De kvinnliga bruksägarna vid Brevens bruk
En välbekant föreställning om kvinnlig makt och kvinnligt ägande som sträckte sig över många sekel, var att kvinnan var underordnad mannen, och att en kvinna var mindre lämpad att styra än en man. Men samtidigt fanns under 1600-, 1700- och 1800-tal ett stort antal kvinnor som i praktiken ägde stora gods, bruk och förmögenheter. Svante Norrhem, som studerat kvinnors politiska inflytande under 1600- och 1700-talet, menar att så mycket som en femtedel av jorden i 1600-talets Sverige kontrollerades av kvinnor. Hur går detta ihop? Vi gör inte anspråk på att besvara frågan i denna studie. Men vi vill belysa den genom en fallstudie kring två perioder av kvinnligt ägande vid Bystad säteri och Brevens bruk i Närke, en omfattande egendom som har haft många kvinnliga namn i sin ägarlängd genom åren.
Om publikationen
- Publiceringsår:
- 2014
- Publikationstyp:
- Rapport
Ämnen:
- Kulturmiljö
- Samhällsplanering
För att spara eller dela denna sida, använd nedanstående länk:
https://www.lansstyrelsen.se/publikation?entry=_2014__2&context=37