Risk för gräsbrand i Örebro länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Bredbandsutbyggnad

Siluetten av ett hus med en symbol för fiberoptik

Att bygga ut bredband på landsbygden är många gånger en komplicerad process med många aktörer inblandade. Här har vi samlat information för att ge dig en överblick över processen – hur går det till, vem som gör vad och vad du kan göra.

Det här gör vi på Länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Örebro län beslutar om utbetalning, ger tillstånd eller dispens vid grävningar och arbetar för at främja och underlätta processen för bredbandsutbyggnad i länet.

Beslut om utbetalning - för dig som beviljats stöd från landsbygdsprogrammet

Hos oss ansöker du som fått stöd via landsbygdsprogrammet mellan 2014–2021 om utbetalning samt registrerar dina utgifter.

Ansök om utbetalning och registrera utgifter, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Tillstånd eller dispens - för dig som ska gräva vid skyddsvärda objekt

Den som gräver ned kanalisation för fiberutbyggnaden anmäler samråd och ansöker om tillstånd eller dispens om det finns skyddsvärda objekt i området. Skyddsvärda objekt kan vara exempelvis kulturlämningar, alléer, vattendrag eller annan skyddsvärd natur.

Information om samrådsprocessen. För dig som ska utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra en naturmiljö

Mer om dispenser och tillstånd för skyddad natur

Mer om fornlämningar och fornfynd i samband med grävningar

Information för dig som gräver om hur du skyddar träd Länk till annan webbplats.

Övriga uppdrag

Länsråd Anna Olofsson är representant i styrgruppen för Bredbandsforum. I forumet sitter alla de aktörer som har möjlighet att påverka bredbandsutbyggnaden i Sverige. Bredbandsforum underlättar dialogen mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Forumet ska ge regeringen och medverkande aktörer idéer och förslag som främjar effektiv och säker digital infrastruktur i hela Sverige och därigenom bidra till att regeringens bredbandsmål kan uppnås.

En ikon av en glödlampa

Tips till dig som bor på landsbygden och saknar bredband

  • Kontakta bredbandsansvarig på din kommun för att göra området och efterfrågan känd. De kan också informera ifall området finns med i kommunens prioritering för aktuellt stöd. Kommunens engagemang är viktigt och kan hjälpa er att komma vidare.
  • Gå samman och försök få fler i samma område att bli intresserade av att skaffa bredband via fiber. En stor efterfrågan innebär att området blir mer attraktivt för marknadsaktörer. Efterfrågan har också betydelse för hur kommunen och regionen redovisar prioritering av områden i samband med Post- och telestyrelsens bredbandsstöd.
    Är området inte prioriterat i aktuellt stöd och saknas intresse från marknadsaktör, kommun och region kan det finnas möjlighet för er i bygden att själva bygga ett nät och ansluta till en given anslutningspunkt.
  • Hör efter med markägare där du bor hur de ställer sig till grävning. Ibland kan man behöva göra alternativa dragningar för att undvika exempelvis kulturlämningar och alléer.
  • Inventera om det finns kompetens i bygden som skulle kunna hjälpa till, exempelvis grävare som grävt för fiber tidigare. Det förekommer att marknadsaktörer vill hitta kreativa lösningar för att stötta bygden. Genom bygdens egna resurser blir möjligheterna till utbyggnad större.
  • Undersök var närmsta anslutningspunkt finns och vem som äger den. Det är viktigt att veta vilken marknadsaktör som finns i området och hur långt man behöver gräva för att ansluta till nätet. Informationen hittar du exempelvis via Post- och telestyrelsens webbtjänst Bredbandskartan.
  • Kontakta Hela Sverige ska leva Örebro län för att få reda på mer om förutsättningarna för området.

Tångeråsa - det goda exemplet

Bredbands utbyggnaden med fiber i Tångeråsa är ett fint exempel på samarbete där alla bitar fallit på plats. Vi som arbetat tillsammans är Tångeråsa bygdeförening, Lekebergs kommun, Länsstyrelsen i Örebro län, Region Örebro län och Calltech. I filmen om Tångeråsa berättar några av samarbetsparterna bland annat vad man som boende kan göra för att för att förbereda sig och sitt område för nedgrävning av fiber och svarar på frågan om fiber behövs när det finns 5G. 

