Vildsvin har under senare år blivit ett allt vanligare inslag i naturen. Det ökande antalet har bland annat inneburit skador på marker och i trafiken. Men vildsvinen har också gett oss ökade jakttillfällen och förstklassigt kött.
För att förhindra skador gjorda av vildsvin får jakträttshavare bedriva jakt året runt
Vid skyddsjakt gäller inte fredning av till exempel sugga med smågrisar. Du bör dock inte skjuta vildsvin som har kultingar, eftersom det kan innebära att viltet utsätts för onödigt lidande. Du kan dessutom få ökade problem med skador av de moderlösa smågrisarna. Du måste ha tillgång till en eftersökshund vid skyddsjakt, precis som vid annan jakt på vildsvin.
Du kan ansöka om att få använda rörlig belysning eller bildförstärkare i samband med skyddsjakt på vildsvin.
Tillstånd lämnas främst när:
Fångst i vildsvinsfällor är en form av "sista utväg" för att minska populationen där vildsvin ställer till stora skador. Det är viktigt att endast godkända fällor används och att de regler som är knutna till fällan följs. För att vildsvinen ska gå in i fällan måste de lockas in med någon typ av foder. Tänk därför efter före du använder en fälla så att du inte lockar fler vildsvin till platsen.
På senare år har Naturvårdsverket godkänt flera fångstredskap för jakt på vildsvin. Fångstredskapen är anpassade till att endast fånga årsungar av vildsvin.
Det finns särskilda villkor som måste följas för varje typ av fälla. De flesta fångstredskapen får bara användas nattetid och mellan den 1 september och den 30 april. Fångstredskapet ska också ha larm och måste vittjas senast två timmar efter det att larmet gått.
Mer information om godkända fångstredskap för vildsvin finns på Naturvårdsverkets webbplats.
Vildsvin kan orsaka stora skador i bland annat jordbruksgrödor och trädgårdar. Vildsvin som kommer in på en gård eller i en trädgård där de kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas hela året. Sådan jakt får även bedrivas av den som bor på en gård eller har en trädgård men som saknar jakträtt.
Skador ska i första hand förebyggas genom ordinarie jakt. De som har jakträttigheter och markägarna har ett gemensamt ansvar att följa utvecklingen av vildsvinsstammen och vara observanta på skador. Där skadorna riskerar att bli oacceptabla bör jakten ökas.
Här finns en kort videofilm med tips om vad du kan göra för att undvika skador av vildsvin.
Det finns inget bidrag för elstängsel eller ersättning för skador när det handlar om skador orsakade av vildsvin.
Bor du i detaljplanerat område? Då ska du kontakta kommunen om du har drabbats av vildsvinsskador och har frågor eller funderingar.
Vildsvin får jagas dygnet runt, men eftersom de vanligtvis är aktiva på natten jagas de oftast på så kallad åtel (se nedan) nattetid. För jakt på vildsvin gäller bland annat att:
Vid all jakt efter vildsvin ska eftersökshund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar efter påskjutningen.
Vildsvinens utveckling bör följas upp och därför är det nödvändigt att alla jägare och jaktlag rapporterar in avskjutning i Jägarförbundets webbaserade avskjutningsdatabas.
Mer information om vildsvinsjakt hittar du på Svenska Jägareförbundets webbplats.
Vildsvinen lever i grupper med suggor, gyltor (unga honor) och årsgrisar/kultingar. De leds av en äldre sugga, ledarsuggan, som lär sin avkomma ett funktionellt och socialt beteende. Om ledarsuggan skjuts riskerar man ökade skador. Det är därför viktigt att aldrig skjuta ledarsuggan. Skjut främst årsgrisarna.
I områden med syftet att minska tillväxten bör du inrikta jakten mot yngre hondjur och gyltor. I de fall jakttrycket behöver ökas är det viktigt att fler jägare uppmuntras att jaga vildsvin.
Om syftet är att vildsvinspopulationen ska vara stabil bör jaktuttaget vara 70–80 procent av årsreproduktionen.
På Svenska Jägareförbundets webb kan du läsa mer om vildsvin
Vildsvinens hemområden är vanligtvis mycket stora, ofta över 1000 hektar. Förvaltningen bör därför ske över stora områden för att man ska lyckas minimera skadorna.
Jägare och markägare bör gemensamt ta fram mål och riktlinjer för avskjutning, åtling, skadeförebyggande utfodring, skyddsjaktsåtgärder med mera.
En tydlig förankring hos markägare är viktig, för att till exempel få information om skador. Jägarna är de som ska verkställa planerna som tagits fram i samverkan med markägare och brukare.
Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på dennes mark. Om mark eller jakträtt arrenderas ut är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal.
Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet.
Utfodring bidrar till att utöka vildsvinens spridning och reproduktionstakt. Att utfodra annat vilt kan också gynna vildsvinen. Utfodring med högenergifoder, till exempel sockerbetor, kan också ge andra oönskade effekter som ökad kvistbetning och barkgnag från andra hjortdjur som behöver detta för att balansera det lättsmälta högenenergifodret. Länsstyrelsen rekommenderar därför att vildsvin inte ska utfodras.
Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin och inte detsamma som utfodring. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare så att vildsvinen får leta efter fodret. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.
Du får inte utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (ex döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (ex bröd) eller sötsaker.
I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till den gröda som riskerar att drabbas av skada. Åtlarna kan då användas som avledningsplats förutsatt att de inte ligger i direkt anslutning till grödan.
Åtlar ska inte ligga närmre än 200 meter från angränsande jaktmark, åkermark, fotbollsplaner, naturområden eller trafikerad väg.
Du får använda fast belysning vid jakt från åtel. Belysningen ska monteras fast på till exempel åtelkojan eller spridaren. Du får inte använda rörlig belysning vid åtel utan tillstånd. Du kan ansöka om ett sådant tillstånd hos Länsstyrelsen.
Åtelkameror
Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd.
Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kamerövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Du måste därför se till:
Andra saker som kan vara bra att tänka på är:
Du kan läsa mer om viltkameror för privat användning hos Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen och förvaltningsplanen för vildsvin i Örebro län anger bland annat att:
Antalet vildsvin är i vissa delar av länet högt och på andra ställen lägre. I områden där vildsvinen minskat har man lyckats med förvaltningen, troligtvis på grund av minskad utfodring och ökat jakttryck.
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.