkänd deponeringsplats finns före muddring påbörjas.

Tillstånd för vattenverksamhet

För vattenverksamhet av större omfattning behöver du ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen, efter att du har haft samråd med Länsstyrelsen och andra som kan vara berörda.

Du kan behöva ansöka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning. Det gäller till exempel om åtgärderna kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker. Du får också ansöka om tillstånd även om det bara krävs en anmälan.

Tillståndsprocessen för vattenverksamhet omfattar flera steg. Du ska först hålla ett undersökningssamråd och sedan ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter prövas din ansökan om tillstånd i Mark- och miljödomstolen.

  1. Undersökningssamråd: Du ska genomföra ett undersökningsamråd för att bedöma om verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samrådet ska du ta fram ett samrådsunderlag och samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Observera att om verksamheten per automatik innebär betydande miljöpåverkan, eller om du som verksamhetsutövare bedömt att den gör det, behövs inget undersökningssamråd.
  2. Samrådsredogörelse: Du ska sammanställa inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, och därefter beslutar Länsstyrelsen om det är betydande miljöpåverkan eller inte.
  3. Liten miljökonsekvensbeskrivning: Om vi bedömer att verksamheten inte innebär betydande miljöpåverkan ska du ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan, samrådsredogörelse och MKB lämnas till mark- och miljödomstolen.
  4. Avgränsningssamråd: Om vi bedömer att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan ska du genomföra ett avgränsningssamråd, för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. Kraven på underlaget är då högre. Du ska ta fram ett samrådsunderlag och samråda med: Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt deövriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörd.
  5. Miljökonsekvensbeskrivning: Du ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, som skickas till mark- och miljödomstolen tillsammans med ansökan och samrådsredogörelsen.
  6. Tillståndsprövning: Mark- och miljödomstolen kan fråga efter kompletteringar. Därefter kungörs ansökan, och Länsstyrelsen, sakägare samt andra berörda får yttra sig. Du kommer att få bemöta detta.
  7. Huvudförhandling och syn: Domstolen ordnar en huvudförhandling och vid behov genomförs platsbesök. I vissa fall avgör domstolen ärendet på handlingarna.
  8. Dom och beslut: Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om vattenverksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet.
  9. Eventuell överklagan: Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för överklagan framgår av domen. Om den som överklagar får prövningstillstånd kommer Mark- och miljödomstolen att gå igenom alla handlingar, och eventuellt kalla till huvudförhandling innan de tar beslut.

Följande kostnader kan uppkomma när du ansöker om tillstånd:

  • Utredningar, framtagande av ansökan och konsulters eller ombuds deltagande i domstol.
  • Domstolens prövningsavgift.
  • Motparters kostnader för deltagande i tillståndsprocessen och vid förhandling i domstolen.

Enligt 24 kap 5 § miljöbalken får Mark- och miljödomstolen ompröva tillstånd till vattenverksamhet och meddela nya villkor. Detta kan ske när tillståndet är mer än 10 år gammalt eller till exempel om verksamheten inte följer de villkor som följer med tillståndet.

Anmälan om vattenverksamhet

Mindre omfattande vattenverksamheter behöver inte tillstånd utan kan istället anmälas till Länsstyrelsen. Gör det i god tid innan åtgärderna påbörjas.

Exempel på vattenverksamheter som inte kräver tillstånd, utan bara behöver anmälas till Länsstyrelsen:

  • Anlägga våtmark där ytan understiger 5 hektar
  • Uppföra en anläggning eller fyllning i ett vattenområde, om den bottenyta som berörs är högst 500 kvadratmeter i vattendrag eller högst 3000 kvadratmeter i andra vattenområden
  • Gräva, schakta, muddra eller spränga i ett vattenområde, om den bottenyta som berörs är högst 500 kvadratmeter i vattendrag eller högst 3000 kvadratmeter i andra vattenområden
  • Bygga en bro, anlägga en trumma eller byta en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som är högst 1 kubikmeter per sekund
  • Gräva om ett vattendrag med en medelvattenföring som är högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är markavvattning
  • Leda bort högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år
  • Leda bort av högst 1 000 kubikmeter ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 kubikmeter per år
  • Lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde

En komplett lista på vilka vattenverksamheter som kan anmälas till Länsstyrelsen hittar du i 19 § i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Avgift för anmälan

Länsstyrelsen tar ut en avgift för prövningen av en anmälningspliktig vattenverksamhet. Avgiften regleras i två avgiftsförordningar och är idag 1 350 kronor. Länsstyrelsen skickar meddelande till dig om betalning av avgift efter att din anmälan har kommit in till oss.

Anmäl i god tid innan

Anmäl verksamheten i god tid innan du behöver vidta åtgärden. En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter att anmälan har gjorts, om inte Länsstyrelsen bestämmer något annat. Ibland kan handläggningstiden för anmälan om vattenverksamhet vara lång.

Invänta Länsstyrelsens beslut

Om du påbörjar en anmäld åtgärd innan du har fått ett beslut från Länsstyrelsen kan du bli ansvarig för eventuell återställning eller annan rättelse i de fall som Länsstyrelsen bedömer det nödvändigt enligt miljöbalken. Det gäller även om det har gått 8 veckor sedan anmälan. Vi rekommenderar därför att du inväntar Länsstyrelsens beslut innan du startar arbetet.

När ärendet är utrett

När anmälningsärendet är tillräckligt utrett, ska tillsynsmyndigheten:

  1. besluta om de förbud för verksamhetsutövaren som behövs enligt miljöbalken,
  2. förelägga verksamhetsutövaren att
    • vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken, eller
    • ansöka om tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, om det behövs med hänsyn till verksamhetens påverkan på miljön eller enskilda intressen, eller
  3. om det inte behövs något förbud eller föreläggande enligt 1 och 2, underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Enskilda intressen - civilrättsliga frågor

Enskilda intressen och civilrättsliga frågor behandlas inte i anmälningsärenden. Det han handla om frågor om ersättning på grund av intrång, oförutsägbar skada eller skadeförebyggande åtgärder som eventuellt uppkommer i ett anmälningsärende.

Dessa frågor måste verksamhetsutövaren och berörd sakägare komma överens utanför anmälan. Om parterna inte kommer överens kan ärendet inte hanteras som en anmälan utan kräver istället ett tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

Anmäl vattenverksamhet i vår e-tjänst

De flesta vattenverksamheter av mindre omfattning kan anmälas i vår e-tjänst.

En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar, kartor, tekniska beskrivningar och fotografier av platsen som behövs för att vi ska kunna bedöma verksamhetens omfattning, och påverkan på miljön och närliggande fastigheter.

I enskilda fall kan vi begära att anmälan ska kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Gör anmälan via blankett

  1. Fyll i blanketten:
    Anmälan om vattenverksamhet (pdf)PDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till vattenverksamhet.orebro@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen i Örebro län
    Vatten och naturmiljö
    701 86 ÖREBRO

    OBS! Anmälan ska göras skriftligt i två exemplar. Om blanketten fylls i elektroniskt och skickas med e-post så bortse från formulärfältet ”Namnunderskrift”.

För att Länsstyrelsen ska påbörja sin handläggning av ärendet krävs det att ansökningsavgiften inkommit till Länsstyrelsen. Ansökningsavgiften ska betalas samtidigt som ansökan sänds in.

  • Avgiften är på 1 350 kronor.
  • Betala in till bankgiro 5051-7697, ange:
    • Vem som anmäler
    • Åtgärd och vattenområde eller fastighetsbeteckning
    • Konteringsnummer: 6283-7253510-53511

I anmälan ska du även ange om anmälningsavgiften är betald eller inte. I blanketten finns ett fält för detta. Avgift ska alltid betalas, med undantag för vissa särskilda åtgärder som görs för att förbättra naturmiljön där vi gjort bedömningen att det finns skäl att inte ta ut någon avgift.

Anmälan som omfattar prövning av andra avgiftsbelagda ärendeslag
Om din anmälan även omfattar prövning av andra avgiftsbelagda ärendeslag enligt miljöbalken, exempelvis dispens från biotopskydd eller dispens från strandskydd inom skyddade områden, ska du betala hela det högsta beloppet som anges för något av ärendeslagen plus 25 procent av summan av det belopp som anges för det övriga ärendeslaget.

Kontakta oss om du är osäker.

Vid en anmälan om vattenverksamhet ska du enligt 11 kap. 9a § miljöbalken bifoga följande bilagor:

  • Översiktskarta med angiven skala med norrpil som tydligt visar vilket område som berörs.
  • Detaljerad karta med norrpil.
  • Ritning av åtgärden (ange skala på ritningen).
  • Fotografier över aktuellt vattenområde bifogas.

I det fall det är aktuellt ska även bifogas:

  • Yttrande från berörda nyttjanderättsinnehavare, till exempel:
    • fiskerättsägare
    • servitutsinnehavare
    • arrendatorer.
  • Yttrande från enskilt berörda, till exempel:
    • grannar
    • dikningsföretag
    • organisationer.
  • Fullmakt av ombud (om verksamhetsutövaren/markägaren företräds av ett ombud)
  • Fullmakt från berörda fastighetsägare

Undantag från anmälnings- och tillståndsplikt

Vissa vattenverksamheter behöver du varken anmäla, eller ansöka om tillstånd för. Du kan också få utgöra vissa åtgärder vid akuta situationer, utan att ansöka om tillstånd i förväg.

Vattenverksamheter där intressen inte kommer skadas

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för vattenverksamheter där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

Det är du som verksamhetsutövare som har ansvaret att visa om denna undantagsmöjlighet kan användas. Om skador skulle uppkomma på allmänna eller enskilda intressen kan Länsstyrelsen komma att vidta tillsynsåtgärder och ställa krav på rättelse.

Detta undantag gäller inte markavvattning.