Tångeråsa – en riktig del av samhället, Youtube Länk till annan webbplats.

illustration med symboler av hus och fiberuppkoppling

Scenario - boende undersöker förutsättningar

Mia och Lars bor på en gård i en by strax utanför en mellanstor stad. Mia jobbar hemifrån och skulle behöva ha en fiberanslutning. Hon vet att grannarna lite längre ner på vägen har fiber sedan några år tillbaka. Mia pratar med sina grannar i byn och det visar sig att många av dem skulle vara intresserade av en fiberanslutning. I byn finns totalt 32 fastigheter, både permanentboende, några fritidshus och företag. Totalt 20 fastighetsägare är intresserade av att ansluta sig.

Mia knackar på hos en av grannarna som har fiberanslutning för att fråga vilka nätägare de har, men eftersom de tyvärr inte är hemma så tittar hon istället i bredbandskartan. Där ser hon att det är Kumbro som äger nätet.

Mia kontaktar även kommunen för att fråga om området är prioriterat i det aktuella statliga stödet eller om det finns andra satsningar där området finns utpekat. Tyvärr är inte deras område med i någon aktuell prioritering, men nu när kommunen känner till bygdens intresse för fiberutbyggnad kan de vara uppmärksamma i fall det skulle dyka upp nya stöd som kan vara möjliga att söka eller om det finns något kommunen kan hjälpa till med.

För förstå förutsättningarna för utbyggnad lite bättre och hur hon kan gå vidare ringer Mia till Bengt på Hela Sverige ska Leva Örebro län. Av Bengt får hon veta att det kan bli ganska dyrt beroende på långa sträckor mellan vissa av husen. Bengt menar att det bästa är om det går att få statligt stöd för utbyggnaden. Han säger också att det borde vara intressant för Kumbro att bygga i området och ber Mia ta kontakt med dem.

I samtalet med Kumbro får Mia veta att en utbyggnad i hennes område inte finns med i planerna. Hon får rådet att göra en lista över intresserade och markägare så att Kumbro kan undersöka möjligheten av utbyggnad. Mia får också frågan om det finns någon i bygden som tidigare grävt åt en fiberentreprenör, eftersom det är en fördel att ha någon i bygden som skulle kunna gräva enligt de tekniska krav som krävs och att det ofta är svårt att hitta gräventreprenörer.

Mia kontaktar även kommunen för att berätta om bygdens intresse för fiberutbyggnad så att de känner till efterfrågan i området i fall det skulle dyka upp nya stöd som kan vara möjliga att söka.

I ett villaområde någon mil utanför staden har Arman och Kim flyttat in. De som tidigare ägde huset tackade aldrig ja till den fiberutbyggnad som genomfördes i området för ett antal år sedan. Många av grannarna anslöt sig då till en kostnad på 15 000 kronor. Nu tänker Arman och Kim att det borde vara lätt att få en fiberuppkoppling även till deras hus.

Arman frågar grannarna om vem som äger nätet i området och får veta att det är Telia. Han kontaktar dem för att lägga in en beställning. Beskedet han får är att det finns utrymme i kopplingsskåpet och att det ska gå att koppla in fler hushåll. Men tyvärr blir det väldigt dyrt att koppla in enstaka hus. Arman ombeds därför att höra efter om det finns fler i området som är intresserade av att koppla in sig samtidigt. På ett områdesmöte tar han upp frågan och gör en intresselista med tio fastighetsägare som han skickar in till Telia. Han passar även på att kontakta kommunen för att fråga om området finns med i någon aktuell prioritering eller satsning som kommunen har. Tyvärr blir svaret att eftersom området prioriterats och blivit utbyggt tidigare finns ingen aktuell prioritering i dagsläget. Telia återkommer senare med ett erbjudande om anslutning för 32 000 kronor per hushåll.

