Restaurering av Venakärret inom LIFE-projektet Reclaim

Intill den gamla bergsmansbyn Älvhyttan ligger Venakärret – ett av Mellansveriges största rikkärr. Den kalkhaltiga berggrunden har en stor del i områdets rikedom av arter. Många sällsynta växter, svampar och mossor gynnas eller är beroende av kalken. Här finns också ovanliga insekter och andra djur.

Information about the Reclaim LIFE project in Venakärret in English

Kalken är kärrets ”rikedom”

Venakärret är ett cirka 64 hektar stort så kallat rikkärr som omges av skog och jordbruksmark. Genom kärret rinner Venaån, som bitvis är mycket bred. Vattenståndet regleras via en damm uppströms. Med rikkärr menas en kärrmiljö som är rik på mineraler men samtidigt fattig på näring. I Älvhytteområdet börjar ett stråk av urkalksten, som fortsätter vidare mot nordost till Stråssa. Förekomsten av urkalksten i berggrunden har givit upphov till ett stort antal rikkärr i detta område. Venakärret är det i särklass största extremrikkärret i länet men också ett av de största i Svealand med sina 32 ha. Rikkärr har ofta en specialiserad och artrik flora. Här finns flera arter av orkidéer, starr och mossor som bara eller oftast finns i kalkrika miljöer.

Beroende av skötsel

Venakärret användes under tidigare århundraden av bergsmännen som myrslåttermark. Här slogs myrens gräs, starr och örter och sparades som vinterfoder till kreaturen. Delar av kärret närmast byn Älvhyttan slåttrades ända in på 1940-talet. Genom kärret löper en vinterväg i västöstlig riktning. Denna väg har som namnet säger främst använts för transporter vintertid, endast otydliga spår av vägen finns kvar i dag. I den norra delen finns rester och spår av små åkertegar och rösen. Den tidigare slåttern, områdets fuktighet och kalkhalten i jord och vatten har fått många kräsna och sällsynta växter, djur, svampar, mossor och lavar att trivas här. Allt från brunmossor och kärrknipprot till kalkkärrsgrynsnäcka och väddnätfjäril - arter som blir allt sällsyntare och riskerar att dö ut om våtmarker som denna inte får någon skötsel i form av bete eller slåtter.

Naturvård motar igenväxning

Efter många år av igenväxning, som dolt kärret bakom en ridå av träd,
har Venakärret genom Reclaim-projektet öppnats och blivit en synlig
del av byn igen. Idag betar kor i Venakärrets västra del och norra skogskanten, medan ängarna närmast byn hålls öppna genom slåtter. Artinriktade åtgärder har genomförts för vissa av rikkärrets specialanpassade arter, som exempelvis den lilla kalkkärrsgrynsnäckan.

Läs mer om LIFE-projektet RECLAIM

Reclaim LIFE-projektet i Venakärret

Åtgärderna som genomfördes inom projektet syftade i huvudsak till att återskapa slåtterängar och nyskapa betesmarker samt riktade åtgärder som gynnar enskilda arter.

Strandområdena i kärrets sydvästra delar var vid projektets början igenväxta med såväl träd, sly och vass. Här genomfördes såväl avverkning som röjning för att skapa öppna strandbetesmarker. Stubbar och sly från träden frästes senare bort och områden med gammal vass brändes. Stängsel sattes upp så att korna kan komma långt ut i kärret och beta, för att på så sätt hålla vassen tillbaka.

Ängarna i Venakärret omfattas av två mindre ytor på var sida om Venaån, omgivna av betesmark. Ängarna hade innan projektet inte slåttrats sedan 1940-50 talet och därefter sakta förvandlats till ett tuvigt och slybevuxet område med en hel del vass. Genom röjning, vassbränning och restaureringsslåtter har ytorna återigen kunnat skötas med regelbunden slåtter. Ängsytorna stängslades in och kan vid behov efterbetas.

I skogen nordväst om kärret har en skogsbetesmark skapats under projektet. Luckor och bryn har röjts fram för att skapa en variation av träd och buskar i olika åldrar. Utvalda äldre träd har friställts medan ringbarkning och andra veteraniseringsåtgärder använts för att skapa död och döende ved. De betande djuren skapar en lagom markstörning, vilket gynnar markväxtlighetens artrikedom

I Venakärrets sydvästra kant finns ett bestånd av orkidén guckusko som röjts fram under projektet. Här hade såväl granar och lövträd växt sig allt tätare och skuggat guckuskorna under en längre tid. De flesta träden togs bort med undantag för några äldre exemplar. Några granar och gråalar ringbarkades för att skapa död ved och hindra slyuppslag. Området stängslades in som en separat fålla för att kunna betas på ett kontrollerat sätt efter blomning. En lättare markstörning från kornas tramp gynnar guckuskons frösättning.

I nordöstra kanten av Venakärret anpassades ett område för ängsväddens och väddnätfjärilens behov. Träd och buskar röjdes bort och placerades i ytterområdet för att skapa ljusbrunnar och vindskydd för väddnätfjärilen.

I nordöstra kanten av kärret, intill fjärilslokalen, röjdes och anpassades ett område för att gynna en rik brun mossflora (spärrmossor, skorpionmossor med flera). Området, som vid projektets början var både tuvigt och slybevuxet, röjdes och tuvfrästes för att områdets sällsynta mossor ska kunna sprida ut sig och trivas.

Under projektet har flera åtgärder genomförts för att göra Venakärret mer tillgängligt för besökare. För att lättare kunna ta sig fram en bit ut längs kärrets nordvästra del, byggdes en bro över Venaån som rinner genom kärrets mitt. Därifrån anlades en spångad stig ut till en udde på norra strandkanten, som försetts med en grillplats samt en plattform med informationsskylt.

Projektkarta Venakärret Pdf, 2.9 MB.