Publiceringsdatum: 17 december 2019

Yxhult – ett monument för sin tid

Kontorshuset, Yxhult, foto Susanne Lindeborg, Länsstyrelsen

Yxhult i Hällabrottet saknar motsvarighet i svensk byggnadsindustri genom sin framställning av tidstypiska stenprodukter. Stenhyvleriverkstaden, Trilobiten och Huvudkontoret påminner oss om en svunnen storhetstid. Nu ska Yxhult tillsammans med sex andra miljöer i länet bli byggnadsminnen.

Mest spektakulärt är kanske Yxhults huvudkontor med sin tidstypiska 50-tals design och inredning i teak och marmor. I entréhallen finns ett marmorgolv utformat av konstnären Bengt Blomqvist och som rymmer 34 olika sorter av marmor.

– Huvudkontoret från 1950-talet med dess tydliga modernistiska gestaltning skapar en miljö där arkitektur, exklusiva material och konstnärliga inslag förenas, med få motsvarigheter i landets industri- och arkitekturhistoria, säger Raoul Hjärtström, antikvarie, Länsstyrelsen.

Ett besök i Yxhult är en tidsresa i svensk byggnadskultur. Företaget bildades 1879 och ägnade sig åt kalkbränning och bearbetning av natursten. Under 1930-talet och framåt gick företaget över till att tillverka lättbetong och mexisten, bland annat för att möta samhällets behov av nya bostäder. Under senare delen av 1900-talet blev användningen av trä som byggnadsmaterial allt vanligare. I början av 2000 lades Yxhult ner och byggnaderna ägs idag av Kumla kommun.

Därför skyddar vi byggnader

Länsstyrelsen har till uppdrag att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar genom att förklara dem som byggnadsminnen. Det är det allra mest värdefulla av vårt byggda kulturarv som kan bli byggnadsminne, byggda miljöer som har ett ”synnerligen högt kulturhistoriskt värde”.

Det finns i landet idag cirka 2 400 byggnadsminnen, varav 69 stycken i Örebro län.

Byggnader som blir byggnadsminnen

  • Askersunds prästgård (Askersund kommun): Prästgården bildar tillsammans med Sofia Magdalena kyrka och de två ”kyrkflyglarna” en mycket värdefull kulturmiljö i Centrala Askersund. Byggnaden är ett i Örebro län ovanligt välbevarat exempel på den rikt dekorerade träbyggnadsstil som växte fram i Sverige efter mitten av 1800-talet.

  • Brevens bruk (Örebro kommun): Brevens bruk är en för Örebro län unik kulturmiljö med en reglerad och enhetlig bebyggelsestruktur av samma typ som de kända bruken i till exempel Uppland. De flesta av byggnaderna som idag karakteriserar miljön tillkom under 1840–1850-talen. Med sina drygt 60 byggnader och anläggningar är Brevens bruk ett av landets största byggnadsminnen. Beslutet ersätter tidigare beslut om byggnadsminne från 1976 och inkluderar nu även fastigheten Breven 1:113.

  • Bystad herrgård (Örebro kommun): Bystad herrgård är en välbevarad senkarolinsk anläggning som ursprungligen byggdes under 1720-talet. Här finns många intressanta byggnader, bland annat en klockstapel och ett kapell. På gården finns också en i det närmaste unik byggnad – Fatburen. Bystad har också ägts av flera av vårt lands mer framstående släkter som Rålamb, Anckarswärd och Gripenstedt.

  • Centralpalatset, (Örebro kommun): Centralpalatset är en verklig karaktärsbyggnad i Örebros ”finrum”. Byggnaden representerar den fria industrialismens genombrott i Örebro under senare delen av 1800-talet, och är det sista i raden av det sena 1800-talets, och det tidiga 1900-talets citybyggnader i Sverige som hör samman med den framväxande industrialismen. Byggherren Adolf Lindgren var en ledande person och stark profil i Örebro. Han lever vidare genom Centralpalatset och sin stipendiestiftelse, Adolf Lindgrens Stiftelse.

  • Kontorshuset vid Örebro central: Kontorshuset är ett viktigt inslag i miljön vid Örebro C, och dokumenterar tillsammans med Stationshuset en viktig del Sverige och Örebros tidiga järnvägshistoria. Stationsbyggnaden är redan byggnadsminne. Båda byggnaderna tillkom samtidigt med järnvägen och invigdes år 1862. Arkitekten bakom båda byggnaderna var Adolf Wilhelm Edelsvärd (1824–1919), Edelsvärd blev år 1855 Järnvägsstyrelens chefarkitekt och behöll den positionen under fyrtio år.

  • Sörby kvarn, (Hallsbergs kommun): Sörby kvarn, och andra liknande kvarnar, spelade en avgörande roll i den mer småskaliga och diversifierade jordbruksdrift som var vanlig ända fram till 1960-talet. Den hör till det fåtal kvarnar, där både byggnaden och den tekniska utrustningen för kvarndriften finns bevarad. Kvarnen står idag i stort sett i det skick den var, när den lämnades av den siste mjölnaren Frans Sundqvist i början av 1960-talet.

  • Yxhult (Kumla kommun): Stenhyvleriverkstaden, Trilobiten och Huvudkontoret minner om en svunnen storhetstid. Bolaget har genom sina olika stenprodukter satt tydliga spår i vårt lands byggnadsindustri under en period av minst 100 år.

Kontakt