Illustration, stora rovdjur i Sverige, kungsörn, lo, varg, järv och björn

Stora rovdjur i Sverige

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjur i Örebro län

I Örebro län finns fasta stammar av varg och lodjur, och ett fåtal par av häckande kungsörn. Björn och järv förekommer mer tillfälligt.

Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktsärenden, administrera licensjakt på lodjur och varg, förebygga illegal jakt, samt informera länets invånare om rovdjur.

Du kan hjälpa till med rovdjursinventeringen

Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.

Det skandinaviska rapporteringssystemet för björn, järv, lodjur och varg (Skandobs)länk till annan webbplats

Ladda ner mobilapp Skadobs Touch (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.

Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kamerövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.

Du måste därför se till:

  • att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
  • att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig

Andra saker som kan vara bra att tänka på är:

  • att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
  • att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
  • att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
  • att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon

Du kan läsa mer om viltkameror för privat användning hos Naturvårdsverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Spårare (S) och besiktningsmän (B)

Nordöstra delområdet:                                                                                   

Per Ahlqvist (S, B)
Telefon 010-224 86 39                                                       

David Ahlqvist (S)
Telefon 076-848 26 00

Nordvästra delområdet:

Kjell Ståhlberg (S, B)
Telefon 010-224 83 76

Mellersta delområdet:                                                                                     

Pär Nilsson (S, B)
Telefon 010-224 86 37                                                        

Martin Carlsson (S)
Telefon 010-224 83 79

Södra delområdet:                                                                                      

Håkan Gibro (S, B)
Telefon 010-224 86 41                                                              

Gillis Persson (S, B)
Telefon 073-378 99 18

De stora rovdjuren i Örebro län

Länsstyrelsen utövar den nationellt beslutade rovdjurspolitiken och ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren i länet.

Ytterligare information om förvaltning och inventering för varje art hittar du bakom plustecknen.

Ny miniminivå för varg

Länets nya miniminivå för varg blev den 9 maj 2019 fastställd av Naturvårdsverket till 3,5 föryngringar. Det betyder att den minsta nivå av varg som ska finnas i länet är 3,5 grupper bestående av föräldrapar med valpar. Den nya mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

Den tidigare miniminivån för länet var fem föryngringar.

För det mellersta förvaltningsområdet är miniminivån nu beslutad till 28,5 föryngringar, vilket är en ökning från den tidigare nivån på 27 föryngringar.

Summan av miniminimivåerna (det nationella referensvärdet) för hela landet är 30 föryngringar, vilket motsvar ca 300 individer. Detta är en höjning från det tidigare referensvärdet på 27 föryngringar (270 individer).

Här kan du läsa Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för varg.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inventeringen av varg


Länets senaste inventeringsresultatet för vintern 2018-2019 visade att det då fanns 10 revir inom eller delvis inom länet. Sju av reviren delades med Värmlands, Dalarnas eller Västmanlands län. I nio av reviren fanns familjegrupper och i åtta av dessa familjegrupper beräknas valpar ha fötts under våren 2018. Totalt  fanns det 5,5 vargföryngringar i Örebro län, vilket motsvarar 55 vargar.

Sammanställning av inventeringsresultat, samt karta med vargrevir och älgförvaltningsområden som berör Örebro län (pdf) kan du se här.PDF 

Inventeringen vintern 2018/2019 visade att det nationellt fanns cirka 300 vargar. Populationen ligger därmed kvar på ungefär samma nivå som förra vintern.

Hela inventeringsresultat för den skandinaviska vargpopulationen vintern 2018-2019 kan laddas ned hos Viltskadecenter.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

Revir

Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir i Örebro län, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33.

Föryngringar

Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutatför arten.

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen. Den omräkningsfaktor som används är 10, vilket innebär att en vargföryngring motsvarar 10 individer. Detta inberäknar då valparna i kullen, föräldradjuren, samt ensamma vargar i närheten.

Mer om den skandinaviska vargstammen

Läs mer om den skandinaviska vargstammen hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Licensjakt på varg

Naturvårdsverket har beslutat att inte delegera rätten att besluta om licensjakt på varg till Länsstyrelserna inför år 2020. Detta beror på att de senaste inventeringsresultaten visade att den svenska populationen ligger på gränsen av vad som bedöms vara gynnsam bevarandestatus – det tillstånd som krävs för att en art ska kunna finnas kvar långsiktigt.

Läs mer om licensjakt på varg på sidan

Rovdjursjakt

På jakt efter vargbajs

Viltspårarna på Länsstyrelsen i Örebro län har flera olika metoder för att kartlägga och inventera länets rovdjur. Ett sätt är att leta efter bajs. Här får vi följa med Kjell Ståhlberg på en vända i skogarna i norra länsdelen på jakt efter vargbajs.

