500 år som självständig nation – här finns demokratins framtid

– Tack för att vi får vara i hos er i dag, ni är ju demokratins framtid! Välkommen herr talman till vårt län och Karlskoga.

Så inledde Anna Olofsson, vikarierande landshövding, när hon tillsammans med riksdagens talman Andreas Norlén besökte eleverna på Möckelngymnnasiet i Karlskoga.

I fredags var Länsstyrelsen i Örebro arrangör för riksdagens premiär av den landsomfattande turné som talmännen ska göra för att uppmärksamma demokratin och mot bakgrund av att Sverige firar 500 år som självständig nation. Det är ingen tillfällighet att talman Andreas Norlén lägger premiären av sin Sverigeturné just i Örebro län.

Beslut tagna i Örebro är milstolpar i vårt lands historia och jag ser fram emot att starta just här, säger talman Andreas Norlén. Flera viktiga riksdagar har hållits här, som 1617 när Sverige fick sin första riksdagsordning och riksdagen som 1810 valde Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare i Sverige.

Länsstyrelsen fick uppdraget att göra ett passande endagarsprogram med demokratin som tema. Koordinator Ragnhild Christiansen har hållit i trådarna och tagit fram programmet som innehöll stopp i både Örebro och Karlskoga.

– Vi vill visa talmannen och riksdagen att det inte bara är historia – utan att vårt län också står för demokratins utveckling i framtiden, säger vikarierande landshövding Anna Olofsson, som är officiell värd för länsbesöket.

Demokratins utmaningar i en orolig tid

Därför börjar besöket på Örebro universitet, där studenter och forskare tagit sig an demokratins utmaningar i flera akademiska och vetenskapliga sammanhang. Inför en fullsatt aula på Musikhögskolan höll professor Thomas Denk ett inspirerande anförande om ”Demokratins utmaningar i en orolig tid”.

En av demokratins största utmaningar är att bli ännu bättre. Icke demokratiska stater är ett ständigt närvarande hot och vi ser alltmer ofta hur ickedemokratiska stater sambetar med varandra på ett aggressivt sätt. I Sverige har vi en öppenhet som gör oss sårbara och allt fler försöker påverka demokratins kärna såväl interna som externa aktörer. En utmaning vi har är att försöka skapa en kultur där vi har goda förlorare och vinnare. Traditionellt sett har vi alltid haft en stark demokrati men den skapar inte sig självt utan den måste skapas gång på gång. Vi har en vana att lösa saker tillsammans, vi har starka institutioner och en av dessa är Sveriges riksdag.

Därefter var det dags för talman Andreas Norlén att göra entré och i sitt anförande pratade han om riksdagens roll och om demokratin idag: med frågeställningen om den är starkare eller svagare, politiskt eller polariserat samtal?

Idag är demokratin en självklar del av Sverige men de demokratiska värderingarna utmanas av extremistiska grupperingar av olika slag. Traditionellt har vi ett högt deltagande i de allmänna valen men det finns skillnader. Vissa stadsdelar har ett lägre deltagande än andra och det här är något vi behöver arbeta med. Yttrandefriheten är på den senaste tiden omdebatterad men det är viktigt att människor få säga sin åsikt även om de inte överensstämmer med ens egna. I Sveriges riksdag är alla kollegor och det är något jag brukar påpeka när jag besöker unga demokratier. Varför uppstår de strömningar vi ser i vissa länder? Hur motverkar vi dem? Och vad kan vi lära av historien?

Vid det efterföljande panelsamtalet mellan Andreas Norlén, rektor Johan Schnürer, Thomas Denk och Anna Olofsson kom frågan upp om tolerans och vikten av att upprätthålla yttrandefrihet. Örebro universitetets rektor Johan Schnürer pratade bland annat om vikten av att hantera svåra frågor på ett kunskapsbaserat sätt.

Vi ska uppmuntra till yttrandefrihet och vi ska kunna hantera svåra frågor på ett respektfullt och kunskapsbaserat sätt. Samhället förändras och det krävs att vi har kontakt med samhället och är delaktiga i det. Det är viktigt att vi har ett samhälle som är stabilt och robust och vi har ett ansvar för att stå upp för samhället och förklara hur det fungerar.

Det var något som också vikarierande landshövding Anna Olofsson höll med om:

– Länsstyrelsen är en stabil myndighet och vi är en viktig del av demokratin. En del i vårt uppdrag är att göra svåra avvägningar. Och det är också viktigt att vi alla förstår hur samhället fungerar i grunden och hur beroende vi är av varandra.

Sammantaget var samtliga paneldeltagare överens om att det är viktigt att uppmuntra till lärande och att vi inte får väja för de svåra frågorna utan i stället uppmuntra till öppenhet och diskussion.

Ett möte med demokratins framtid på Möckelngymanasiet

E 18 fyra mil och 40 minuter senare mötte turnén gymnasieelever vid Möckelngymnasiet där rektor Anna Berndt med personal tog emot.

Ett hundratal elever hade samlats för att se när talmannen invigde riksdagens affischutställning om demokrati. Efter ett klipp gick sällskapet vidare för att vara med en stund när Möckelngymnasiet hade elevråd och eleverna fick chans att ställa frågor till talmannen om sitt eget och riksdagens arbete. Därefter fick eleverna vid Samhällsvetenskapliga programmet tillfälle att ställa sina frågor till talmannen.

Lokalmediernas betydelse för demokratin

Har lokalmedia betydelse för demokratin och inflytandet? Och i så fall hur?

Det var frågan under det miniseminarium om lokaljournalistik som hölls på Karlskoga Tidning/Kurirens redaktion. Förutom chefredaktör Catarina Lindström deltog också SVT Värmlands redaktionschef Susanne Junkala, Nya Wermlands Tidnings (NWT) koncernens mediechef Mikael Rothsten, NWT koncernens styrelseordförande Victoria Svanberg, Nerikes Allehandas politiska redaktör Lars Ströman samt chefredaktör Anders Nilsson. Diskussionerna rörde bland annat sambandet mellan dagens medielandskap och demokrati, lokaljournalistikens betydelse för medborgarna och möjligheten att använda media som ett verktyg att uppnå förändring.

Diskussionen avrundades med resonemang kring vikten av källkritik och att sprida medvetenhet om det och där samtliga konstaterade att ungdomar överlag är bra på det, men att den äldre generationen kan behöva bli mer källkritiska.

När hela samhället gick samman

I slutet av februari infaller årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina. Karlskoga har en roll här också. Inte bara för att staden har Sveriges största försvarsindustri här utan Karlskoga var också, tillsammans med Örebro, den första kommunen som sträckte ut handen den där dagen i mars 2022 när Länsstyrelsen koordinerade mottagning av de första skyddsbehövande ukrainarna som anlände till länet. Sedan dess har Länsstyrelsen medfinansierat projektet LOT:s som tagit emot ukrainska skyddsbehövande under snart ett års tid i samverkan med näringslivet, civilsamhället och inte minst Örebro Stadsmission.

Jonas Andersson projektledare vid Stadsmissionen i Örebro berättade med inlevelse om vad som hände de där dagarna i början av mars 2022 och hur hela samhället gick samman för att ta emot de skyddsbehövande från Ukraina, på bästa sätt. Sara Fransson berättade om när hon kom ned till Röda Korsets lokaler och hjälpte till att sortera kläder med mera och hur det övergick till att hjälp de nyanlända med alltifrån myndighetskontakter till att fixa förskoleplatser och liknande. Sara har fortsatt med sitt engagemang och arbete och är nu anställd som LOT:s.

Ett viktigt fokus i LOT:s-projektet har varit att kartlägga vilka kompetenser som finns och matcha dem mot arbetsmarknadens behov. Mycket av fokuset har också legat på språkstudier och samtliga ukrainare som kommit till Karlskoga erbjöds språkutbildningsplats och samtliga tackade också ja till att delta. Två av dem som kom till Karlskoga under förra året var Yanina Kramarenko och Tetinana Kutniakhova.

– Sedan vi kom i mars förra året har vi fått många svenska vänner som hjälper oss att lösa våra problem. Språket är svårt och en utmaning men jag förstår en del svenska. Idag arbetar jag och tycker om mitt jobb och att arbeta i Sverige, säger Tetinana Kutniakhova.

Nobelprisets födelse

Att besöka Karlskoga utan att nämna Alfred Nobel, det är som kaffe utan grädde eller kärlek utan kyssar. På Alfred Nobels Björkborn blev historien om Nobelprisets födelse berättat av dess vapendragare då det begav sig, Ragnar Sohlman, inlevelsefullt porträtterad av John Persson. Med besöket på Björkborn avslutades talmannens besök i Örebro län för denna gång.

Bakgrund om talmannens turné

I år är det 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en självständig stat i och med att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 på riksmötet i Strängnäs. Med den historiska händelsen som utgångspunkt uppmärksammar riksdagen under 2023 hur Sveriges styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens moderna parlament. Tyngdpunkten ligger på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.

Mot denna bakgrund och som ett led i riksdagens arbete med att berätta om vår demokrati – i går, i dag och i morgon – reser talman Andreas Norlén och de vice talmännen Kenneth G Forslund (S), Julia Kronlid (SD) och Kerstin Lundgren (C) runt i hela Sverige med detta tema för besöken. Under 2023 besöks åtta län, där viktiga riksdagar hållits under dessa århundraden. Även 2024–2026 kommer talmansresorna att fortsätta, men då med ett delvis annat fokus. Målet för hela valperioden är att besöka alla 21 län och inte minst att samtala med unga människor om demokrati.