Arman funderar på varför avgiften nu är högre. Han får veta att kan bero på olika saker, bland annat för att kostnaderna för entreprenörerna som bygger nätet är högre än för några år sedan men också för att marknaden ser annorlunda ut. När nätet byggdes fick området del av ett statligt stöd som inte längre finns att söka. Vilket bidrog till att intresset från marknadsaktörer att bygga ut utanför tätorter var större då än vad det är idag. Idag är det vanligare att aktörer försöker hitta andra lösningar som trådlöst och mobilt bredband. Armand och de övriga fastighetsägarna föredrar en framtidssäker fiberlösning på grund av en stabilare och säkrare uppkoppling med högre hastighet.

Ellis och Gösta har en kilometer till närmsta by med utbyggt fibernät. I ett hus på deras gård bor dottern Leena. Leena arbetar som säljare och är van att driva frågor som intresserar henne. Hittills har de klarat sig med mobilt bredband, men nu med alla nya smarta enheter som kopplas in börjar det bli svajigt och det mobila räcker inte riktigt till. Deras närmste granne Alex är gräventreprenör och har under förra året grävt fiber för ett större bolag i branschen. Alla tre grannar är överens om att det är dags för dem att ansluta sig till ett fibernät.

Leena som läst om ett nytt statligt stöd tar genast tag i frågan och kontaktar den som är bredbandsansvarig på kommunen för att berätta om deras behov och för att höra om deras område finns med i prioriteringslistan för det nya statliga stödet. Leena får veta att området tyvärr inte finns med i listan och att kommunen tror att det kan bli svårt att få till en kommersiell byggnation för så få hushåll. Framförallt på grund av att det är ganska långt till närmsta anslutningspunkt i grannbyn. Den sakkunniga på kommunen säger att det är bra att de vet om att det finns en efterfrågan ifall en möjlighet skulle dyka upp.

Grannarna funderar på om det är ett omöjligt uppdrag att få till en utbyggnad av fiber till deras lilla område. Leena kontaktar Bengt på Hela Sverige ska Leva för att diskutera vad de kan göra för att gå vidare. Bengt håller med kommunen om att det kan bli svårt men ger ändå Leena lite hopp. Bengt menar att det kan vara en god idé att undersöka Post- och telestyrelsens tjänst Bredbandskartan för att ta reda på vilken nätägare som finns i grannbyn, som Leena sen kan kontakta för att diskutera möjliga lösningar. Bengt säger också att det gäller för de tre grannarna att ”kratta manegen" så mycket som möjligt, exempelvis genom att prata med markägare och se över möjligheten att kunna genomföra visst arbete själva.

Alex meddelar att han kan gräva på sin fritid om de delar på kostnaden för maskinhyran. Ellis och Gösta som äger marken fram till grannbyn har inget emot att det grävs och läggs ned kanalisation för fiber på deras mark men berättar att det finns en allé av gamla ekar som man behöver vara rädd om. För att undvika att skada träden behöver en alternativ dragning över ett intilliggande gärde göras. Gärdet ägs av en person som inte bor på platsen. Leena måste därför söka upp markägaren och fråga om möjligheten att gräva efter kanten på gärdet.

När Leena kontaktar nätägaren lyfter hon fram den alternativa dragningen och att grävningen kan utföras av en av de boende i området. Men intresset från nätägaren är svagt eftersom de helst inte vill ha områden där de riskerar att få höga driftskostnader och långa intäkter. Men trots det svaga intresset från nätägaren får Leena veta att det finns några möjligheter som grannarna kan jobba vidare med. Nätägaren berättar att det är möjligt att göra en anslutningspunkt i grannbyn som de kan ansluta sitt nät till. Då kan de själva bygga, äga och driva ett mindre byanät. Det finns även mindre nätägare som kan vara intresserade av att bygga, äga och driva nätet. De kan även fundera på om det är möjligt att ansluta sig till ett annat nät, som visserligen ligger längre bort, men har en annan nätägare. I samtliga fall är förberedelserna viktiga för att komma vidare.

Andra aktörer - vem gör vad?

