Utdrag ur landshövdingens tal på minnesceremonin

För att hedra drabbade och anhöriga efter förra veckans våldsdåd hölls en minnesceremoni på Stortorget i Örebro. När klockan slog tolv den 11 februari samlades hela Sverige i en tyst minut.

Nedan publiceras ett utdrag ur landshövding Lena Rådström Baastads tal på minnesceremonin:

Vi har hört om polisen som berättade om ett av de många ohyggliga intryck han mötte inifrån Risbergska skolans korridorer. Om telefonerna som fortsatte ringa – men vars ägare aldrig kunde svara.

Jag tänker på de textmeddelanden som skickades och röstmeddelanden som spelades in. All den gränslösa kärlek som anhöriga och vänner till offren försökte förmedla blev till ord som aldrig nådde fram.

Tomheten det skapar kan inte fyllas via en minnesstund. Men från djupet av mitt hjärta hoppas jag att ni som stått de avlidna nära känner att ni inte är ensamma. Hela Örebro, hela Örebro län och hela Sverige finns med er.

Nu ska vi tillsammans, så gott vi kan, visa alla att det är inte sorgen och mörkret som definierar vad Örebro är och ska vara. Örebro är kyrkorna och moskéerna som öppnade sina dörrar för alla som behövde stöd.

Vi är idrotts- och kulturföreningarna som slutit samman runt medlemmar som påverkats och sörjt. Vi utgör tillsammans den kommun som från första stund gjort vad den kunnat för att ge stöd till elever, medarbetare och anhöriga till offren. Vårt Örebro är de lärare och skolledare som i allvarets stund bar ansvaret för situationen på sina axlar.

Örebro är den blåljuspersonal som kramades med örebroare utanför avspärrningarna. Alla som bara funnits där för varandra. Alla som gett någon en kram bara därför att den behövde det.

Det är arbetsplatser runt om i staden som har stannat upp och stöttat varandra. Krafterna som efter bästa förmåga gjort vad de kunnat i en fruktansvärd situation och som jag vet, kommer göra än mer framåt. Allt detta är Örebro.