Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.
Nationella miljömål
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen vara försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen ska vara nära bakgrundsnivåerna.
En del av Agenda 2030
Agenda 2030 består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete. Arbetet med förorenade områden är en integrerad del av Länsstyrelsens arbete med de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030. Arbetet berör främst nedanstående mål:
- Mål 6: Rent vatten och sanitet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.
Regionala mål
Länsstyrelsens målsättning är att inom Örebro län ska alla områden med mycket stor risk och stor risk för människors hälsa och miljö vara åtgärdade år 2050. Det bedöms inte vara möjligt med nuvarande resurser. För att uppnå det regionala miljömålet måste takten på arbetet med efterbehandling öka.
Strategi och prioriteringar
Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.
Länsstyrelsen arbetar utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer och material för vägledning. Detta för att kunna bedriva ett effektivt och kvalitetssäkert arbete. Utgångspunkten för arbetet med efterbehandling är att reducera risken så mycket som möjligt så kostnadseffektivt som det går. Ett annat sätt att uttrycka det på är att välja bästa möjliga teknik vid arbetet med efterbehandling.
Arbetssätt
Naturvårdsverket har utvecklat en metod för inventering av förorenade områden (MIFO-metoden). Detta för att kunna prioritera de mest angelägna objekten och på så sätt bättre hantera de 85 000 misstänkt förorenade områden i Sverige som länsstyrelserna tillsammans pekat ut. Länsstyrelsens arbete med de drygt 4 000 förorenade områdena i Örebro län följer den arbetsgång som Naturvårdsverket tagit fram.
Nedan beskrivs arbetsmomenten i processen för efterbehandling.
De misstänkt förorenade områdena registreras löpande i en nationell databas (EBH-stödet) hos Länsstyrelserna. Efter att nya objekt har identifierats och registreras i databasen skickas information om det ut till de fastighetsägare som berörs.
När ett misstänkt förorenat område inventeras samlas information in genom bland annat arkivstudier, intervjuer och platsbesök. Informationen sammanställs och området får en riskklass enligt MIFO-metoden.
- Riskklass 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön.
- Riskklass 2 innebär stor risk för människors hälsa och miljön.
- Riskklass 3 innebär måttlig risk för människors hälsa och miljön.
- Riskklass 4 innebär liten stor risk för människors hälsa och miljön.
Indelningen i olika klasser utförs i slutet av inventeringen som en samlad bedömning av de risker för negativa effekter som föroreningarna på området kan orsaka. Områden med hög riskklass, alltså 1 och 2, prioriteras för att undersökas mer noggrant, genom markundersökningar och provtagningar. När inventeringen är färdig skickar Länsstyrelsen ett utdrag ur EBH-stödet till berörda parter.
Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Objekten som blivit klassade som riskgrupp 1 och 2, och alltså är prioriterade, undersöks mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar. Provtagningen kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera.
Resultatet från analyserna och annan information om området används för att bedöma situationen och för att se om åtgärder behövs. Informationen sammanställs i en rapport, där även riskerna som förknippas med föroreningarna i området presenteras.
Det finns många åtgärder för att efterbehandla ett förorenat område. Vad som är lämpligast bedöms utifrån det specifika fallet. Oavsett är åtgärder ofta kostsamma, och det brukar ta lång tid från att ett förorenat område upptäcks till att platsen är åtgärdad. Den vanligaste åtgärden är att gräva upp de förorenade massorna och flytta dem till en deponi eller en anläggning där de renas. Åtgärder kan också vara administrativa. Ett exempel är att sätta upp stängsel eller skyltar.
Om ingen ansvarig finns kan kommunen söka statliga medel för undersökningar och åtgärder av förorenade områden.
För utredningar och undersökningar söks statliga medel hos Naturvårdsverket. För åtgärder söks statsbidrag hos Naturvårdsverket i det fall berörda fastighetsägare inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. Alla statsbidrag som rör förorenade områden söks via Länsstyrelsen.
Om berörda fastighetsägare bedriver en ekomisk verksamhet söks statligt stöd för åtgärder hos Länsstyrelsen.
Länsstyrelsens arbete med ansvarsutredningar och tillsyn ska prioritera skador orsakade av föroreningar vid pågående verksamheter och nedlagda objekt med ansvarig part. Detta för att Länsstyrelsens regionala miljömål lättare ska kunna uppnås. Under åren 2016–2025 ska Länsstyrelsen stärka tillsynsvägledningen, vilket innebär att kommunerna ska få goda förutsättningar att genomföra utredningar och åtgärder på de mest prioriterade objekten.
Prioriteringen av förorenade områden i länet utgår från ett flertal prioriteringsgrunder. Dessa är baserade på nationella mål, Naturvårdsverkets prioriteringsgrunder och egna regionala riskbedömningar. På en övergripande nivå prioriteras följande:
- Främst objekt i riskklass 1, men även i riskklass 2.
- Objekt som kan innebära ett akut hot mot människors hälsa, naturområden med stora skyddsvärden eller betydande vattenförsörjningsintressen.
- Objekt med skadliga halter av föroreningar som har hög prioritet i miljöarbetet till följd av stor hälso- och miljöfarlighet och som riskerar att spridas till omgivningen.
- Objekt som utgör ett hot mot arbetet för en god vattenstatus.
- Objekt vars förorening riskerar att spridas vid ett förändrat klimat.
- Objekt där åtgärderna eller en samordning av åtgärderna är kostnadseffektiva med avseende på miljönyttan.
- Objekt som är akuta från en ansvarssynpunkt, det vill säga där kommande förändringar kan försvåra kostnadstäckning. Ett exempel är om ett företag är på väg att gå i konkurs eller att lägga ned sin verksamhet.
- Förorenade sediment som idag eller inom en nära framtid beräknas uppfylla någon av ovanstående punkter.
Nedan finns en prioriteringslista med de objekt som är mest angelägna att åtgärda i dagsläget. De tio första objekten på listan är hierarkiskt placerade. Det innebär att ju högre upp ett objekt är på listan, desto mer akut är det att hitta en lösning.
Prioriteringslista
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.
Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.
Vill du ha ytterligare information om prioriteringarna kan du kontakta Länsstyrelsens handläggare via EBH.Orebro@lansstyrelsen.se.
Kartbild över Prio-listan
Objektets namn | Kommun | Bransch | Primär förorening |
|---|---|---|---|
1. Kvarntorp | Kumla | Övrig organisk kemisk industri | Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen) |
2. Före detta anrikning i Åmmeberg | Askersund | Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr | Zink |
3. Åsbro impregnering | Askersund | Träimpregnering | PAH (antracen, naftalen, benso(a)pyren) |
4. Kaveltorps koppar- och blyverk | Ljusnarsberg | Primära metallverk | Bly |
5. Kilsta industriområde | Karlskoga | Järn-, stål- och manufaktur, Industrideponier | Tungmetaller |
6. Silvergruvans samhälle | Hällefors | Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr | Arsenik |
7. Rönneshytta sågverk och bilskrot | Askersund | Sågverk med doppning | Dioxin |
8. Mellringe blomsterodling | Örebro | Plantskola | Arsenik |
9. Kopparvågen 2, före detta Garhyttesklan | Ljusnarsberg | Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr | Bly |
10. Stribergs sågverk | Nora | Sågverk med doppning | Dioxin |
Aspa sågverk | Askersund | Sågverk med doppning | Dioxin |
Mariedamm deponi | Askersund | Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall | - |
Gamac Zweden AB, före detta lantbruk | Hallsberg | Bekämpningsmedelslager | Pesticider: både klorerade och ej klorerade (organiska pesticider) |
Hellefors Sågverk | Hällefors | Sågverk med doppning | Dioxin |
Sikfors bruk, tjärdammen | Hällefors | Järn-, stål- och manufaktur | Alifatiska kolväten (hexan, oktan) |
Bofors Trä (Brickegården Tryckimpregnering) | Karlskoga | Träimpregnering | Arsenik |
Utterbäcks såg | Karlskoga | Sågverk med doppning | Dioxin |
Bofors skjutfält, Höglundagruvan deponi | Karlskoga | Industrideponier | Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen) |
Bofors skjutfält, Långsjön | Karlskoga | Industrideponier | Kvicksilver |
Gälleråsen, utfylld grustäkt | Karlskoga | Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall | Alifatiska kolväten (Bensen, Xylen, Toluen) |
Boforsverken (Bofors industriområde) | Karlskoga | Järn-, stål- och manufaktur | - |
Björkborn | Karlskoga | Tillverkning av krut- och sprängämnen | - |
Batteriupplag | Karlskoga | Mellanlagring och sorteringsstation avfall | - |
Kvarntorp: Supra | Kumla | Övrig organisk kemisk industri | Alifatiska kolväten (hexan, oktan) |
Kvarntorp: Yxhult AB | Kumla | Oljeraffinaderi | Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen) |
SAKAB AB (Fortum Waste Solutions AB) | Kumla | Anläggning för farligt avfall | - |
Före detta skrotverksamhet, Klockartorp | Laxå | Skrothantering och skrothandel | Arsenik |
Plantskola vid Klockartorp (Tivedsporten) | Laxå | Plantskola | Pesticider både klorerade och ej klorerade (organiska pesticider) |
Deponi vid Sanna gård | Lekeberg | Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall | - |
Håkansbodafältet | Lindesberg | Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr | Arsenik |
Teknos Wedevåg Färg AB | Lindesberg | Färgindustri | Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen) |
Finngruvefältet | Ljusnarsberg | Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr | Kadmium |
Silverhöjdens Sågverk, Högfors AB | Ljusnarsberg | Sågverk med doppning | Dioxin |
Yxsjöberg | Ljusnarsberg | Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr | – |
Kisaska Ställdalen | Ljusnarsberg | Massa- och pappersindustri | Arsenik |
Rågrecksgruvan | Nora | Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr | Bly |
Orica | Nora | Tillverkning av krut- och sprängämnen | – |
Munkatorp Skjutbana, Örebro Jaktskytteklubb | Örebro | Skjutbana - hagel | Bly |
Västra Runnaby 2 (deponi) | Örebro | Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall | - |
Nastagropen Deponi | Örebro | Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall | PAH (Antracen, Naftalen, Benso(a)pyren) |
Berendsen Textil Service AB, fd Tvättman AB | Örebro | Kemtvätt - med lösningsmedel | Klorerade alifater (Tri- och Tetrakloretylen, Dikloretan) |
Vallby Kvarn | Örebro | Betning av säd | Kvicksilver |