Risk för skogsbrand i Örebro länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Det övergripande målet är att alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2050.

Naturvårdsverket har år 2014 tagit fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Målen ska bidra till att öka arbetstakten och användningen av annan teknik än den traditionella, alltså schaktning och deponering av massor. Detta i syfte att effektivisera efterbehandlingsprocessen.
  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor
    risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för
    människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.

Förutsättningar för att uppnå etappmålet är samlad, tydlig, kvalitetssäkrad och tillgänglig digital information om förorenade områden, men också att förorenade områden undersöks och utreds i sådan omfattning att takten i arbetet med åtgärder kan hållas.

Örebro län har ungefär 4 300 identifierade förorenade områden. Det handlar om ungefär 400 objekt om samtliga områden med mycket stor risk eller stor risk för miljön eller människors hälsa ska åtgärdas.

Länsstyrelsen strävar i nuläget efter att öka saneringstakten. Detta genom utbildningar och projekt för att lyfta frågan om förorenade områden hos kommunerna, samt vikten av strategiskt arbete inom området. Länsstyrelsen och kommunerna behöver dock mer resurser för att målen ska kunna uppnås. Anslaget till Naturvårdsverket behöver alltså ökas.

Läs mer om arbetets förutsättningar här

En del av Agenda 2030

Arbetet med förorenade områden är en integrerad del av Länsstyrelsens arbete med de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030. Arbetet berör främst nedanstående mål:

  • Mål 6: Rent vatten och sanitet
  • Mål 11: Hållbara städer och samhällen
  • Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

Förtätningar genomförs i samband med att länets städer expanderar. Det är vanligt att etablering av bostäder medför avhjälpandeåtgärder. Frågor om förorenade områden uppmärksammas av Länsstyrelsen och kommunernas miljökontor i planprocessen. Många ärenden handläggs sedan hos kommunerna, eftersom förorenade områden ofta faller under deras tillsyn.

Nationella mål

Naturvårdsverket har övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning. Dessa mål är att Länsstyrelsen ska:

  • genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö
  • erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Regionala mål

Inom Örebro län är målet att alla områden med mycket stor risk och stor risk för människors hälsa och miljö vara åtgärdade år 2050.

För att uppnå det regionala miljömålet måste ungefär 14 sådana objekt bli åtgärdade varje år fram till år 2050. Det innebär en åtgärdstakt på drygt två objekt varje år för Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Det bedöms inte vara möjligt med nuvarande resurser. Om Länsstyrelsen ska nå miljömålet måste takten på arbetet med efterbehandling öka.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Länsstyrelsen arbetar utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer och material för vägledning. Detta för att kunna bedriva ett effektivt och kvalitetssäkert arbete. Utgångspunkten för arbetet med efterbehandling är att reducera risken så mycket som möjligt så kostnadseffektivt som det går. Ett annat sätt att uttrycka det på är att välja bästa möjliga teknik vid arbetet med efterbehandling.

Arbetssätt

Naturvårdsverket har utvecklat en metod för inventering av förorenade områden (MIFO-metoden). Detta för att kunna prioritera de mest angelägna objekten och på så sätt bättre hantera de 85 000 misstänkt förorenade områden i Sverige som länsstyrelserna tillsammans pekat ut. Länsstyrelsens arbete med de drygt 4000 förorenade områdena i Örebro län följer den arbetsgång som Naturvårdsverket tagit fram.

Nedan beskrivs arbetsmomenten i processen för efterbehandling.

De misstänkt förorenade områdena registreras löpande i en nationell databas (EBH-stödet) hos Länsstyrelserna. Efter att nya objekt har identifierats och registreras i databasen skickas information om det ut till de fastighetsägare som berörs.

När ett misstänkt förorenat område inventeras samlas information in genom bland annat arkivstudier, intervjuer och platsbesök. Informationen sammanställs och området får en riskklass enligt MIFO-metoden.

  • Riskklass 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön.
  • Riskklass 2 innebär stor risk för människors hälsa och miljön.
  • Riskklass 3 innebär måttlig risk för människors hälsa och miljön.
  • Riskklass 4 innebär liten stor risk för människors hälsa och miljön.

Indelningen i olika klasser utförs i slutet av inventeringen som en samlad bedömning av de risker för negativa effekter som föroreningarna på området kan orsaka. Områden med hög riskklass, alltså 1 och 2, prioriteras för att undersökas mer noggrant, genom markundersökningar och provtagningar. När inventeringen är färdig skickar Länsstyrelsen ett utdrag ur EBH-stödet till berörda parter.

Metodik för inventering av förorenade områden hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Objekten som blivit klassade som riskgrupp 1 och 2, och alltså är prioriterade, undersöks mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar. Provtagningen kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera.

Resultatet från analyserna och annan information om området används för att bedöma situationen och för att se om åtgärder behövs. Informationen sammanställs i en rapport, där även riskerna som förknippas med föroreningarna i området presenteras.

Det finns många åtgärder för att efterbehandla ett förorenat område. Vad som är lämpligast bedöms utifrån det specifika fallet. Oavsett är saneringar ofta kostsamma, och det brukar ta lång tid från att ett förorenat område upptäcks till att platsen är sanerad. Den vanligaste åtgärden är att gräva upp de förorenade massorna och flytta dem till en deponi eller en anläggning där de renas. Åtgärder kan också vara administrativa. Ett exempel är att sätta upp stängsel eller skyltar.

Om ingen ansvarig finns kan kommunen söka bidrag hos Naturvårdsverket för undersökningar och åtgärder av förorenade områden. Detta görs via Länsstyrelsen.

Länsstyrelsens arbete med ansvarsutredningar och tillsyn ska prioritera skador orsakade av föroreningar vid pågående verksamheter och nedlagda objekt med ansvarig part. Detta för att Länsstyrelsens regionala miljömål lättare ska kunna uppnås. Under åren 2016–2025 ska Länsstyrelsen stärka tillsynsvägledningen, vilket innebär att kommunerna ska få goda förutsättningar att genomföra utredningar och åtgärder på de mest prioriterade objekten.

Prioriteringen av förorenade områden i länet utgår från ett flertal prioriteringsgrunder. Dessa är baserade på nationella mål, Naturvårdsverkets prioriteringsgrunder och egna regionala riskbedömningar. På en övergripande nivå prioriteras följande:

  • Främst objekt i riskklass 1, men även i riskklass 2.
  • Objekt som kan innebära ett akut hot mot människors hälsa, naturområden med stora skyddsvärden eller betydande vattenförsörjningsintressen.
  • Objekt med skadliga halter av föroreningar som har hög prioritet i miljöarbetet till följd av stor hälso- och miljöfarlighet och som riskerar att spridas till omgivningen.
  • Objekt som utgör ett hot mot arbetet för en god vattenstatus.
  • Objekt vars förorening riskerar att spridas vid ett förändrat klimat.
  • Objekt där åtgärderna eller en samordning av åtgärderna är kostnadseffektiva med avseende på miljönyttan.
  • Objekt som är akuta från en ansvarssynpunkt, det vill säga där kommande förändringar kan försvåra kostnadstäckning. Ett exempel är om ett företag är på väg att gå i konkurs eller att lägga ned sin verksamhet.
  • Förorenade sediment som idag eller inom en nära framtid beräknas uppfylla någon av ovanstående punkter.

Nedan finns en prioriteringslista med de objekt som är mest angelägna att åtgärda i dagsläget. De tio första objekten på listan är hierarkiskt placerade. Det innebär att ju högre upp ett objekt är på listan, desto mer akut är det att hitta en lösning.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Vill du ha ytterligare information om prioriteringarna kan du kontakta Länsstyrelsens handläggare via EBH.Orebro@lansstyrelsen.se.

Prioriteringslista Förorenade områden i Örebro län

Objektets namn

Kommun

Bransch

Primär förorening

1. Kvarntorp

Kumla

Övrig organisk kemisk industri

Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen)

2. Före detta anrikning i Åmmeberg

Askersund

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Zink

3. Åsbro impregnering

Askersund

Träimpregnering

PAH (antracen, naftalen, benso(a)pyren)

4. Kaveltorps koppar- och blyverk

Ljusnarsberg

Primära metallverk

Bly

5. Silvergruvans samhälle

Hällefors

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Arsenik

6. Rönneshytta sågverk och bilskrot

Askersund

Sågverk med doppning

Dioxin

7. Kvarntorp: Supra

Kumla

Övrig organisk kemisk industri

Alifatiska kolväten (hexan, oktan)

8. Stribergs sågverk

Nora

Sågverk med doppning

Klorbensener (triklorbensener, hexaklorbensen)

9. Mellringe blomsterodling

Örebro

Plantskola

Arsenik

10. Kopparvågen 2, före detta Garhytteskolan

Ljusnarsberg

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Bly

Klockartorp

Laxå

Skrothantering och skrothandel

Arsenik

Hellefors Sågverk

Hällefors

Sågverk med doppning

Dioxin

Sikfors bruk, tjärdammen

Hällefors

Järn-, stål- och manufaktur

Alifatiska kolväten (hexan, oktan)

Finngruvefältet

Ljusnarsberg

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Kadmium

Ljusnarsbergsfältet

Ljusnarsberg

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Koppar

Silverhöjdens Sågverk, Högfors AB

Ljusnarsberg

Sågverk med doppning

Dioxin

Munkatorp Skjutbana, Örebro Jaktskytteklubb

Örebro

Skjutbana - hagel

Bly

Vallby Kvarn

Örebro

Betning av säd

Kvicksilver

Kvarntorp: Yxhult AB

Kumla

Oljeraffinaderi

Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen)

Aspa sågverk

Askersund

Sågverk med doppning

Dioxin

Bofors Trä (Brickegården Tryckimpregnering)

Karlskoga

Träimpregnering

Arsenik

Utterbäcks såg

Karlskoga

Sågverk med doppning

Dioxin

Bofors skjutfält, Höglundagruvan deponi

Karlskoga

Industrideponier

Aromatiska kolväten (bensen, xylen, toluen)

Bofors skjutfält, Långsjön

Karlskoga

Industrideponier

Kvicksilver

Gälleråsen, utfylld grustäkt

Karlskoga

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

Alifatiska kolväten (Bensen, Xylen, Toluen)

Rågrecksgruvan

Nora

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Bly

Håkansbodafältet

Lindesberg

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Arsenik

Gamac Zweden AB, före detta lantbruk

Hallsberg

Bekämpningsmedelslager

Pesticider: både klorerade och ej klorerade (organiska pesticider)

Boforsverken

Karlskoga

Järn-, stål- och manufaktur

Björkborn

Karlskoga

Tillverkning av krut- och sprängämnen

Kilstaområdet

Karlskoga

Järn-, stål- och manufaktur

Yxsjöberg

Ljusnarsberg

Gruva och upplag – Sulfidmalm, rödfyr

Orica

Nora

Tillverkning av krut- och sprängämnen

Kisaska Ställdalen

Ljusnarsberg

Massa- och pappersindustri

Arsenik

Kontakt

Handläggare Förorenade områden