Rensning med vissa syften

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för rensing som görs i syfte att

  • bibehålla vattnets djup eller läge, eller
  • återställa vattendrag som har förändrat sitt lopp.

Om fisket kan påverkas negativt ska anmälan göras till Länsstyrelsen innan arbetet påbörjas. Observera att fördjupning och breddning av vattendrag räknas som tillståndspliktig markavvattning.

Vattentäkter för vissa fastigheter och syften

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för vattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastighets, eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.

Anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur

Anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur omfattas av andra bestämmelser.

Vid akuta situationer får du utföra vissa tillståndspliktiga åtgärder utan först ansöka om tillstånd. Det gäller om det är nödvändigt att genast utföra ändrings- eller lagningsarbeten i följande syften:

  • på grund av skada
  • för att förebygga skada
  • för att hålla kvar eller tappa vatten för att avvärja fara för liv eller hälsa, rädda värdefull egendom eller annan liknande orsak.

Ansökan om godkännande av de tillståndspliktiga åtgärderna ska göras i efterhand.

Grundläggande begrepp för vattenverksamhet

Här beskrivs några grundläggande begrepp som kan kopplas till vattenverksamhet.

Här förklaras några grundläggande begrepp som kan kopplas till vattenverksamhet.

Markavvattning är en åtgärd för att avvattna mark, för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten. Syftet med åtgärden ska vara att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål.

Att avleda avloppsvatten räknas inte som markavvattning.

Vattenreglering är att ändra vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet.

Vattentäkt är det ytvatten eller grundvatten som leds bort för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

En vattenanläggning är en anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöverordningar som hör till en sådan anläggning. Exempel på vattenanläggningar är dammar, vägbankar, broar och bryggor.

För att ta reda på vad som kan räknas som högsta förutsebara vattenavstånd kan du som utgångspunkt använda de nivåer som uppkommer vid ett 100-årsflöde. På plats kan du studera strandzonens utseende eller avtryck på brofundament/kajer. Du kan också titta på hur det har sett ut längre tillbaka i tiden.

SMHI har data om vattenstånd och vattenståndsmätningar.

Havsvattenstånd på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

Rekord: vattenstånd på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

Vattenståndsmätningar i de stora sjöarna på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

Det går också att leta efter uppgifter i vattendomar eller vattenförrättningar som finns för sjöregleringar, eller andra tillståndsprövade vattenföretag.

Vattenområde definieras enligt miljöbalken som ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det innebär i de flesta fall det högsta kända vattenståndet på den aktuella platsen som har inträffat, eller det högsta vattenstånd som med någon sannolikhet kan förutses för framtiden.

Olika typer av vattenverksamhet

 

Om du planerar att lägga ner eller byta ut en ledning är det bra om ingrepp i vattenområden minimeras så långt det går. Det kan exempelvis göras genom att anlägga kabeln med styrd borrning under vattendrag eller att dra kabeln genom befintliga kulvertar eller broar.

Anmälan eller tillstånd kan krävas

Att lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde är en åtgärd som kräver anmälan om vattenverksamhet enligt 19 § i förordning (1998:1388). Beroende på omfattningen kan det krävas anmälan eller tillstånd.

  • Anmälan - Uppförande av en anläggning i ett vattenområde samt grävning, schaktning, muddring, sprängning eller liknande åtgärd i ett vattenområde är anmälningspliktigt ifall bottenytan som verksamheten omfattar uppgår till högst 500 m2 i ett vattendrag och högst 3000 m2 i ett annat vattenområde än ett vattendrag (t.ex. hav eller sjö).
  • Tillstånd - Om den bottenyta som sammanlagt tas i anspråk av en ledningsdragning är större än i punkten ovan, är åtgärden tillståndspliktig.

Vad ska ingå i anmälan?

Det är viktigt att du har godkännande från alla fastighetsägare och vattenrättsinnehavare som berörs, innan du skickar in din anmälan. Dessa godkännanden ska bifogas anmälan. En karta där du har markerat ut ledningens sträckning är också nödvändig. Om du har tänkt att ersätta en gammal kabel med en ny, skriv då också vad som ska göras med den gamla kabeln när den nya har anlagts.

Om flera vattenområden passeras av samma ledning

Ibland ska flera vattenområden (exempelvis vattendrag eller sjöar) passeras vid en och samma ledningsdragning. Även korsning av bäckar och diken är alltså vattenverksamhet, såvida man inte trycker/borrar ledningen under vattendraget eller drar kabeln ovanför vattenområdet (exempelvis i befintliga kulvertar eller broar).

Det är oftast lämpligare att samtliga vattenområden som ledningen ska korsa ingår i en och samma anmälan till Länsstyrelsen, för att hela sträckningen ska kunna hanteras samtidigt och smidigare. Kom ihåg att bifoga kartor som visar vart samtliga vattenpassager ska ske. Det kan dock finnas undantag från detta tillvägagångssätt, när det inte är lämpligt att alla vattenpassager ingår i samma anmälan. Om ledningsdragningen tillståndsprövas så ingår vanligtvis samtliga vattenpassager i en och samma tillståndsprövning.

Muddring innebär att bottenmaterial i en sjö, ett vattendrag eller i havet tas bort. Muddring kan ske genom att gräva, spränga eller suga upp material. Skäl till muddring kan vara att öka vattendjupet exempelvis för att öka framkomlighet för båtar eller för byggande. Det kan också syfta till att utvinna material såsom sand och grus eller att ta bort förorenade sediment.

Miljöpåverkan

Muddring påverkar miljön. Eftersom naturligt bottenmaterial avlägsnas ger muddring vanligen upphov till ändrade vattenförhållanden där bland annat strömningsbild och materialtransport påverkas. Livsbetingelser för växt- och djurliv kan förändras påtagligt genom att bottenmaterialet tas bort.

Muddringen påverkar även ett större område än själva muddringsområdet bland annat genom grumling. Muddring ger också tillfälligt upphov till ett ökat läckage av närsalter vilket ökar risken för övergödning och kan på samma gång sprida föroreningar om detta förekommer i sedimenten. Vid muddring av sediment med hög organisk halt kan även svavelväte frigöras med ökad risk för negativa effekter på växter och djur. Det material som grumlas upp förbrukar syre på grund av oxidation av organiskt material, järn och svavel. Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad syreproduktion.

Muddring av grundare områden är generellt mer miljöstörande än muddring på djupare vatten, på grund av grundområdenas stora betydelse som uppväxtområden för fisk och andra organismer.

Underhållsmuddring

Om platsen där muddringen ska ske innehar ett tillstånd till vattenverksamhet som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, och ni endast planerar att muddra inom detta djup och denna bredd, så betraktas åtgärden som en underhållsmuddring. Detta ska anmälas till Länsstyrelsen enligt 11 kap 15 § miljöbalken.

Om muddringen däremot ska göras på en plats där det inte finns ett tillstånd som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, då kan inte 11 kap 15 § miljöbalken tillämpas. För att 11 kap 15 § miljöbalken ska kunna tillämpas för en planerad muddring så räcker det alltså inte att du tidigare har fått ett beslut från Länsstyrelsen för att få muddra på platsen (t.ex. i en anmälan om vattenverksamhet). Planerar du att muddra på en sådan plats så ska du istället skicka en vanlig anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

Vägledning för anmälan

För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Kontakta oss gärna per telefon om du är osäker på om muddringen kan anmälas eller kräver tillstånd.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Återvinning/användning av muddermassor

Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna/nyttiggöra dem bör utredas innan man överväger något annat sätt att ta hand om dem.

Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål. Då kan det vara aktuellt att göra en prövning enligt 29 kapitlet 13 § eller 14 § i miljöprövningsförordningen.

Uppläggning/deponering av muddermassor

Om det inte är lämpligt att återvinna muddermassorna bör de tas om hand på land på annat sätt. Vid muddring bör mängden massor och massornas innehåll av vatten begränsas så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är uppläggning av muddermassor på land anmälnings- eller tillståndspliktigt.

  • Vid uppläggning av mindre än 1 000 ton muddermassor på land ska en anmälan göras till kommunen enligt 29 kapitlet 34 § miljöprövningsförordningen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens.
  • Vid uppläggning av mer än 1 000 ton muddermassor på land krävs tillstånd enligt 29 kapitlet 33 § miljöprövningsförordningen. Ansökan om tillstånd prövas normalt av Länsstyrelsen om det inte har samband med tillståndspliktig vattenverksamhet, då Mark- och miljödomstolen är prövningsmyndighet.

Massornas innehåll av föroreningar är avgörande för hur de kan hanteras. Förorenade sediment ska i första hand tas om hand för behandling och/eller deponering på en deponi som har tillstånd att ta emot denna typ av massor. Muddring av förorenade sediment bör normalt undvikas. Det är ofta bäst att låta förorenade sediment ligga kvar orörda om inte syftet med muddringen är att sanera området. I de fall det finns risk för att de förorenade sedimenten kan spridas bör de dock tas bort.

Dumpning

För att få anlägga en pir eller fylla ut i ett vattenområde krävs antingen anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet. Vissa undersökningar kan också krävas för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.

För mindre utfyllnader kan det räcka att en anmälan görs till Länsstyrelsen. Om bottenytan som påverkas av utfyllnaden är större än 500 m2 i vattendrag eller större än 3000 m2 i andra vattenområden, t.ex. hav och sjöar, krävs istället tillstånd.

Exempel på undersökningar som kan behövas

  • Vid anläggande av en pir eller annan utfyllnad så täcks delar av stranden och botten över, vilket lokalt slår ut växtlighet och djurliv. Det kan därför vara viktigt att undersöka vad det finns för växt- och djurliv på platsen för att kunna bedöma vilken påverkan piren eller utfyllnaden får.
  • Pirar och andra utfyllnader i vatten kan också påverka vattencirkulationen både lokalt och inom ett större vattenområde. Därför är det viktigt att bedöma dominerande strömmar och vindriktningar för att om möjligt förutspå effekterna av piren eller utfyllnaden.
  • Det kan också behöva göras en geoteknisk undersökning av bottnens bärighet för att undvika upptryckning av material i pirens eller utfyllnadens närhet.
  • Om sedimenten i området misstänks vara förorenade kan även detta behöva undersökas.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Om du vill anlägga en bygga behöver du oftast göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller kommunen, som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Vid prövningen bedömer vi bryggans påverkan på vattenmiljön vilket bland annat avgörs av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet. Länsstyrelsen förelägger ofta om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden.

Anmäla hos Länsstyrelsen eller din kommun?

Om du vill anlägga en brygga i en av följande kommuner, ska du skicka din anmälan till Länsstyrelsen:

  • Askersund
  • Degerfors
  • Örebro

I övriga kommuner handlägger kommunen ärendet om bryggor.

Att tänka på

Påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Allmänna intressen kan exempelvis vara fågelliv, fiskförekomst, områdesbestämmelser/skydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser, strandskydd m.m. Enskilda intressen kan vara grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fastighetsägare med flera.

  • Typ av brygga, flyt- eller pålad brygga, syftet med bryggan, vilka material och vilken storlek behövs, hur ska arbetet utföras och hur ska bryggan hållas i sitt läge.
  • Kontrollera djupet där bryggan ska byggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens och bygglovsbeslut.
  • När ovanstående är klart kan anmälan om vattenverksamhet lämnas till Länsstyrelsen.
  • Var ute i god tid!

Val av brygga

I vattenområden grundare än cirka 2,5 meter har i allmänhet pålade bryggor mindre inverkan på vattenmiljön än flytbryggor. En flytbrygga vilar på vattenytan och är vanligen förankrad med antingen pålar eller betongankare. Syftet med bryggan kan vara att dämpa vågornas kraft (vågbrytare), utgöra förtöjningsplats för båtar eller fungera som badbrygga.

Flytbryggor kräver ett visst vattendjup för att inte påverka botten och skadas av vågor. En olämpligt placerad flytbrygga kan påverka bottenmiljöerna negativt. Grunda vikar med mjukbotten är olämpliga att exploatera då grundområdena är våra viktigaste yngelplatser för många fiskarter.

En pålad brygga påverkar inte vattengenomströmningen på samma sätt som en flytande konstruktion. Pålarna till en brygga kan antingen utgöras av impregnerat trä, järnbalk eller stålrör ingjutna i polyetenrör. Kreosotbehandlade pålar har en negativ miljöpåverkan då de läcker tjära som innehåller miljöfarliga ämnen. Kreosot lagras i levande organismer (bioackumuleras) och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerade träpålar innehåller farliga ämnen såsom koppar, krom, arsenik och brom. Dessa ämnen är också väldigt giftiga för vattenlevande växter och djur.

Föreskrifter om träskyddsbehandling

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifterlänk till annan webbplats om kemiska produkter och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6länk till annan webbplats konsoliderad) samt i Reach-förordningen bilaga XVII.

Ansökan om tillstånd

För större bryggor eller om motstående enskilda intressen finns så krävs en tillståndsprövning av vattenverksamheten. Tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. En tillståndsansökan ska bland annat innehålla en samrådsredogörelse, teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Processen inleds med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilt berörda. Mer information om tillstånd till vattenverksamhet hittar du här på vår hemsida

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

En brygga kan även kräva bygglov från kommunen. Ta kontakt med kommunens byggnadskontor för mer information.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Bortledning av yt- eller grundvatten sker främst för dricksvattenförsörjning, men även för bevattning, industriprocesser och utvinning av värme eller kyla, samt i skadeförebyggande och skadeavhjälpande syfte. Oftast krävs tillstånd eller anmälan.

Ytvattenuttag

För att få leda bort ytvatten krävs oftast tillstånd. Om det rör sig om begränsade mängder kan vattenverksamheten istället anmälas till länsstyrelsen. Anmälningsplikten gäller för:

  • Bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.
  • Bortledande av högst 1 000 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Ytvattenuttag kan påverka vattenförhållandena negativt. Exempelvis kan vattennivåer i dammar och sjöar sänkas och bottnar friläggas, vattendrag sina, levnadsförhållanden för växter och djur nedströms försämras, vandrande fisk hindras vid dämning, och användare nedströms få mindre vatten.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i anmälan/tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivåer i vattendrag, dammar eller sjöar.
  • Undersökning av biologiska värden (växter och djur) nedströms det planerade uttaget samt bedömning av om uttaget medför en försämring av levnadsförhållandena.
  • Beskrivning av risken för att användare nedströms får mindre vatten.
  • Kontroll och bedömning av vid vilka flöden och/eller vattennivåer vattenuttag kan göras utan risk för skada uppkommer på punkterna ovan.

Grundvattenuttag

Bortledande av grundvatten kräver alltid tillstånd, med ett undantag som du kan läsa mer om längre ner på sidan. Tillstånd krävs inte heller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra denna bedömning.

Grundvattenuttag görs antingen ur jord eller ur berg. Vid bedömning av konsekvenserna av ett grundvattenuttag är det viktigt att identifiera påverkansområdet. Exempel på konsekvenser är att närliggande vattentäkter eller vattendrag sinar, att våtmarker och dammar torkar ut och att sättningar i marken (i områden med lera) uppstår och skadar byggnader.

Kommunen kan besluta om tillståndsplikt för enskilda brunnar inom vissa geografiska områden, exempelvis om problem finns med saltvatteninträngning eller vattentillgång.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivån för närliggande brunnar, vattendrag, våtmarker och dammar
  • Vattenbalansberäkning
  • Dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt
  • Beskrivning av risk för sättningar i byggnader

Undantag från tillståndsplikt

En vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning kräver inte tillstånd eller anmälan.

Vad räknas som vattentäkt?

Begreppet vattentäkt definieras som bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Bevattningsförbud

Under torrperioder och perioder med mycket låga flöden kan länsstyrelsen besluta att bevattningsförbud ska råda inom ett visst geografiskt område.

Andra dispenser och tillstånd kan behövas

Området där vattenverksamheten ska bedrivas omfattas ofta av strandskydd. De kan även omfattas av andra skydd, exempelvis naturreservat, Natura 2000-område eller vattenskyddsområde. För att få vidta åtgärder i skyddade områden krävs ofta olika dispenser eller tillstånd.

Olika typer av vattenverksamhet

 

Om du planerar att lägga ner eller byta ut en ledning är det bra om ingrepp i vattenområden minimeras så långt det går. Det kan exempelvis göras genom att anlägga kabeln med styrd borrning under vattendrag eller att dra kabeln genom befintliga kulvertar eller broar.

Anmälan eller tillstånd kan krävas

Att lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde är en åtgärd som kräver anmälan om vattenverksamhet enligt 19 § i förordning (1998:1388). Beroende på omfattningen kan det krävas anmälan eller tillstånd.

  • Anmälan - Uppförande av en anläggning i ett vattenområde samt grävning, schaktning, muddring, sprängning eller liknande åtgärd i ett vattenområde är anmälningspliktigt ifall bottenytan som verksamheten omfattar uppgår till högst 500 m2 i ett vattendrag och högst 3000 m2 i ett annat vattenområde än ett vattendrag (t.ex. hav eller sjö).
  • Tillstånd - Om den bottenyta som sammanlagt tas i anspråk av en ledningsdragning är större än i punkten ovan, är åtgärden tillståndspliktig.

Vad ska ingå i anmälan?

Det är viktigt att du har godkännande från alla fastighetsägare och vattenrättsinnehavare som berörs, innan du skickar in din anmälan. Dessa godkännanden ska bifogas anmälan. En karta där du har markerat ut ledningens sträckning är också nödvändig. Om du har tänkt att ersätta en gammal kabel med en ny, skriv då också vad som ska göras med den gamla kabeln när den nya har anlagts.

Om flera vattenområden passeras av samma ledning

Ibland ska flera vattenområden (exempelvis vattendrag eller sjöar) passeras vid en och samma ledningsdragning. Även korsning av bäckar och diken är alltså vattenverksamhet, såvida man inte trycker/borrar ledningen under vattendraget eller drar kabeln ovanför vattenområdet (exempelvis i befintliga kulvertar eller broar).

Det är oftast lämpligare att samtliga vattenområden som ledningen ska korsa ingår i en och samma anmälan till Länsstyrelsen, för att hela sträckningen ska kunna hanteras samtidigt och smidigare. Kom ihåg att bifoga kartor som visar vart samtliga vattenpassager ska ske. Det kan dock finnas undantag från detta tillvägagångssätt, när det inte är lämpligt att alla vattenpassager ingår i samma anmälan. Om ledningsdragningen tillståndsprövas så ingår vanligtvis samtliga vattenpassager i en och samma tillståndsprövning.

Muddring innebär att bottenmaterial i en sjö, ett vattendrag eller i havet tas bort. Muddring kan ske genom att gräva, spränga eller suga upp material. Skäl till muddring kan vara att öka vattendjupet exempelvis för att öka framkomlighet för båtar eller för byggande. Det kan också syfta till att utvinna material såsom sand och grus eller att ta bort förorenade sediment.

Miljöpåverkan

Muddring påverkar miljön. Eftersom naturligt bottenmaterial avlägsnas ger muddring vanligen upphov till ändrade vattenförhållanden där bland annat strömningsbild och materialtransport påverkas. Livsbetingelser för växt- och djurliv kan förändras påtagligt genom att bottenmaterialet tas bort.

Muddringen påverkar även ett större område än själva muddringsområdet bland annat genom grumling. Muddring ger också tillfälligt upphov till ett ökat läckage av närsalter vilket ökar risken för övergödning och kan på samma gång sprida föroreningar om detta förekommer i sedimenten. Vid muddring av sediment med hög organisk halt kan även svavelväte frigöras med ökad risk för negativa effekter på växter och djur. Det material som grumlas upp förbrukar syre på grund av oxidation av organiskt material, järn och svavel. Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad syreproduktion.

Muddring av grundare områden är generellt mer miljöstörande än muddring på djupare vatten, på grund av grundområdenas stora betydelse som uppväxtområden för fisk och andra organismer.

Underhållsmuddring

Om platsen där muddringen ska ske innehar ett tillstånd till vattenverksamhet som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, och ni endast planerar att muddra inom detta djup och denna bredd, så betraktas åtgärden som en underhållsmuddring. Detta ska anmälas till Länsstyrelsen enligt 11 kap 15 § miljöbalken.

Om muddringen däremot ska göras på en plats där det inte finns ett tillstånd som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, då kan inte 11 kap 15 § miljöbalken tillämpas. För att 11 kap 15 § miljöbalken ska kunna tillämpas för en planerad muddring så räcker det alltså inte att du tidigare har fått ett beslut från Länsstyrelsen för att få muddra på platsen (t.ex. i en anmälan om vattenverksamhet). Planerar du att muddra på en sådan plats så ska du istället skicka en vanlig anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

Vägledning för anmälan

För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Kontakta oss gärna per telefon om du är osäker på om muddringen kan anmälas eller kräver tillstånd.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Återvinning/användning av muddermassor

Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna/nyttiggöra dem bör utredas innan man överväger något annat sätt att ta hand om dem.

Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål. Då kan det vara aktuellt att göra en prövning enligt 29 kapitlet 13 § eller 14 § i miljöprövningsförordningen.

Uppläggning/deponering av muddermassor

Om det inte är lämpligt att återvinna muddermassorna bör de tas om hand på land på annat sätt. Vid muddring bör mängden massor och massornas innehåll av vatten begränsas så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är uppläggning av muddermassor på land anmälnings- eller tillståndspliktigt.

  • Vid uppläggning av mindre än 1 000 ton muddermassor på land ska en anmälan göras till kommunen enligt 29 kapitlet 34 § miljöprövningsförordningen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens.
  • Vid uppläggning av mer än 1 000 ton muddermassor på land krävs tillstånd enligt 29 kapitlet 33 § miljöprövningsförordningen. Ansökan om tillstånd prövas normalt av Länsstyrelsen om det inte har samband med tillståndspliktig vattenverksamhet, då Mark- och miljödomstolen är prövningsmyndighet.

Massornas innehåll av föroreningar är avgörande för hur de kan hanteras. Förorenade sediment ska i första hand tas om hand för behandling och/eller deponering på en deponi som har tillstånd att ta emot denna typ av massor. Muddring av förorenade sediment bör normalt undvikas. Det är ofta bäst att låta förorenade sediment ligga kvar orörda om inte syftet med muddringen är att sanera området. I de fall det finns risk för att de förorenade sedimenten kan spridas bör de dock tas bort.

Dumpning

För att få anlägga en pir eller fylla ut i ett vattenområde krävs antingen anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet. Vissa undersökningar kan också krävas för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.

För mindre utfyllnader kan det räcka att en anmälan görs till Länsstyrelsen. Om bottenytan som påverkas av utfyllnaden är större än 500 m2 i vattendrag eller större än 3000 m2 i andra vattenområden, t.ex. hav och sjöar, krävs istället tillstånd.

Exempel på undersökningar som kan behövas

  • Vid anläggande av en pir eller annan utfyllnad så täcks delar av stranden och botten över, vilket lokalt slår ut växtlighet och djurliv. Det kan därför vara viktigt att undersöka vad det finns för växt- och djurliv på platsen för att kunna bedöma vilken påverkan piren eller utfyllnaden får.
  • Pirar och andra utfyllnader i vatten kan också påverka vattencirkulationen både lokalt och inom ett större vattenområde. Därför är det viktigt att bedöma dominerande strömmar och vindriktningar för att om möjligt förutspå effekterna av piren eller utfyllnaden.
  • Det kan också behöva göras en geoteknisk undersökning av bottnens bärighet för att undvika upptryckning av material i pirens eller utfyllnadens närhet.
  • Om sedimenten i området misstänks vara förorenade kan även detta behöva undersökas.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Om du vill anlägga en bygga behöver du oftast göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller kommunen, som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Vid prövningen bedömer vi bryggans påverkan på vattenmiljön vilket bland annat avgörs av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet. Länsstyrelsen förelägger ofta om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden.

Anmäla hos Länsstyrelsen eller din kommun?

Om du vill anlägga en brygga i en av följande kommuner, ska du skicka din anmälan till Länsstyrelsen:

  • Askersund
  • Degerfors
  • Örebro

I övriga kommuner handlägger kommunen ärendet om bryggor.

Att tänka på

Påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Allmänna intressen kan exempelvis vara fågelliv, fiskförekomst, områdesbestämmelser/skydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser, strandskydd m.m. Enskilda intressen kan vara grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fastighetsägare med flera.

  • Typ av brygga, flyt- eller pålad brygga, syftet med bryggan, vilka material och vilken storlek behövs, hur ska arbetet utföras och hur ska bryggan hållas i sitt läge.
  • Kontrollera djupet där bryggan ska byggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens och bygglovsbeslut.
  • När ovanstående är klart kan anmälan om vattenverksamhet lämnas till Länsstyrelsen.
  • Var ute i god tid!

Val av brygga

I vattenområden grundare än cirka 2,5 meter har i allmänhet pålade bryggor mindre inverkan på vattenmiljön än flytbryggor. En flytbrygga vilar på vattenytan och är vanligen förankrad med antingen pålar eller betongankare. Syftet med bryggan kan vara att dämpa vågornas kraft (vågbrytare), utgöra förtöjningsplats för båtar eller fungera som badbrygga.

Flytbryggor kräver ett visst vattendjup för att inte påverka botten och skadas av vågor. En olämpligt placerad flytbrygga kan påverka bottenmiljöerna negativt. Grunda vikar med mjukbotten är olämpliga att exploatera då grundområdena är våra viktigaste yngelplatser för många fiskarter.

En pålad brygga påverkar inte vattengenomströmningen på samma sätt som en flytande konstruktion. Pålarna till en brygga kan antingen utgöras av impregnerat trä, järnbalk eller stålrör ingjutna i polyetenrör. Kreosotbehandlade pålar har en negativ miljöpåverkan då de läcker tjära som innehåller miljöfarliga ämnen. Kreosot lagras i levande organismer (bioackumuleras) och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerade träpålar innehåller farliga ämnen såsom koppar, krom, arsenik och brom. Dessa ämnen är också väldigt giftiga för vattenlevande växter och djur.

Föreskrifter om träskyddsbehandling

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifterlänk till annan webbplats om kemiska produkter och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6länk till annan webbplats konsoliderad) samt i Reach-förordningen bilaga XVII.

Ansökan om tillstånd

För större bryggor eller om motstående enskilda intressen finns så krävs en tillståndsprövning av vattenverksamheten. Tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. En tillståndsansökan ska bland annat innehålla en samrådsredogörelse, teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Processen inleds med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilt berörda. Mer information om tillstånd till vattenverksamhet hittar du här på vår hemsida

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

En brygga kan även kräva bygglov från kommunen. Ta kontakt med kommunens byggnadskontor för mer information.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Bortledning av yt- eller grundvatten sker främst för dricksvattenförsörjning, men även för bevattning, industriprocesser och utvinning av värme eller kyla, samt i skadeförebyggande och skadeavhjälpande syfte. Oftast krävs tillstånd eller anmälan.

Ytvattenuttag

För att få leda bort ytvatten krävs oftast tillstånd. Om det rör sig om begränsade mängder kan vattenverksamheten istället anmälas till länsstyrelsen. Anmälningsplikten gäller för:

  • Bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.
  • Bortledande av högst 1 000 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Ytvattenuttag kan påverka vattenförhållandena negativt. Exempelvis kan vattennivåer i dammar och sjöar sänkas och bottnar friläggas, vattendrag sina, levnadsförhållanden för växter och djur nedströms försämras, vandrande fisk hindras vid dämning, och användare nedströms få mindre vatten.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i anmälan/tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivåer i vattendrag, dammar eller sjöar.
  • Undersökning av biologiska värden (växter och djur) nedströms det planerade uttaget samt bedömning av om uttaget medför en försämring av levnadsförhållandena.
  • Beskrivning av risken för att användare nedströms får mindre vatten.
  • Kontroll och bedömning av vid vilka flöden och/eller vattennivåer vattenuttag kan göras utan risk för skada uppkommer på punkterna ovan.

Grundvattenuttag

Bortledande av grundvatten kräver alltid tillstånd, med ett undantag som du kan läsa mer om längre ner på sidan. Tillstånd krävs inte heller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra denna bedömning.

Grundvattenuttag görs antingen ur jord eller ur berg. Vid bedömning av konsekvenserna av ett grundvattenuttag är det viktigt att identifiera påverkansområdet. Exempel på konsekvenser är att närliggande vattentäkter eller vattendrag sinar, att våtmarker och dammar torkar ut och att sättningar i marken (i områden med lera) uppstår och skadar byggnader.

Kommunen kan besluta om tillståndsplikt för enskilda brunnar inom vissa geografiska områden, exempelvis om problem finns med saltvatteninträngning eller vattentillgång.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivån för närliggande brunnar, vattendrag, våtmarker och dammar
  • Vattenbalansberäkning
  • Dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt
  • Beskrivning av risk för sättningar i byggnader

Undantag från tillståndsplikt

En vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning kräver inte tillstånd eller anmälan.

Vad räknas som vattentäkt?

Begreppet vattentäkt definieras som bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Bevattningsförbud

Under torrperioder och perioder med mycket låga flöden kan länsstyrelsen besluta att bevattningsförbud ska råda inom ett visst geografiskt område.

Kontakt