Stora rovdjur i Sverige
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur, som alla är fridlysta. Till stora rovdjur räknas björn, varg, lo, järv och kungsörn.
I Sverige räknas björn, varg, lo, järv och kungsörn till de stora rovdjuren. Sedan allmogejakten släpptes fri under slutet av 1700-talet har rovdjurspopulationerna pendlat kraftigt. De stora rovdjursarterna jagades hårt under hela 1800-talet och försvann från stora delar av landet. Vargen var i stort sett utrotad i Sverige under 1900-talets senare hälft.
De stora rovdjursarterna fridlystes i slutet av 1900-talet vilket gjorde att populationerna har återhämtat sig.
Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.
Läs mer om stora rovdjur i Sverige
Naturvårdsverket har information om följande rovdjur
Rovdjursförvaltning
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Till de stora rovdjuren räknas björn, varg, lo, järv och kungsörn.
Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har vi ett ansvar att nå det målet.
Vi gör det genom att arbeta med följande områden:
- upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
- hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
- besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
- betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
- informera och kommunicera om rovdjuren
- inventera de stora rovdjuren.
- betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur
Jakt på rovdjur
Jakt på de stora rovdjuren är mycket restriktiv och kan bara bedrivas som licens- eller skyddsjakt. Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.
Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen
. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.
Rovdjur i Örebro län
I Örebro län finns fasta stammar av varg och lodjur, och ett fåtal par av häckande kungsörn. Björn och järv förekommer mer tillfälligt.
Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktsärenden, administrera licensjakt på lodjur och varg, förebygga illegal jakt, samt informera länets invånare om rovdjur.
Du kan hjälpa till med rovdjursinventeringen
Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.
Det skandinaviska rapporteringssystemet för björn, järv, lodjur och varg (Skandobs)
Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.
Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kamerövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Du måste därför se till:
- att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
- att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig
Andra saker som kan vara bra att tänka på är:
- att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
- att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
- att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
- att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon
Du kan läsa mer om viltkameror för privat användning hos Naturvårdsverket.
Spårare (S) och besiktningsmän (B)
Nordöstra delområdet:
Per Ahlqvist (S, B)
Telefon 010-224 86 39
David Ahlqvist (S)
Telefon 076-848 26 00
Nordvästra delområdet:
Kjell Ståhlberg (S, B)
Telefon 010-224 83 76
Mellersta delområdet:
Pär Nilsson (S, B)
Telefon 010-224 86 37
Martin Carlsson (S)
Telefon 010-224 83 79
Södra delområdet:
Håkan Gibro (S, B)
Telefon 010-224 86 41
Gillis Persson (S, B)
Telefon 073-378 99 18
Inventeringsresultat för de stora rovdjuren i Örebro län
Respektive inventeringsresultat hittar ni under flikarna för varje art.
Inventeringsresultat för Örebro län
Inventeringen av varg under vintern 2017-2018 visar att det då fanns 11 revir inom eller delvis inom länet. Åtta av reviren delades med Värmlands, Dalarnas eller Västmanlands län. Efter vinterns licensjakt återstår 10 revir som berör Örebro län. I sju av reviren fanns familjegrupper och i sex av dessa familjegrupper beräknas valpar ha fötts under våren 2017.
Karta med vargrevir och älgförvaltningsområden som berör Örebro län (pdf)
Sammanställning av inventeringsresultat av revir i Örebro län 2017-2018:
Klicka på bilden för att se den större (pdf).
Område | Inventerade familjegrupper | Delas med andra län |
|---|---|---|
Norrsjön | Familjegrupp med föryngring | Dalarna |
Rombohöjden | Familjegrupp med föryngring | |
Rockesholm | Familjegrupp med föryngring | Värmland |
Grytingen | Revirmarkerande par | Värmland |
Aspafallet | Familjegrupp med föryngring. Den ursprungliga tiken finns kvar, tillsammans med en ny hane som vandrat in från Norge. | Västmanland |
Vidaln | Revirmarkerande par. Delas med Västmanland. Hanen från det tidigare Aspafalls-reviret har här bildat par tillsammans med en ny tik. | Västmanland |
Villingsberg | Familjegrupp med föryngring | |
Vismen | Familjegrupp. Den ursprungliga hanen går kvar, tillsammans med två avkommor sedan tidigare år. | Värmland |
Letälven | Revirmarkerande par. Hanen i reviret är avkomma till en invandrad varg. Tiken är född i Aspafallet. | Värmland |
Tiveden | Familjegrupp med föryngring. I reviret finns tiken kvar från det par som flyttades från Norrbotten år 2013. Hon går nu tillsammans med en hane som vandrat in från Norge. |
En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.
Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.
Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).
Revir
Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir i Örebro län, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33. Den slutgiltiga siffran för länet för inventeringssäsongen 2017-2018 blir därför 6.5 revir för Örebro län.
Föryngringar
Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Det gör att det totala antalet föryngringar i Örebro län för inventeringssäsongen 2017–2018 blir 4.5. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutatför arten. Miniminivån för Örebro län är 5 föryngringar.
I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.
De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen.
I det tidigare Gåsborn-reviret har en ensam revirmarkerande hane spårats och analyserats med DNA under början av inventeringssäsongen. Han har ej återfunnits senare under säsongen.
Läs mer om inventeringsresultatet
Rovdjursinventering av varg (Naturvårdsverket)
Licensjakt 2019
Naturvårdsverket har inte delegerat rätten att besluta om licensjakt på varg till Länsstyrelserna inför år 2019. Detta beror på att de senaste inventeringsresultaten visade att den svenska populationen ligger nu på gränsen av vad som bedöms vara gynnsam bevarandestatus – det tillstånd som ska uppnås för en art för att den ska kunna finnas kvar långsiktigt.
Licensjakt 2018
Kindlareviret
Under hösten 2017 beslutades om licensjakt efter två vargar i Kindla, baserat på inventeringsresultaten 2016-2017 som visade att det gick två vargar i reviret: en far och hans dotter. Hanen i reviret återfanns ej under vinterns inventering eller under jakten. Strax före licensjakten 2018 visade det sig att Kindlatiken hade bildat par i Flaten/Billsjön reviet med en hane från det tidigare Holmsjö-reviret, som visade sig vara hennes bror. Tiken fälldes tillsammans med honom i Flaten/Billsjön-reviret under licensjakten i Dalarna. Kindlareviret bedöms ej finnas kvar.
Holmsjöreviret
Hanen som konstaterats i reviret 2016-2017 hade inför inventeringen 2017-2018 vandrat till Flaten/Billsjön-reviret i Dalarna där han bildat par med sin syster från det tidigare Kindla-reviret. Bägge vargarna fälldes i Flaten/Billsjön under licensjakten i Dalrana 2018. Holmsjöreviret bedöms ej finnas kvar.
Läs mer om licensjakt på varg
På jakt efter vargbajs
Viltspårarna på Länsstyrelsen i Örebro län har flera olika metoder för att kartlägga och inventera länets rovdjur. Ett sätt är att leta efter bajs. Här får vi följa med Kjell Ståhlberg på en vända i skogarna i norra länsdelen på jakt efter vargbajs.
Lodjursstammen är ganska spridd över länet. Flest lodjur finns i länets norra och västra delar.
Mål med förvaltningen
Länsstyrelsens mål med lodjursförvaltningen i Örebro län är bland annat att:
- årligen kartlägga antalet familjegrupper
- främja lodjurets möjligheter att sprida sig söderut
- minimerakonflikter mellan lodjur och människor .
Inventering av lodjur i länet
Under de senaste 10 åren har antalet familjegrupper (honor med ungar) varierat mellan 6,5–13,5 familjegrupper.
Under inventeringssäsongen 2017/2018 hittades 12 familjegrupper (hona med ungar) som berör Örebro län. Åtta av dem ligger helt i länet medan 4 delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blir 10 familjegrupper. Detta är en ökning från föregående års inventeringssäsong 2016/2017 då det fastställdes 8 familjegrupper.
Lodjursfamiljerna är spridda i hela länet.
Årets inventeringsresultat är nationellt på 204,5 fastställda familjegrupper vilket är på likvärdig nivå som föregående års 205,5 fastställda familjegrupper.
Läs mer om inventeringsresultaten för lodjur
Inventering av Lodjur (Viltskadecenter, SLU och Rovdata)
Läs mer om licensjakt på lodjur
Lodjursfilm
Susanna Gustavsson, handläggare på art och vilt, berättar lite om de lodjur vi har i länet och förklarar varför Länsstyrelsen sätter upp kameror på olika platser i skogen. Varning: inslaget innehåller väldigt fin film på en lodjursfamilj.
Kungsörn observeras regelbundet i Örebro län, framför allt i Kilsbergen och i länets sydöstra del. Det är främst unga fåglar som passerar till och från övervintringsområden i södra Sverige, men ett flertal örnar övervintrar även i länet. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.
Mål med förvaltningen
Länsstyrelsens målsättning med kungsörnsförvaltningen i Örebro län är bland annat att:
- tillåta fri etablering av eventuella kungsörnshäckningar
- årligen inventera och kvalitetssäkra allmänhetens rapporter.
Inventering av kungsörn i länet
Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen främst under mars månad då revirhävdande örnpar spelflyger. Under 2007 häckade det första kända örnparet på mycket lång tid i länet och fick då en unge. Efter det har häckningarna varierat. Under inventeringssäsongen våren 2017 konstaterades en avbruten häckning i länet.
Läs mer om inventeringsresultaten
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2017 (SLU, Viltskadecenter)
Under senare år har björnobservationer rapporterats av allmänheten i Örebro län, de flesta från länets norra och västra delar, men det händer även att björnar vandrar genom hela länet. Oftast rör det sig om unga hannar som är på vandring från kärnområdet i Dalarna. Det är troligt att björnar övervintrar inom länet, men ännu har inga föryngringar kunnat fastställas.
Länsstyrelsens målsättning med björnförvaltningen i Örebro län är bland annat att:
- tillåta etablering av eventuella björnar
- kvalitetssäkra allmänhetens rapporter
- möta eventuella nyetableringar med information och förebyggande åtgärder.
Insamling av spillning för björninventering
Under hösten 2017 samlades björnspillning in i flera län i mellansverige. Resultatet av DNA-analyser har nu påvisat två olika hanar som rörde sig i norra Örebro län.
Det finns ännu inga tecken på att det finns några björnhonor i länet, och det kan därför dröja innan det blir någon föryngring av björn.
Sedan 2007/08 har Örebro län haft årligt besök av järv, framför allt i de norra och östra delarna. Rapporter från allmänheten tyder på att järvar rör sig över hela länet.
Läs mer om inventering av järv
Anmäl rovdjursangrepp på tamdjur
Om dina tamdjur utsatts för rovdjursangrepp ska du snarast ringa Länsstyrelsen. Det är mycket viktigt att alla skador som misstänks vara orsakade av rovdjur anmäls. Ersättning kan betalas ut om besiktning av djuren visar att skadan orsakats av lodjur, varg, kungsörn eller björn.
Gör så här:
Ring 010-224 86 40 vid rovdjursangrepp på tamdjur
Om dina tamdjur utsätts för rovdjursangrepp ring snarast till Länsstyrelsen där du på kontorstid får prata med en handläggare på Länsstyrelsen, övrig tid svarar Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som sedan snarast möjligt kommer till platsen.
Besiktningen utförs av besiktningsmän som är utsedda av Länsstyrelsen och utbildade av Viltskadecenter. Besiktningen kostar inte djurägaren någonting.
När du har ringt Länsstyrelsen och anmält att ditt tamdjur har utsatts för rovdjursangrepp ska du täcka över det dödade djuret med en presenning eller liknande. Det hindrar räv och fåglar från att äta av djuret tills besiktningsmannen kommit. Undvik att röra vid det döda djuret.
Avlivning eller destruktion efter rovdjursangrepp
Ibland kan du behöva avliva ett rovdjur i samband med angrepp eller behöva ta hand om dödade får. Läs mer här under hur du gör.
För destruktion av dödade får finns olika alternativ. I första hand ska du kontakta SVA eller Jordbruksverket:
- Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på telefon 018-67 40 00
- Jordbruksverket på telefon 036-15 50 00 om fåren är av intresse för övervakningsprogrammet mot scrapies. I sådant fall hämtas fåren gratis.
I andra hand kan du kontakta:
- Svensk Lantbrukstjänst i Skara, telefon 0511-215 24, jour 070-981 44 55SG
- Nödslakt Borlänge, telefon 070-603 54 54, 070-620 82 54.
- Skinnskattebergs Sanitetsslakt KB, telefon 0222-133 45.
Ägare och vårdare av tamdjur har möjlighet att fälla rovdjur som angriper tamdjur (28 § Jaktförordningen), förutsatt att:
- du först har försökt att skrämma rovdjuret
- angreppet är pågående eller precis har hänt (omedelbart förestående).
Andra personer får också ingripa om det sker på uppdrag av ägaren/djurvårdaren, eller om det finns skäl för den som ingriper att misstänka att uppdraget skulle ha lämnats om det fanns möjlighet.
Om du har avlivat ett rovdjur för att skydda ett tamdjur ska du anmäla händelsen till Länsstyrelsen genom att ringa till Länsstyrelsen på telefon 010-224 86 40. Vardagar kl. 08.00-16.00 får du prata med en handläggare på Länsstyrelsen och övrig tid svarar Tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som snarast möjligt kommer till platsen.
Länsstyrelsens naturbevakare besiktar rovdjuret och gör en första bedömning av händelsen. I de flesta fall finns det sannolikt inga skäl att misstänka brott. Vid misstanke om brott kontaktar vi Polismyndigheten.
Med tamdjur menas till exempel, får, renar och jakthundar. Reglerna gäller både innanför och utanför inhägnat område, och kan om det gäller lodjur användas även vid angrepp i vilthägn.
Ersättning för skador orsakade av rovdjur
Vid ett rovdjursangrepp kommer en besiktningsman till platsen efter en anmälan. Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan när hen kommer till platsen.
Om du vill få ersättning för skadan behöver du fylla i blanketten för ansökan och skicka in den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in.
Gäller ansökan om ersättning för angripna tamdjur.
Tid för ansökan
Ansökan ska vara inskickad till Länsstyrelsen inom 3 månader efter besiktningen som görs av besiktningsmannen.
Bilagor
Eventuella extra kostnader och veterinärkostnader för djur som skadats i samband med rovdjursangrepp kan också tas upp i ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa. Besiktningsmannen kan hjälpa dig att fylla i blanketten.
Gör din ansökan så här
- Fyll i blanketten:
Ansökan om ersättning för angripna tamdjur - Skriv under och skicka blanketten med eventuella bilagor till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Ersättning för skador på grödor orsakade av tranor, gäss och sångsvan?
Om gröda har blivit skadat av tranor, gäss eller sångsvan kan du ansöka om ersättning. Läs mer på sidan om Tranor, gäss och sångsvan.
Förebygg skador orsakade av rovdjur
De vanligaste skadorna orsakade av rovdjur är varg eller lodjur som skadar får. Det förekommer också angrepp på hundar orsakade av varg eller lodjur, samt enstaka angrepp av kungsörn. Skador på kor, häst, gris, biodlingar och fjäderfä är ovanligt. Antalet angrepp av rovdjur varierar stort mellan olika år.
Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt, men eftersom de stora rovdjuren är skyddade (fredat vilt) används först och främst andra förebyggande åtgärder, till exempel uppsättning av rovdjursavvisande stängsel för att skydda tamdjur eller skyddsväst till jakthundar.
Det vanligaste sättet att skydda sina tamdjur är att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Det är ett 4-5 trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar. Rovdjursavvisande stängsel är ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp efter de villkor och anvisningar som Länsstyrelsen och Viltskadecenter ger.
Stängselbidrag för att skydda får eller getter
Länsstyrelsen i Örebro län kan betala ut stängselbidrag för näringsverksamma får- eller getbesättningar med minst 10 djur. Bidrag kan även ges till mindre besättningar med utrotningshotade lantraser. För att få bidrag krävs att man att man underhåller stängslet i minst 5 år.
I särskilda fall ges stängselbidrag för häst och nöt
Då skador på nöt är sällsynt och skador på häst extremt sällsynt ges stängselbidrag bara i särskilda fall. Bidrag kan till exempel lämnas för mindre föl- och kalvfållor av en storlek på 1-2 ha. För mer information kontakta länsstyrelsen.
Olika stängselbidrag
Det finns två olika bidrag att söka för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Vilket bidrag du ska söka beror på om du sedan tidigare fått betes- eller restaureringsstöd och marken därmed är blocklagd.
Bidrag till stängsel för dig med blocklagd mark
Om du tidigare har fått betes- eller restaureringsstöd är din mark blocklagd och du kan då söka bidrag för miljöinvesteringar för att skydda betande tamdjur från att bli attackerade av rovdjur.
Just nu är dock pengarna till stöd slut i Örebro län. Det innebär att du just nu inte kan beviljas stöd för rovdjursstängsel på blocklagd mark.
Miljöinvestering - stängsel mot rovdjur
Bidrag till stängsel på mark som inte är blocklagd
Om du inte fått bidrag tidigare eller har annan mark som ska stängslas in, till exempel skogsbete, ska du söka bidrag till icke blocklagd mark.
Checklista för rovdjursavvisande stängsel
Stängsel för att förebygga skador från rovdjur
Gör din ansökan för stängsel på mark som inte är blocklagd
- Fyll i blanketten:
Ansökan om bidrag för förebyggande åtgärder mot viltskador - Skriv under och skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Kontaktperson för stängselbidrag på ej blocklagd mark
Caroline Lundmark
Mejla till Caroline Lundmark
Telefon 010-224 86 34
Du kan söka bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Bidrag lämnas så länge det finns medel tillgängliga. Länsstyrelsen lämnar bidrag till de västar som rekommenderas av Viltskadecenter: Dogtech Pro och Wolf Proof.
Vilka kan söka bidrag
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till drivande och ställande jakthundar. Vid behov kan bidrag utbetalas till hundar som ingår i Polismyndighetens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Hur mycket bidrag ges
Bidrag lämnas med 50 procent av kostnaden. Högsta belopp som kan lämnas är
5 000 kr.
Villkor för inköp av skyddsväst
- Bidraget utbetalas i första hand för skyddsvästar som testats och rekommenderas av Viltskadecenter, det vill säga väst med el alternativt skyddsväst med vargstål.
- Skyddsvästen ska vara inköpt under 2018.
- Kvitto på inköpt väst ska bifogas ansökan och vara Länsstyrelsen tillhanda senast 15 december 2018.
När kan bidrag ges
- Bidrag utbetalas till en hund per sökande och år.
- Bidrag lämnas ej till sökande som beviljats bidrag i annat län.
- Sökande ska jaga i länet. Om sökanden inte är folkbokförd i länet ska ett skriftligt intyg bifogas för att stärka att jakten sker i länet.
Krav på utvärdering efter jaktsäsong
- Efter avslutad jaktsäsong ska en kort utvärdering inlämnas till Länsstyrelsen enligt blankett som Länsstyrelsen skickar ut efter jaktsäsongen.
Bidrag delas ut så länge det finns medel tillgängliga
Du kan söka bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Bidrag lämnas så länge det finns medel tillgängliga. Länsstyrelsen lämnar bidrag till de västar som rekommenderas av Viltskadecenter: Dogtech Pro och Wolf Proof.
Gör din ansökan så här
- Fyll i blanketten:
Ansökan om bidrag för skyddsväst till hund (pdf) - Skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Vargpinglan är en pingla på ett reflexhalsband som kan bäras av hundar som vistas i vargrevir. För jakthundar är vargpinglan kostnadsfri. För övriga hundar kan pinglan köpas för 100 kr.
Kontakta oss på orebro@lansstyrelsen.se Ange "hundpingla mot varg" i ämnesraden, och lämna uppgifter om hundras och adress att skicka pinglan till. Du kan också ringa till vilthandläggarna, som du hittar kontaktuppgifter till längst ner på sidan.
Mer information om att förebygga rovdjursangrepp
På viltskadecenters webbplats kan du läsa mer om hur man förebygger angrepp av rovdjur, ladda ner informationsfoldrar, beställa den nya boken om stängsling, och få tips och råd.
Sms-varning om rovdjursangrepp
Via "Rovdjursalert" kan du som djursägare bli mer uppmärksam på att det finns risk för angrepp av rovdjur så att du har en chans att se över dina stängsel och djur. Sms-meddelandet innehåller information om var och när rovdjursangrepp förekommit.
Rovdjursalert är ett sms-baserat larmsystem och när Länsstyrelsen får kännedom om angrepp skickas information om detta till de djurägare som har anmält sig till systemet.
Om du vill anmäla dig till rovdjursalert för att få sms med information om rovdjursangrepp skickar du ett sms till telefonnummer 076-944 76 20.
Ange följande meddelande: Spara Förnamn Efternamn Rovdjursalert
Exempel: Spara Kalle Svensson Rovdjursalert
Så arbetar vi med rovdjursförvaltningen
En av målsättningarna med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan finnas kvar i den svenska faunan och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har landets Länsstyrelser ett gemensamt ansvar att uppnå detta mål. Vi arbetar mot målen genom att arbeta med följande områden:
- upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
- hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
- besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
- betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
- informera och kommunicera om rovdjuren
- inventera de stora rovdjuren.
- betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur
Förvaltningsplan för rovdjur
I länets förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antals- och utbredningsmål för varje art och information om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Förvaltningsplanen gäller för åren 2014–2019 och delar av planen har reviderats under denna tid.
Förvaltningsplan för stora rovdjur i Örebro län 2014-2019
Örebro län ingår i mellersta rovdjursförvaltningsområdet
Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Örebro län ingår tillsammans med sju andra län i mellersta rovdjursförvaltningsområdet.
Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län, kvoter för skydds- och licensjakt med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas 3–4 gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen.
Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Norra förvaltningsområdet
Norra förvaltninggsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:
- Jämtland,
- Norrbotten,
- Västerbotten
- Västernorrland.
Mellersta förvaltningsområdet
Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:
- Dalarna
- Gävleborg
- Stockholm
- Uppsala
- Värmland
- Västmanland
- Västra Götaland
- Örebro.
Södra förvaltningsområdet
Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:
- Blekinge
- Gotland
- Halland
- Jönköping
- Kalmar
- Kronoberg
- Skåne
- Södermanland
- Östergötland.
Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.
Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.
Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.
Allmänhetens uppfattningar är viktiga i förvaltningsarbetet
Länsstyrelsen har de genomfört olika enkäter som handlat om uppfattningar kring rovdjur och rovdjursförvaltning. Resultaten används i Länsstyrelsens fortsatta förvaltningsarbete, så att ökad hänsyn kan tas till allmänhetens attityder gällande rovdjur och rovdjursförvaltning.
Om rovdjur och förvaltningen av dem - så tycker får- och getägare i länet
Om rovdjur och förvaltningen av dem - så tycker länets jägare med jakthund
Licensjakt på varg 2015 - uppfattningar hos boende i jaktområdet
Skyddsväst på jakthundar - så tycker de som fick bidrag att västarna fungerar
Boka tid för besök i skolor eller
hos intressegrupper
Vi informerar länets invånare om rovdjur. Informationen riktas ofta mot berörda intressegrupper, men vi vill också nå ut till den breda allmänheten. Länsstyrelsen besöker gärna skolor som är intresserade av att veta mer om rovdjur. Välkommen att kontakta oss för ytterligare information eller bokning av tid. Ett besök tar normalt 1–1,5 timme.
Mer rovdjursinformation för elever och lärare:
Nyhetsbrev - Rovdjur i Örebro län
Följ arbetet med rovdjursförvaltningen i vårt nyhetsbrev:
Prenumera på nyhetsbrev Rovdjur i Örebro län
Fyll i uppgifterna nedan.
Kontakt
-
Emma Kvastegård
Vilthandläggare
E-post till Emma Kvastegård
Telefon 010-2248635
-
Caroline Lundmark
Vilthandläggare
E-post till Caroline Lundmark
Telefon 010-2248634
-
Mona HansErs
Enhetschef
E-post till Mona HansErs
Telefon 010-2248638
-
Susanna Gustavsson
Handläggare
E-post till Susanna Gustavsson
Telefon 010-2248335
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.