Till Hela Sverige ska leva kan du som har funderingar kring bredband i ditt område höra av dig och få veta mer om förutsättningar för fiberutbyggnad.

Hela Sverige ska leva Örebro län består av 140 lokala utvecklingsgrupper (exempelvis byalag). Organisationen har en helhetssyn och arbetar med bred förankring och ett framåtsyftande perspektiv för länets bygder.

Kontaktperson för Hela Sverige ska leva i Örebro län är Bengt Larsson: bengt.kolja@telia.com

Kommunen har utsedda kontaktpersoner för bredband som arbetar med kommunens utveckling. De har ett helhetsperspektiv och deras engagemang är viktigt. Kommunen har prioriteringar för aktuellt bredbandsstöd och ibland egna satsningar för bredbandsutbyggnad. De kan också lyfta frågan vidare till region och marknadsaktörer.

Som boende kan du kontakta din kommun för att få veta mer och göra området och efterfrågan känd. Ring din kommuns växel och be att få prata med bredbandsansvarig.

Hos Region Örebro län finns länets bredbandskoordinator. Koordinatorn samlar kommunernas bredbandsarbete och rapporterar information från myndigheter vidare till kommunerna. Koordinatorn har också kontakt med nationella bredbandssamordnare och Post- och telestyrelsen (PTS).

Regionen har ansvar för länets regionala utvecklingsmedel som i vissa fall skulle kunna sökas för utbyggnad av fiber. Det är även regionen som bidrar i arbetet inför det stöd som idag finns och söks hos PTS.

Både privata och offentliga aktörer kan söka stöd för att bygga ut bredband. Operatörer, stadsnät och fiberföreningar kan söka stödet. Slutkunder, enskilda näringsidkare och privatpersoner kan däremot inte söka stödet.

För att kunna söka stödet måste stödmottagaren uppfylla vissa kriterier. Stödmottagaren ska:

  • vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande
  • ha erfarenhet av bredbandsutbyggnad, kravet kan dock uppfyllas genom samarbete med annan aktör
  • ha förmåga att genomföra utbyggnadsprojektet och hantera oförutsedda projektkostnader
  • ha ansvarsförsäkring.

Det finns flera olika marknadsaktörer inom områdena nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer.

Nätägare bygger och äger infrastrukturen. I vårt län finns exempelvis de olika stadsnäten, Telia, Svensk infrastruktur, Calltech och IP Only.

Kommunikationsoperatörer ser till att det är möjligt för beställaren att få tillgång till tjänster och för tjänsteleverantörer att leverera sina tjänster. Exempel på kommunikationsoperatörer är Zitius, Open Infra och Telia operator business.

Tjänsteleverantörer ger beställaren möjlighet att beställa tjänster för telefon, internet och tv. Exempel på tjänsteleverantörer är Tele2, A3, Bahnhof, Telenor, ComHem, Viasat, Bredband2 och många många fler

Bygdeföreningar för boende samman och är ett bra sätt att gemensamt och organiserat driva frågor kring bredband framåt i sitt område. När bygden är samlad är det lättare att ta nästa steg och kontakta exempelvis Hela Sverige ska leva och kommunen.

Övrig information

Hittar du ingen lösning och saknar telefoni och grundläggande internet* finns det möjlighet att ansöka om stöd hos PTS . Stödet gäller inte fritidshus.

*med grundläggande internet menas en fast anslutningspunkt där du kan ta emot data med en hastighet om lägst 10 Mbit/s,

Läs mer om möjligheten till stöd, Post- och telestyrelsen Länk till annan webbplats.

I Post- och telestyrelsens webbtjänst hittar du information om vilka nätägare och tjänsteleverantörer som finns i ditt område. Färgkodningen visar nuvarande anslutningsgrad.

Bredbandskartan, Post- och telestyrelsen Länk till annan webbplats.

Vill du ha mer information om hur det går till att ansluta en fastighet? Då kan vi tipsa dig om KumBros bredbandshandbok. Kumbro är en av flera marknadsaktörer i länet.

Bredbandshandboken, KumBro Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss