Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1 och 2 behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.

Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Anmälan till utbildning

Kurser för säsongen 2027 kommer att publiceras här i slutet av november 2026.

Anmäl dig till kurserna på Jordbruksverkets webbplats:

Jordbruksverket utbildning Länk till annan webbplats.

  • Logga in med bankID, skapa eller uppdatera ”Min profil”.
  • Vidareutbildningarna hittar du under ”Katalog” och grundkurser under ”Öppen katalog”.
  • Leta upp en kursruta för det län du är intresserad av. Välj kurstillfälle, svara på frågor som kommer och tryck anmäl/confirm.
  • Observera att din e-postadress måste vara registrerad. Uppge din e-postadress under "Min profil" i Jordbruksverkets system (Lexicon).

Aktuella grund- och vidareutbildningar hittar du nedan.

Grundutbildningar

Nya kursdatum kommer hösten 2026.

Nya kursdatum kommer hösten 2026.

Alla kurser med inriktning växthus arrangeras av Jordbruksverket. Mejla vaxtskydd@jordbruksverket.se för mer information.

Gotland: Desirée Kristiansson 010-223 92 82
Stockholm: Carina Lindqvist 010-223 14 38
Södermanland: Åsa Kuhlau 010-223 42 58
Uppsala: Emma Eriksson 010-223 32 90
Västmanland: Jonas Berglind 010-224 92 27
Örebro: Tobias Kindvall 010-224 84 42, Therese Erneskog 010-224 84 22

Vidareutbildningar

Nya kursdatum kommer hösten 2026.

Nya kursdatum kommer hösten 2026.

Alla kurser med inriktning växthus arrangeras av Jordbruksverket. Mejla vaxtskydd@jordbruksverket.se för mer information.

Gotland: Desirée Kristiansson 010-223 92 82
Stockholm: Carina Lindqvist 010-223 14 38
Södermanland: Åsa Kuhlau 010-223 42 58
Uppsala: Emma Eriksson 010-223 32 90
Västmanland: Jonas Berglind 010-224 92 27
Örebro: Tobias Kindvall 010-224 84 42, Therese Erneskog 010-224 84 22

Dokumentera i sprutjournalen

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.

Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Från och med den 1 januari 2026 gäller nya krav på dokumentation för dig som använder växtskyddsmedel i ditt yrke. Information om vad som ska dokumenteras och andra krav hittar du hos Jordbruksverket.

Dokumentera när du använder växtskyddsmedel, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Mallar för sprutjournaler

Som hjälp för att uppfylla dokumentationskraven finns mallar och appar som du kan använda dig av.

Länsstyrelsens sprutjournal finns i tre varianter:

  • Vår traditionella sprutjournal får du som postförsändelse. Skicka ett meddelande eller ring.

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Ladda ner appen Sprutjournal Länk till annan webbplats.

Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.

När du hittar eller misstänker att du hittat flyghavre eller potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Information om karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Om bekämpning av Flyghavre, Jordbruksverket

Länk till annan webbplats.

Potatiskräfta är en svampsjukdom som orsakas av svampen Synchytrium endobioticum. Svampen lever som en parasit inne i potatisplantans celler och får dessa att växa okontrollerat, därav namnet potatiskräfta.

Om du misstänker angrepp av potatiskräfta ska anmäla det till kontakta Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Länsstyrelsen
Ingalill Kämmerling
E-post till Ingalill Kämmerling
Telefon 010-224 84 31

Jordbruksverket
Växtregelenheten
E-post till Jordbruksverket
Telefon 036-15 50 00

Flyghavre är ett svårbekämpat ogräs. Det förökar sig snabbt, sprider sig lätt och kan leda till stora skördesänkningar.

Det är därför det finns en lag som innebär att all mark ska hållas fri från flyghavre. Likaså att alla vagnar ska vara täckta som transporterar spannmål, frö eller opressad halm från brukningsenheter där flyghavre förekommer. Detta är mycket viktigt eftersom flyghavrekärnorna är lätta och därmed flyttar sig uppåt i lasten.

 

När vårsäden gått i ax börjar flyghavren synas och då är det dags att gå ut och kontrollera fälten.

  • Kontrollera fälten regelbundet, 2-3 gånger, även där det gjorts en kemisk bekämpning.
  • Plocka flyghavreplantorna innan de drösar. Tänk på att handplockning tar tid.
  • Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker.
  • Dra upp flyghavreplantorna med roten. Se till att alla sidoskotten följer med.
  • Lägg direkt ner plantan i en tät säck. Transportera omgående bort säckarna från fälten.
  • Förstör plantorna genom att bränna dem.

Huvudkravet i lagstiftningen är att all mark, oavsett vad den används till, så långt som möjligt ska hållas fri från axade plantor av flyghavre.

Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.

Lagen om skydd mot flyghavre Länk till annan webbplats.

Förordningen om skydd mot flyghavre Länk till annan webbplats.

Bekämpa flyghavre och information om lagstiftning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.

Länsstyrelsen
Ingrid Johnsson
E-post till Ingrid Johnsson
Telefon 010-224 84 28

Jordbruksverket
Växtregelenheten
E-post till Jordbruksverket
Telefon 036-15 50 00

För dig som använder växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det ett antal regler att följa, bland annat kring lagring och spridning.

Syftet med bestämmelserna är bland annat:

  • att minska risken för ytavrinning av gödsel när marken är snötäckt eller frusen
  • att minska risk för ammoniakavgång genom att gödseln blandas ner i jorden
  • att  tillräcklig lagringskapacitet och planera så att man inte behöver sprida stallgödsel under vintern.

Det är viktigt att ha tillräcklig lagringskapacitet och planera så att du inte behöver sprida stallgödsel under vintern.

Särskilda spridningsregler gäller i det så kallade nitratkänsliga området (enl. SJVFS 2004:62). Vilka kommuner och församlingar som ingår i det känsliga området kan du läsa längst ner.

 

Syftet med bestämmelserna är bland annat att minska risken för ytavrinning av gödsel när marken är snötäckt eller frusen. Det finns också risk för ammoniakavgång när gödseln inte blandas ner i jorden. Det är viktigt att ha tillräcklig lagringskapacitet och planera så att man inte behöver sprida stallgödsel under vintern. Särskilda spridningsregler gäller i det så kallade nitratkänsliga området (enl. SJVFS 2004:62). Vilka kommuner och församlingar som ingår i det känsliga området kan du läsa längst ner.

 

Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom 4 timmar.  

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden 1 december till 28 februari måste brukas ned inom 12 timmar.

Under perioden 1 november till 28 februari råder förbud mot spridning av både stallgödsel och mineralgödsel.

  • Under perioden 1 augusti till 31 oktober är spridning av stallgödsel bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
  • Fastgödsel får dock spridas även på obevuxen mark under perioden 1 oktober till 31 oktober. Fastgödseln ska i sådant fall brukas ned inom 12 timmar. Fastgödsel från fjäderfä är undantaget och får inte spridas på obevuxen mark.
  • Under hela året gäller förbud att sprida gödselmedel på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark.
  • Stallgödsel eller mineralgödsel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
  • Stallgödsel eller mineralgödsel får inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (1:10).
  • Tillförseln av kväve ska begränsas så att den inte överstiger grödans behov. Grödans behov av gödselkväve ska beräknas efter att hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Utgångspunkten för beräkningen ska vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. Beräkningen av gödslingsbehovet ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande och användas som utgångspunkt för gödslingen.
  • Inför höstsådd får högst 50 kg lättillgängligt kväve tillföras för den höstsådda grödans behov på hösten.

Som hjälp för beräkning av grödans gödslingsbehov samt schablonvärden för stallgödselverkan för olika gödselslag, olika grödors förfruktseffekt och långsiktig kväveverkan av stallgödsel – se bilagorna 6, 10, 11 och 12 i föreskriften om miljöhänsyn i jordbruket. Länk till annan webbplats.

Delar av Örebro län ingår i de känsliga områden som pekats ut enligt EU:s nitratdirektiv. Nitratdirektivet syftar till att skydda sjöar och hav från förorening av kväveläckage från jordbruket. I de utpekade känsliga områdena gäller särskilda regler för bland annat gödselhantering.

Områden i Örebro län som ingår i nitratkänsligt område

Kommun

 Församling

Lekeberg



 Kräcklinge

Hackvad

Edsberg

Hallsberg


Hallsberg

Viby


Sköllersta

Örebro

Alla

Kumla

Alla

Lindesberg



Lindesberg

Näsby

Fellingsbro

Nitratkänsligt område i Örebro län

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss