
Vattenskyddsområden
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vad är ett vattenskyddsområde?
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Så skapas ett vattenskyddsområde
Du som vill skapa ett vattenskyddsområde skickar in en ansökan till Länsstyrelsen eller kommunen med en begäran om att ett mark- eller vattenområde ska bli ett vattenskyddsområde i framtiden. Det är även möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan antas komma att nyttjas som vattentäkt.
Innan beslut tas får berörda myndigheter och markägare samt övriga med särskild rätt till marken möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Ett skyddsområde ska utgöra ett tillräckligt skydd för vattentäkten, men får inte vara mer långtgående än nödvändigt.
Ansök om dispens
Länsstyrelsen eller kommunen kan i vissa fall bevilja dispens från skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde om särskilda skäl finns.
Gör din ansökan om dispens
- Fyll i formuläret nedan och skicka in.
- Skicka in bilagorna till orebro@lansstyrelsen.se. Ange i rubrikraden på mejlet vilken ansökan bilagorna avser.
- Betala ansökningsavgiften.
Bifoga bilagor
Skicka med följande bilagor när du gör din ansökan:
- Översiktskarta med angiven skala med norrpil
- Detaljerad karta med norrpil
- Ritning av åtgärden (ange skala på ritningen)
- Fotografier över området
- Pål/spontplan, resultat från provborrningar (om det är relevant för ansökan)
- Varuinformationsblad för kemikalier (om det är relevant för ansökan)
Betala ansökningsavgift
För att en dispensansökan ska kunna prövas av Länsstyrelsen behöver ansökningsavgiften vara betald. Avgiften är 4 600 kronor.
Betala avgiften till bankgiro 5051-7697. Ange:
- projekt 72103
- vem som ansöker
- fastighetsbeteckning.
Vattenskyddsområden i Örebro län
Inom Askersunds kommun finns Mariedamm, Zinkgruvan, Åsbro och Vätterns vattenskyddsområde. De tre förstnämnda inrättades 1997 för att skydda grundvattentäkter och Vättern inrättades 2014 för att skydda den som ytvattentäkt.
Inom kommunen finns också delar av Norruddens vattenskyddsområde, som försörjer Laxå med dricksvatten och Tisaren som förser Kumla och Hallsberg med dricksvatten.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Mariedamm.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1997 | Sydnärkes miljöförvaltning | Askersunds kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Askersunds kommuns vattentäkt i Mariedamm
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Norrudden.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2005 | Sydnärkes miljöförvaltning | Askersunds kommun |
Vattenskyddsområde för ytvattentäkten Tisaren.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2008 | Sydnärkes miljöförvaltning | Kumla kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och ytvattentäkten Tisaren, Askersunds och Hallsbergs kommuner
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Zinkgruvan.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1983, | Sydnärkes miljöförvaltning | Askersunds kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Askersunds kommuns vattentäkt i Zinkgruvan
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Åsbro.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1997 | Sydnärkes miljöförvaltning | Askersunds kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Askersunds kommuns vattentäkt i Åsbro
Vattenskyddsområde för ytvattentäkten Vättern.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2014 | Sydnärkes miljöförvaltning | Askersunds kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Vättern, Askersunds kommun
Inom Degerfors kommun finns Degernäs, Svartån/ Guldsmedsboda och Åtorp/Äng vattenskyddsområden. Dessa är inrättade 1987, 1960 respektive 1987 för att skydda grundvattentäkter. Degernäs vattentäkt försörjer cirka 9 300 personer, Svartån/Guldsmedsboda cirka 800 och Åtorp/Äng cirka 250 personer.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Degernäs.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1987, reviderades 2009 | Degerfors bygg- och miljönämnd | Degerfors kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Degernäs
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Guldsmedsboda.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1960 | Degerfors bygg- och miljönämnd | Degerfors kommun |
Skyddsbestämmelser för grundvattentäkten Guldsmedsboda
Karta Svartå vattenskyddsområde
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Åtorp, Äng.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1988 | Degerfors bygg- och miljönämnd | Degerfors kommun |
Föreskrifter om vattenskyddsområde vid Åtorp, Degerfors kommun
Inom Hallsbergs kommun finns Björnhammaren, Hallsberg, Långängen, Hjortkvarn, Sköllersta, Tisaren och Vretstorp vattenskyddsområde. Dessa inrättades mellan 1974 och 2008. Långängen och Sköllersta är numera nedlagda vattentäkter. Hallsberg och Björnhammaren fungerar som reservvattentäkter.
Hjortkvarn försörjer cirka 500 personer med dricksvatten och Vretstorp cirka 1 000 personer. Den största mängden dricksvatten för Hallsbergs kommun tas från Blacksta, som ligger i Kumla kommun. Det är vatten från sjön Tisaren (skyddsområde sedan 2008) som infiltreras i Blackstaåsen.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Björnhammaren och Lilla Emma.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Hallsbergs miljö- och tekniknämnd | Hallsbergs kommun |
Föreskrifter om skyddsområde för grundvattentillgång i Björnhammar
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Hallsberg och Långängen.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1980 | Hallsbergs miljö- och tekniknämnd | Hallsbergs kommun |
Föreskrifter om skyddsområde för grundvattentillgång i Hallsberg
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Hjortkvarn.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Hallsbergs miljö- och tekniknämnd | Hallsbergs kommun |
Föreskrifter om skyddsområde för grundvattentillgång i Hjortkvarn
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Sköllersta.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1974 | Hallsbergs miljö- och tekniknämnd | Atria Scandinavia AB |
Allmänna skyddsföreskrifter till skydd för grundvattentillgång i Sköllersta
Vattenskyddsområde för ytvattentäkten Tisaren.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2008 | Hallsbergs miljö- och tekniknämnd | Kumla kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och ytvattentäkten Tisaren, Askersunds och Hallsbergs kommuner
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Vretstorp.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1980, reviderades 2007 | Hallsbergs miljö- och tekniknämnd | Hallsbergs kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Vretstorp, Hallsbergs kommun
Inom Hällefors kommun finns Jeppetorp, Nyhammar, Loka Brunns och Loka 2 vattenskyddsområden. Jeppetorp vattenskyddsområde reviderades senast 2000, Nyhammar bildades 1983, Loka 2 år 2011 och Loka Brunn reviderades senast 2015 för att skydda grundvattentäkter.
Jeppetorp försörjer cirka 7 000 personer och Nyhammar cirka 400 personer. Vattentäkterna inom Loka Brunn och Loka 2 används av Spendrups AB för bland annat produktion av mineralvatten på flaska.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Jeppetorp.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1974, | Samhällsbyggnad Bergslagen | Hällefors kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Skarped.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2011 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Spendrups Bryggeri AB |
Observera att § 5 i skyddsföreskrifterna har upphävts av regeringen i beslut daterat 2013-08-22, (M2011/3365/Me).
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Loka 2, Hällefors kommun
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Loka Brunn.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1997, reviderades 2015 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Spendrups Bryggeri AB |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Loka Brunn, Hällefors kommun
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Nyhammar.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1983 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Hällefors kommun |
Bestämmelser för skyddsområde för grundvattentillgång i Nyhammaren
Inom Karlskoga kommun finns Gälleråsens vattenskyddsområde. Gälleråsens vattenskyddsområde bildades 1997 för att skydda grundvattentäkten. I Gälleråsen infiltreras vatten från Timsälven. Gälleråsen försörjer cirka 28 800 personer med dricksvatten.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten med infiltration vid Gälleråsen, Karlskoga.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1997 | Karlskoga myndighetsnämnd | Karlskoga Energi & Miljö AB |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Karlskoga kommuns vattentäkt i Gälleråsen
Inom Kumla kommun finns Blacksta vattenskyddsområde för att skydda en grundvattentäkt med infiltration. Vatten som infiltreras kommer från Tisaren (se Askersunds/Hallsbergs kommun), vars vattenskyddsområde beslutades 2008. Blacksta försörjer cirka 33 000 personer med dricksvatten i Kumla och Hallsbergs kommun.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten med infiltration vid Blacksta, Sannahed (Kumla).
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2005 | Kumla miljö- och byggnadsnämnd | Kumla kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Blacksta, Kumla kommun
Inom Laxå kommun finns Norrudden, Djupbäcken och Kroa vattenskyddsområde. Norrudden bildades 2005, Djupbäcken 1995 och Kroa 2011 för att skydda grundvattentäkter. Norruddens vattenskyddsområde ligger till stora delar även i Askersunds kommun men försörjer cirka 4 500 personer i Laxå och Lekebergs kommuner med dricksvatten. Vatten från täkten i Djupbäckens vattenskyddsområde används för att producera Porla mineralvatten på flaska. Kroa förser Finnerödja med dricksvatten.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Djupbäcken, Porla.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1995 | Sydnärkes miljöförvaltning | Eden Springs AB |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och Porla Brunn´s vattentäkt i Djupbäcken, Laxå kommun
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Kroa, Finnerödja.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2010 | Sydnärkes miljöförvaltning | Laxå vatten AB |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Kroa, Laxå kommun
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Norrudden.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2005 | Sydnärkes miljöförvaltning | Laxå vatten AB |
Inom Lekeberg kommun finns Fjugesta och Mullhyttans vattenskyddsområden. Båda skyddsområdena reviderades 1997 och skyddar grundvattentäkter. I Fjugesta infiltreras vatten från Svartån. Fjugesta försörjer cirka 3 000 personer med dricksvatten, Mullhyttan får sedan november 2007 sitt dricksvatten vatten från Norrudden (se Laxå kommun) och vattentäkten är därför nedlagd.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten med infiltration vid Fjugesta.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1983, | Sydnärkes miljöförvaltning | Lekebergs kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och Lekebergs kommuns vattentäkt i Fjugesta
Vattenskyddsområde för grundvattnet vid Mullhyttan.
Bildades | Tillsynsmyndigheten | Huvudman |
---|---|---|
1983, | Sydnärkes miljöförvaltning | Lekebergs kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och Lekebergs kommuns vattentäkt i Mullhyttan
Inom Lindesbergs kommun finns Grönbotorp, Kloten, Morskoga, Norra Allmänningbo, Ramshyttan, Rockhammar, Rya, Spannarboda, Vasselhyttan samt Fellingsbro/Västvalla vattenskyddsområde.
Vattentäkterna inom skyddsområdet är samtliga grundvattentäkter, i Kloten med infiltration från Sävenästjärn. Vattentäkterna i Grönbobotorp, Kloten, Morskoga, Norra Allmänningbo samt Spannarboda försörjer alla under 100 personer med dricksvatten. Vattentäkten i Rya, som är kommunens största, förser cirka 9000 personer i Lindesberg och de kringliggande samhällena Rya, Vedevåg, Frövi och Fellingsbro med dricksvatten. Vattentäkten i Fellingsbro/Västvalla är nedlagd.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Grönbotorp.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1978 | Samhällsbyggnad Bergslagen | AB Hem på landet |
Bestämmelser för skyddsområde för grundvattentillgång i Grönbotorp
Vattenskyddsområde för grundvattentäkt med infiltration vid Kloten.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Rya, Lindesberg.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1943, reviderades 1977 och 2010 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde och grundvattentäkten Rya, Lindesbergs kommun
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Morskoga.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Norra Allmänningbo.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Skyddsbestämmelser för grundvattentäkt vid Norra Allmäningbo
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Ramshyttan.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1959, reviderades 1982 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Rockhammar.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Spannarboda.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Vasselhyttan.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1958 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Lindesbergs kommun |
Inom Ljusnarsbergs kommun finns Finnhyttans vattenskyddsområde som bildades 2000. Notera att Ljusnarsbergs kommun har beslutat om hälsoskyddsföreskrifter som innebär begränsningar i markanvändning runt Norra Hörken.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Finnhyttan.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2000 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Ljusnarsbergs kommun |
Ljusnarsbergs kommun har beslutat om hälsoskyddsföreskrifter som innebär begränsningar i markanvändning runt Norra Hörken. Kontakta kommunen för ytterligare information.
Inom Nora kommun finns Bälgsjön och Yxsjön/Lindesby vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdena bildades 1997 respektive 2005 för att skydda ytvattentäkter. I Lindesby finns även en grundvattentäkt. Bälgsjön försörjer cirka 8 500 personer med dricksvatten och Yxsjön/Lindesby cirka 100 personer.
Vattenskyddsområde för ytvattentäkten vid Bälgsjön.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1997 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Nora kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Nora kommuns vattentäkt i Bälgsjön
Vattenskyddsområde för ytvattentäkten vid Yxsjön och grundvattentäkten vid Lindesby.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
2005 | Samhällsbyggnad Bergslagen | Nora kommun |
I Örebro kommun finns Eker, Flåten, Garphyttan, Glanshammar, Kilsmo, Närkes Kil, Odensbacken och Bista-Pilängen vattenskyddsområden Samtliga vattenskyddsområden i Örebro kommun är senast reviderade 1997, utom Bista-Pilängen (före detta Skråmsta) som är reviderad 2008.
Vattenskyddsområdena skyddar grundvattentäkter, i Eker och Bista-Pilängen (före detta Skråmsta) med infiltration av vatten från Svartån. Vattentäkterna i Eker och Bista-Pilängen (före detta Skråmsta) försörjer större delen av Örebro kommun med dricksvatten, Kilsmo, Glanshammar och Odensbacken mellan 700 och 4 000 personer samt Närkes Kil och Flåten under 100 personer.
Vattenskyddsområde för grundvattentäkt med infiltration vid Eker.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1981, reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Eker
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Flåten.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1983, reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun och Samhällsbyggnad Bergslagen | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Flåten
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Garphyttan.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1983, reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Garphyttan
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Glanshammar.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1978, reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Glanshammar
Vattenskyddsområde för grundvattentäkt med infiltration vid Skråmsta.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1982, reviderades 1997 och 2008 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Kilsmo.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1976, , reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Kilsmo
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten vid Närkes Kil.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1975, reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Närkes Kil
Vattenskyddsområde för grundvattentäkten med infiltration vid Odensbacken.
Bildades | Tillsynsmyndighet | Huvudman |
---|---|---|
1980, reviderades 1997 | Miljökontoret Örebro kommun | Örebro kommun |
Föreskrifter för vattenskyddsområde för Örebro kommuns vattentäkt i Odensbacken
Tillsyn av vattenskyddsområden
För de vattenskyddsområden som har beslutats av Länsstyrelsen har tillsynen delegerats till respektive kommun. Den kommunala nämnden har tillsynsansvaret för vattenskyddsområden som beslutats av kommunen.
Karta över vattenskyddsområden
Naturvårdsverkets kartverktyg över skyddad natur visar vilka vattenskyddsområden som finns i Sverige.
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.