Ny miniminivå för lodjur

Länets nya miniminivå för lodjur blev den 7 mars 2019 fastställd av Naturvårdsverket till sju familjegrupper. Det betyder att den minsta nivå av lodjur som ska finnas i länet är sju grupper av honor med ungar. Den nya mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

Den tidigare miniminivån för länet har sedan 2015 varit 9,5 föryngringar.

Totalt i det mellersta förvaltningsområdet är miniminivån 62 familjegrupper (samma som tidigare) skillnaden är att nivåerna har omfördelats mellan länen.

Här kan du läsa Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för lodjur.PDF

Inventering av lodjur i länet

Under de senaste 10 åren har antalet familjegrupper (honor med ungar) varierat mellan 6,5–13,5 familjegrupper.

Under inventeringssäsongen 2018/2019 hittades 12 familjegrupper (hona med ungar) som berör Örebro län. Sex av dem ligger helt i länet medan sex delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blir 9 familjegrupper. Detta är en liten minskning från föregående års inventeringssäsong 2017/2018 då det fastställdes 10 familjegrupper.

Lodjursfamiljerna är spridda i hela länet.

Årets inventeringsresultat ligger nationellt på 202 fastställda familjegrupper vilket motsvarar cirka 1200 individer och är på en likvärdig nivå som föregående år.

Hela inventeringsrapporten för lodjur vintern 2018/2019 kan du läsa hos Viltskadecenter.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer om den svenska lodjurspopulationen

Du kan läsa mer om den svenska lodjurspopulation hos Naturvårdsverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Licensjakt på lodjur

Licensjakt på lodjur i Örebro län bedrevs senast under mars 2019. Två lodjur fälldes under jakten.

Du kan läsa mer om licensjakt på lodjur på sidan

Rovdjursjakt

Lodjursfilm

Susanna Gustavsson, handläggare på Art och Vilt, berättar lite om de lodjur vi har i länet och förklarar varför Länsstyrelsen sätter upp kameror på olika platser i skogen. Varning: inslaget innehåller väldigt fin film på en lodjursfamilj.

Kungsörn observeras regelbundet i Örebro län, framför allt i Kilsbergen och i länets sydöstra del. Det är främst unga fåglar som passerar till och från övervintringsområden i södra Sverige, men ett flertal örnar övervintrar även i länet. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med kungsörnsförvaltningen i Örebro län är bland annat att:

  • tillåta fri etablering av eventuella kungsörnshäckningar
  • årligen inventera och kvalitetssäkra allmänhetens rapporter.

Inventering av kungsörn i länet

Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen främst under mars månad då revirhävdande örnpar spelflyger. Under 2007 häckade det första kända örnparet på mycket lång tid i länet och fick då en unge. Efter det har häckningarna varierat. Under inventeringssäsongen våren 2017 konstaterades en avbruten häckning i länet.

Mer om den svenska kungsörnspopultionen

Du kan läsa mer om den svenska kungsörnspopulationen och senaste inventeringsresultatet hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Under senare år har björnobservationer rapporterats av allmänheten i Örebro län, de flesta från länets norra och västra delar, men det händer även att björnar vandrar genom hela länet. Oftast rör det sig om unga hannar som är på vandring från kärnområdet i Dalarna. Det är troligt att björnar övervintrar inom länet, men ännu har inga föryngringar kunnat fastställas.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med björnförvaltningen i Örebro län är bland annat att:

  • tillåta etablering av eventuella björnar
  • kvalitetssäkra allmänhetens rapporter
  • möta eventuella nyetableringar med information och förebyggande åtgärder.

Insamling av spillning för björninventering

Under hösten 2017 samlades björnspillning in i flera län i mellansverige. Resultatet av DNA-analyser har nu påvisat två olika hanar som rörde sig i norra Örebro län.
Det finns ännu inga tecken på att det finns några björnhonor i länet, och det kan därför dröja innan det blir någon föryngring av björn.

Mer om den svenska björnpopulationen

Du kan läsa mer om den svenska björnpopulationen hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sedan 2007/08 har Örebro län haft årligt besök av järv, framför allt i de norra och östra delarna. Rapporter från allmänheten tyder på att järvar rör sig över hela länet.

Mer om den svenska järvpopulationen

Du kan läsa mer om den svenska järvpopulationen hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förebygg skador orsakade av rovdjur

De vanligaste skadorna orsakade av rovdjur är varg eller lodjur som skadar får. Det förekommer också angrepp på hundar orsakade av varg eller lodjur, samt enstaka angrepp av kungsörn. Skador på kor, häst, gris, biodlingar och fjäderfä är ovanligt. Antalet angrepp av rovdjur varierar stort mellan olika år.

Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt, men eftersom de stora rovdjuren är skyddade (fredat vilt) används först och främst andra förebyggande åtgärder, till exempel uppsättning av rovdjursavvisande stängsel för att skydda tamdjur eller skyddsväst till jakthundar.

Det vanligaste sättet att skydda sina tamdjur är att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Det är ett 4-5 trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar. Rovdjursavvisande stängsel är ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp efter de villkor och anvisningar som Länsstyrelsen och Viltskadecenter ger.

Enligt 11b och 11c §§ viltskadeförordningen får bidrag till förebyggande åtgärder inte lämnas till företag i ekonomiska svårigheter eller till företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare beslut av Europeiska kommissionen. I samband med beslutet tas därför en kreditupplysning på dig som söker bidrag.

Stängselbidrag för att skydda får eller getter

Länsstyrelsen i Örebro län kan betala ut stängselbidrag för näringsverksamma får- eller getbesättningar med minst 10 djur. Bidrag kan även ges till mindre besättningar med utrotningshotade lantraser. För att få bidrag krävs att man att man underhåller stängslet i minst 5 år.

I särskilda fall ges stängselbidrag för häst och nöt

Då skador på nöt är sällsynt och skador på häst extremt sällsynt ges stängselbidrag bara i särskilda fall. Bidrag kan till exempel lämnas för mindre föl- och kalvfållor av en storlek på 1-2 ha. För mer information kontakta länsstyrelsen.

Olika stängselbidrag

Det finns två olika bidrag att söka för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Vilket bidrag du ska söka beror på om du sedan tidigare fått betes- eller restaureringsstöd och marken därmed är blocklagd.

Bidrag till stängsel för dig med blocklagd mark

Om du tidigare har fått betes- eller restaureringsstöd är din mark blocklagd och du kan då söka bidrag för miljöinvesteringar för att skydda betande tamdjur från att bli attackerade av rovdjur.

Miljöinvestering - stängsel mot rovdjurlänk till annan webbplats

Bidrag till stängsel på mark som inte är blocklagd

Om du inte fått bidrag tidigare eller har annan mark som ska stängslas in, till exempel skogsbete, ska du söka bidrag till icke blocklagd mark.

Checklista för rovdjursavvisande stängsel (Viltskadecenter)länk till annan webbplats
Stängsel för att förebygga skador från rovdjur (Viltskadecenter)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gör din ansökan för stängsel på mark som inte är blocklagd

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om bidrag för förebyggande åtgärder mot viltskadorPDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen i Örebro län
    Art och Vilt
    701 86 ÖREBRO

 

Kontaktperson för stängselbidrag på ej blocklagd mark
Caroline Lundmark
Mejla till Caroline Lundmark
Telefon 010-224 86 34

Du kan söka bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Bidrag lämnas så länge det finns medel tillgängliga. Länsstyrelsen lämnar bidrag till de västar som rekommenderas av Viltskadecenter: Dogtech Pro och Wolf Proof.

Vilka kan söka bidrag

Länsstyrelsen kan lämna bidrag till drivande och ställande jakthundar. Vid behov kan bidrag utbetalas till hundar som ingår i Polismyndighetens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.

Hur mycket bidrag ges

Bidrag lämnas med 50 procent av kostnaden. Högsta belopp som kan lämnas är
5 000 kr.

Villkor för inköp av skyddsväst

  • Bidraget utbetalas i första hand för skyddsvästar som testats och rekommenderas av Viltskadecenter, det vill säga väst med el alternativt skyddsväst med vargstål.
  • Skyddsvästen ska vara inköpt under det senaste året.
  • Kvitto på inköpt väst ska bifogas ansökan.

När kan bidrag ges

  • Bidrag utbetalas till en hund per sökande och år.
  • Bidrag lämnas ej till sökande som beviljats bidrag i annat län.
  • Sökande ska jaga i länet. Om sökanden inte är folkbokförd i länet ska ett skriftligt intyg bifogas för att stärka att jakten sker i länet.

Krav på utvärdering efter jaktsäsong

  • Efter avslutad jaktsäsong ska en kort utvärdering inlämnas till Länsstyrelsen enligt blankett som Länsstyrelsen skickar ut efter jaktsäsongen.

