Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Våtmarker, naturreservat och brottsförebyggande arbete visades upp för Länsstyrelsens insynsråd

Insynsrådet på verksamhetsbesök i länet

Den 22 september i år träffade vi Länsstyrelsens insynråd för att presentera vårt arbete med förvaltning av naturreservat och hotade arter, insatser kring våtmarker samt det brottsförebyggande arbetet i länet.

Insynsrådet är ett rådgivande organ som finns för att både tillföra extern kompetens till länsstyrelsens myndighetschef, landshövdingen, och för att ge medborgerligt inflytande. Rådets ledamöter utses av regeringen och träffas fyra gånger per år. Ett av dessa tillfällen är i form av verksamhetsbesök för att få insyn i länsstyrelsens verksamhet.

Landshövding Lena Rådström Baastad och länsråd Anna Olofsson var värdar för dagen och med sig hade de ett urval av sakkunniga från Länsstyrelsen och länet.

Strategi för ökad trygghet för allmänheten

Dagen inleddes på residenset på Örebro slott där ledamöterna fick information om länsstyrelsens uppdrag inom det brottsförebyggande arbetet. Från länsstyrelsen informerade Ida Klingzell, brottsförebyggande samordnare och Stina Sjölin, avdelningschef och beredskapsdirektör.
Efter det berättade Johanna Johansson, kommunpolis och Johanna Sollerman, samordnare från Örebro kommun om det arbete kring gruppvåldsintervention (GVI) som startat i Örebro. GVI är en strategi för att stävja utvecklingen av grovt och dödligt våld kopplat till kriminella grupper. Det är ett samarbete mellan Polisen, Örebro kommun, Kriminalvården, Länsstyrelsen och civila aktörer. Målet med strategin är att öka tryggheten för allmänheten, speciellt i våldsutsatta områden samt ge stöd till den som vill lämna ett kriminellt liv.

Bild på Johanna Johansson, kommunpolis och Johanna Sollerman, samordnare från Örebro kommun när det berättar om det arbete kring gruppvåldsintervention (GVI) som startat i Örebro

Johanna Johansson, kommunpolis och Johanna Sollerman, samordnare från Örebro kommun berättar om det arbete kring gruppvåldsintervention (GVI) som startat i Örebro.

Våtmark som ger flera vinster

Dagen fortsatte med ett besök hos Anders Sjölinder som driver Säbylund gård i Kumla kommun. På gården odlas framför allt spannmål och potatis. Med stöd från Landsbygdsprogrammet har Anders fått bidrag till att anlägga en våtmark för att minska jordbrukets miljöpåverkan. Våtmarken är en så kallad kombinationsvåtmark som har flera bra egenskaper. Dels förbättrar den vattenkvaliteten genom att den tar emot dräneringsvatten från intilliggande åkermark, renar vattnet från växtnäring och bidrar på så sätt till minskad övergödning i närliggande sjöar och vattendrag. Den gynnar även den biologiska mångfalden genom att den skapar en variation i livsmiljöer med mer och bättre föda, skydd eller vandringsleder för många arter. Dessutom kan våtmarken nyttjas för att bevattna odlingarna vid behov. Detta ökar produktionen vilket är positivt både ur ett ekonomiskt perspektiv och för att säkra livsmedelsförsörjningen.

Bild på insynsrådet vid en våtmark och en skylt om att en våtmark är anlagd

Ander Sjölinder på Säbylunds gård berättar för rådet om hur hans kombinationsvåtmark fungerar.

Skydd av naturen

Därefter fortsatte resan söderut till Snavlunda och Tjälvesta naturreservat i Askersunds kommun. Naturreservaten Snavlunda och Tjälvesta ligger sida vid sida i ett böljande kulturlandskap med anor från järnåldern. Lena Björk, naturvårdshandläggare med ansvar för reservatsförvaltning och Henrik Josefsson, ansvarig för åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsen berättade om hur vi arbetar med att bilda och förvalta naturreservat. Rådet fick även lära sig om hur så kallad slåtterhävd – det vill säga klippning av äng – går till och hur vi arbetar med att skydda hotade arter.

Bild på Lena som betraktar en svamp och en gruppbild på alla rådets medlemmar

På studiebesök i naturreservaten Snavlunda och Tjälvesta där flera skyddade växt- och djurarter finns.

Naturlig vattenreservoar och reningsverk

Resans sista stopp var i naturreservatet Karamossen, i länets sydligaste kommun Laxå. Naturreservatet bildades 2017 och utgörs huvudsakligen av den stora Karamossen med omgivande naturskog. Karamossen har höga naturvärden för att den är orörd och har en relativt stor yta. Magnus Persson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen, berättade att genom att hålla vattnet kvar i landskapet fungerar mossen som ett naturligt reningsverk för den omkringliggande miljön. Till skillnad mot många andra våtmarker har den endast i marginell utsträckning påverkats av dikning och torvtäkt. Den välbevarade mossen och gamla skogen rymmer en mängd sällsynta arter. Här finns bland annat ett rikt fågelliv. Förutom information om Karamossen fick rådet också insyn i hur vi arbetar med åtgärder för återvätning – det vill säga att återställa tidigare dränerade våtmarker.

Här finns mer information om våra naturreservat. Här kan du även skriva ut en krysslista och börja utforska naturreservaten i Örebro län.

Följande personer ingår i insynsrådet vid Länsstyrelsen i Örebro län:

  • Anna-Karin Andershed, prorektor Örebro universitet
  • Caroline Dieker, kommunstyrelseordförande, Askersunds kommun
  • Bo Rudolfsson, tidigare kommunstyrelseordförande Laxå kommun
  • Andreas Svahn, ordförande Region Örebro län
  • Magnus Tillby, överste och förbandschef
  • Patrik Ungsäter, regionpolischef
  • Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot

Här finns mer information om vad insynsrådet har för uppdrag.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss