Illustration, besprutning

Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskydd yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Om växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.

Om behörighetsutbildningen på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Du anmäler dig till kurserna på Jordbruksverkets webbplats.

Anmälan till kurser i Jordbruksverkets kurskataloglänk till annan webbplats

Behörighetsutbildningar i Örebro

Länsstyrelsen anordnar utbildningar i Örebro under januari till mars varje år.

Du anmäler dig till dem via vår kalender.

I Örebro anordnas varje år en grundkurs med inriktning Jordbruk.

Anmälan till grundkurs för användning av växtskyddsmedel via Länsstyrelsens kalender.

Du som vill gå en grundkurs inom trädgård/grönytor kan titta på kursutbudet för Skåne, Västra Götaland och Västmanland.

Anmälan till kurser i Skåne, Västra Götaland och Västmanland (Jordbruksverkets kurskatalog)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidareutbildning med inriktning Jordbruk anordnas varje år i Örebro.

Anmälan till vidareutbildning för användning av växtskyddsmedel via Länsstyrelsens kalender.

Du som vill gå en vidareutbildning med inriktning trädgård/grönytor kan titta på kursutbudet för Västra Götaland och Västmanland.

Anmälan till kurser i Västra Götaland och Västmanland (Jordbruksverkets kurskatalog)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Grundkursen för behörighet att använda betningsmedel anordnas av Jordbruksverket och hålls i södra Sverige.

Anmälan till grundkurs för användning av betningsmedel (Jordbruksverkets kurskatalog)länk till annan webbplats

Sprutjournal

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel i klass 1L-2L ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Tidpunkt för spridningen
  • Vem som utfört spridningen
  • Område för spridningen
  • Syftet med spridningen
  • Växtskyddsmedlets namn och dosering
  • Skyddsavstånd
  • Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter)

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Information om sprutjournaler på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mallar för sprutjournaler

Som hjälp för att uppfylla dokumentationskraven finns mallar och appar som du kan använda dig av.

Länsstyrelsens sprutjournal finns i tre varianter:

  • Vår traditionella sprutjournal får du som postförsändelse. Skicka ett meddelande eller ring.
  • Sprutjournal i A4-format, för utskrift
  • Ifyllningsbar sprutjournal för smart telefon eller läsplatta. Journalen kräver att du laddar ner appen Adobe reader.

Länsstyrelsens mallar för sprutjournaler

Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.

Mall för sprutjournal på Säker Växtskydds webbplats länk till annan webbplats

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Ladda ner appen Sprutjournal från App Storelänk till annan webbplats



Potatiskräfta och flyghavre är två karantänskadegörare som kan orsaka stora ekonomiska förluster eller skada miljön.

När du hittar eller misstänker att du hittat en karantänskadegörare på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Information om karantänskadegörare på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om bekämpning av Flyghavre på Jordbruksverkets webbplats

länk till annan webbplats

Potatiskräfta är en svampsjukdom som orsakas av svampen Synchytrium endobioticum. Svampen lever som en parasit inne i potatisplantans celler och får dessa att växa okontrollerat, därav namnet potatiskräfta.

Om du misstänker angrepp av potatiskräfta ska anmäla det till kontakta Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Länsstyrelsen
Ingalill Kämmerling
E-post till Ingalill Kämmerling
Telefon 010-224 84 31

Jordbruksverket
Växtregelenheten
E-post till Jordbruksverket
Telefon 036-15 50 00

Flyghavre är ett svårbekämpat ogräs. Det förökar sig snabbt, sprider sig lätt och kan leda till stora skördesänkningar.

Det är därför det finns en lag som innebär att all mark ska hållas fri från flyghavre. Likaså att alla vagnar ska vara täckta som transporterar spannmål, frö eller opressad halm från brukningsenheter där flyghavre förekommer. Detta är mycket viktigt eftersom flyghavrekärnorna är lätta och därmed flyttar sig uppåt i lasten.

 

När vårsäden gått i ax börjar flyghavren synas och då är det dags att gå ut och kontrollera fälten.

  • Kontrollera fälten regelbundet, 2-3 gånger, även där det gjorts en kemisk bekämpning.
  • Plocka flyghavreplantorna innan de drösar. Tänk på att handplockning tar tid.
  • Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker.
  • Dra upp flyghavreplantorna med roten. Se till att alla sidoskotten följer med.
  • Lägg direkt ner plantan i en tät säck. Transportera omgående bort säckarna från fälten.
  • Förstör plantorna genom att bränna dem.

Huvudkravet i lagstiftningen är att all mark, oavsett vad den används till, så långt som möjligt ska hållas fri från axade plantor av flyghavre.

Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.

Lag (1970:299) om skydd mot flyghavre (Riksdagen)länk till annan webbplats

Förordning (1970:300) om skydd mot flyghavre (Riksdagen)

Bekämpa flyghavre och information om lagstiftning (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.

Länsstyrelsen
Ingrid Johnsson
E-post till Ingrid Johnsson
Telefon 010-224 84 28

Jordbruksverket
Växtregelenheten
E-post till Jordbruksverket
Telefon 036-15 50 00

För dig som använder växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det ett antal regler att följa, bland annat kring lagring och spridning.

Syftet med bestämmelserna är bland annat:

  • att minska risken för ytavrinning av gödsel när marken är snötäckt eller frusen
  • att minska risk för ammoniakavgång genom att gödseln blandas ner i jorden
  • att  tillräcklig lagringskapacitet och planera så att man inte behöver sprida stallgödsel under vintern.

Det är viktigt att ha tillräcklig lagringskapacitet och planera så att du inte behöver sprida stallgödsel under vintern.

Särskilda spridningsregler gäller i det så kallade nitratkänsliga området (enl. SJVFS 2004:62). Vilka kommuner och församlingar som ingår i det känsliga området kan du läsa längst ner.

 

Syftet med bestämmelserna är bland annat att minska risken för ytavrinning av gödsel när marken är snötäckt eller frusen. Det finns också risk för ammoniakavgång när gödseln inte blandas ner i jorden. Det är viktigt att ha tillräcklig lagringskapacitet och planera så att man inte behöver sprida stallgödsel under vintern. Särskilda spridningsregler gäller i det så kallade nitratkänsliga området (enl. SJVFS 2004:62). Vilka kommuner och församlingar som ingår i det känsliga området kan du läsa längst ner.

 

Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom 4 timmar.  

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden 1 december till 28 februari måste brukas ned inom 12 timmar.

Under perioden 1 november till 28 februari råder förbud mot spridning av både stallgödsel och mineralgödsel.

  • Under perioden 1 augusti till 31 oktober är spridning av stallgödsel bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
  • Fastgödsel får dock spridas även på obevuxen mark under perioden 1 oktober till 31 oktober. Fastgödseln ska i sådant fall brukas ned inom 12 timmar. Fastgödsel från fjäderfä är undantaget och får inte spridas på obevuxen mark.
  • Under hela året gäller förbud att sprida gödselmedel på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark.
  • Stallgödsel eller mineralgödsel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
  • Stallgödsel eller mineralgödsel får inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (1:10).
  • Tillförseln av kväve ska begränsas så att den inte överstiger grödans behov. Grödans behov av gödselkväve ska beräknas efter att hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Utgångspunkten för beräkningen ska vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. Beräkningen av gödslingsbehovet ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande och användas som utgångspunkt för gödslingen.
  • Inför höstsådd får högst 50 kg lättillgängligt kväve tillföras för den höstsådda grödans behov på hösten.

Som hjälp för beräkning av grödans gödslingsbehov samt schablonvärden för stallgödselverkan för olika gödselslag, olika grödors förfruktseffekt och långsiktig kväveverkan av stallgödsel – se bilagorna 6, 10, 11 och 12 i föreskriften (SJVFS 2004:62)länk till annan webbplats.

Delar av Örebro län ingår i de känsliga områden som pekats ut enligt EU:s nitratdirektiv. Nitratdirektivet syftar till att skydda sjöar och hav från förorening av kväveläckage från jordbruket. I de utpekade känsliga områdena gäller särskilda regler för bland annat gödselhantering.

Områden i Örebro län som ingår i nitratkänsligt område

Kommun

 Församling

Lekeberg



 Kräcklinge

Hackvad

Edsberg

Hallsberg


Hallsberg

Viby


Sköllersta

Örebro

Alla

Kumla

Alla

Lindesberg



Lindesberg

Näsby

Fellingsbro

Nitratkänsligt område i Örebro län

Kontakt