Bidrag delas ut så länge det finns medel tillgängliga

Du kan söka bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Bidrag lämnas så länge det finns medel tillgängliga. Länsstyrelsen lämnar bidrag till de västar som rekommenderas av Viltskadecenter: Dogtech Pro och Wolf Proof.



Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om bidrag för skyddsväst till hund (pdf)PDF
  2. Skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen i Örebro län
    Art och Vilt
    701 86 ÖREBRO

Vargpinglan är en pingla på ett reflexhalsband som kan bäras av hundar som vistas i vargrevir. För jakthundar är vargpinglan kostnadsfri. För övriga hundar kan pinglan köpas för 100 kr.

Kontakta oss på orebro@lansstyrelsen.se  Ange "hundpingla mot varg" i ämnesraden, och lämna uppgifter om hundras och adress att skicka pinglan till. Du kan också ringa till vilthandläggarna, som du hittar kontaktuppgifter till längst ner på sidan. 


Mer information om att förebygga rovdjursangrepp

På viltskadecenters webbplats kan du läsa mer om hur man förebygger angrepp av rovdjur, ladda ner informationsfoldrar, beställa den nya boken om stängsling, och få tips och råd.

Viltskadecenterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Anmäl rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsatts för rovdjursangrepp ska du snarast ringa Länsstyrelsen. Det är mycket viktigt att alla skador som misstänks vara orsakade av rovdjur anmäls. Ersättning kan betalas ut om besiktning av djuren visar att skadan orsakats av lodjur, varg, kungsörn eller björn.

Gör så här:

Ring 010-224 86 40 vid rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsätts för rovdjursangrepp ring snarast till Länsstyrelsen där du på kontorstid får prata med en handläggare på Länsstyrelsen, övrig tid svarar Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som sedan snarast möjligt kommer till platsen.

Besiktningen utförs av besiktningsmän som är utsedda av Länsstyrelsen och utbildade av Viltskadecenter. Besiktningen kostar inte djurägaren någonting.

När du har ringt Länsstyrelsen och anmält att ditt tamdjur har utsatts för rovdjursangrepp ska du täcka över det dödade djuret med en presenning eller liknande. Det hindrar räv och fåglar från att äta av djuret tills besiktningsmannen kommit. Undvik att röra vid det döda djuret.

Avlivning eller destruktion efter rovdjursangrepp

Ibland kan du behöva avliva ett rovdjur i samband med angrepp eller behöva ta hand om dödade får. Läs mer här under hur du gör.

För destruktion av dödade får finns olika alternativ. I första hand ska du kontakta SVA eller Jordbruksverket:

  • Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på telefon 018-67 40 00
  • Jordbruksverket på telefon 036-15 50 00 om fåren är av intresse för övervakningsprogrammet mot scrapies. I sådant fall hämtas fåren gratis.

I andra hand kan du kontakta:

  • Svensk Lantbrukstjänst i Skara, telefon 0511-215 24, jour 070-981 44 55SG
  • Nödslakt Borlänge, telefon 070-603 54 54, 070-620 82 54.
  • Skinnskattebergs Sanitetsslakt KB, telefon 0222-133 45.

Ägare och vårdare av tamdjur har möjlighet att fälla rovdjur som angriper tamdjur (28 § Jaktförordningen), förutsatt att:

  • du först har försökt att skrämma rovdjuret
  • angreppet är pågående eller precis har hänt (omedelbart förestående).

Andra personer får också ingripa om det sker på uppdrag av ägaren/djurvårdaren, eller om det finns skäl för den som ingriper att misstänka att uppdraget skulle ha lämnats om det fanns möjlighet.

Om du har avlivat ett rovdjur för att skydda ett tamdjur ska du anmäla händelsen till Länsstyrelsen genom att ringa till Länsstyrelsen på telefon 010-224 86 40. Vardagar kl. 08.00-16.00 får du prata med en handläggare på Länsstyrelsen och övrig tid svarar Tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som snarast möjligt kommer till platsen.

Länsstyrelsens naturbevakare besiktar rovdjuret och gör en första bedömning av händelsen. I de flesta fall finns det sannolikt inga skäl att misstänka brott. Vid misstanke om brott kontaktar vi Polismyndigheten.

Med tamdjur menas till exempel, får, renar och jakthundar. Reglerna gäller både innanför och utanför inhägnat område, och kan om det gäller lodjur användas även vid angrepp i vilthägn.


Ersättning för skador orsakade av rovdjur

Vid ett rovdjursangrepp kommer en besiktningsman till platsen efter en anmälan. Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan när hen kommer till platsen.

Om du vill få ersättning för skadan behöver du fylla i blanketten för ansökan och skicka in den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in.

Gäller ansökan om ersättning för angripna tamdjur.

Tid för ansökan

Ansökan ska vara inskickad till Länsstyrelsen inom 3 månader efter besiktningen som görs av besiktningsmannen.

Bilagor

Eventuella extra kostnader och veterinärkostnader för djur som skadats i samband med rovdjursangrepp kan också tas upp i ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa. Besiktningsmannen kan hjälpa dig att fylla i blanketten.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om ersättning för angripna tamdjurPDF
  2. Skriv under och skicka blanketten med eventuella bilagor till orebro@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen i Örebro län
    Art och Vilt
    701 86 ÖREBRO


Ersättning för skador på grödor orsakade av tranor, gäss och sångsvan?
Om gröda har blivit skadat av tranor, gäss eller sångsvan kan du ansöka om ersättning. Läs mer på sidan om Tranor, gäss och sångsvan.

Sms-varning om rovdjursangrepp

Via "Rovdjursalert" kan du som djursägare bli mer uppmärksam på att det finns risk för angrepp av rovdjur så att du har en chans att se över dina stängsel och djur. Sms-meddelandet innehåller information om var och när rovdjursangrepp förekommit.

Rovdjursalert är ett sms-baserat larmsystem och när Länsstyrelsen får kännedom om angrepp skickas information om detta till de djurägare som har anmält sig till systemet.

Om du vill anmäla dig till rovdjursalert för att få sms med information om rovdjursangrepp skickar du ett sms till telefonnummer 076-944 76 20.

Ange följande meddelande: Spara Förnamn Efternamn Rovdjursalert

Exempel: Spara Kalle Svensson Rovdjursalert

Så arbetar vi med rovdjursförvaltningen

En av målsättningarna med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan finnas kvar i den svenska faunan och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har landets Länsstyrelser ett gemensamt ansvar att uppnå detta mål. Vi arbetar mot målen genom att arbeta med följande områden:

  • upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
  • hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
  • besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
  • betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
  • informera och kommunicera om rovdjuren
  • inventera de stora rovdjuren.
  • betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur

Förvaltningsplan för rovdjur

I länets förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antals- och utbredningsmål för varje art och information om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Förvaltningsplanen gäller för åren 2014–2019 och delar av planen har reviderats under denna tid.

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Örebro län 2014-2019PDF

Örebro län ingår i mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Örebro län ingår tillsammans med sju andra län i mellersta rovdjursförvaltningsområdet.

Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län, kvoter för skydds- och licensjakt med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas 3–4 gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen. 

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Norra förvaltningsområdet

Norra förvaltninggsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:

  • Jämtland,
  • Norrbotten,
  • Västerbotten
  • Västernorrland.

Mellersta förvaltningsområdet

Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:

  • Dalarna
  • Gävleborg
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Värmland
  • Västmanland
  • Västra Götaland
  • Örebro.

Södra förvaltningsområdet

Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:

  • Blekinge
  • Gotland
  • Halland
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Skåne
  • Södermanland
  • Östergötland.

 

Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.

Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.

Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.

Allmänhetens uppfattningar är viktiga i förvaltningsarbetet

Länsstyrelsen har de genomfört olika enkäter som handlat om uppfattningar kring rovdjur och rovdjursförvaltning. Resultaten används i Länsstyrelsens fortsatta förvaltningsarbete, så att ökad hänsyn kan tas till allmänhetens attityder gällande rovdjur och rovdjursförvaltning.

Uppfattningar om rovdjur och rovdjursförvaltning - en undersökning till boende i jaktområden för licensjakt på varg i Örebro och Värmlands län 2017öppnas i nytt fönster

Om rovdjur och förvaltningen av dem - så tycker får- och getägare i länetPDF

Om rovdjur och förvaltningen av dem - så tycker länets jägare med jakthundPDF

Licensjakt på varg 2015 - uppfattningar hos boende i jaktområdetPDF

Skyddsväst på jakthundar - så tycker de som fick bidrag att västarna fungerarPDF

Boka tid för besök i skolor eller
hos intressegrupper

Vi informerar länets invånare om rovdjur. Informationen riktas ofta mot berörda intressegrupper, men vi vill också nå ut till den breda allmänheten. Länsstyrelsen besöker gärna skolor som är intresserade av att veta mer om rovdjur. Välkommen att kontakta oss för ytterligare information eller bokning av tid. Ett besök tar normalt 1–1,5 timme.

Mer rovdjursinformation för elever och lärare:

De 5 Stora (Rovdjurscentret)länk till annan webbplats

Prenumera på nyhetsbrev Rovdjur i Örebro län

Fyll i uppgifterna nedan.

Kontakt