Vildsvin

Fångst i vildsvinsfällor är en form av  "sista utväg" för att minska populationen där vildsvin ställer till stora skador. Det är viktigt att endast godkända fällor används och att de regler som är knutna till fällan följs. För att vildsvinen ska gå in i fällan måste de lockas in med någon typ av foder. Tänk därför efter före du använder en fälla så att du inte lockar fler vildsvin till platsen.

På senare år har Naturvårdsverket godkänt flera fångstredskap för jakt på vildsvin. Fångstredskapen är anpassade till att endast fånga årsungar av vildsvin.

Det finns särskilda villkor som måste följas för varje typ av fälla. De flesta fångstredskapen får bara användas nattetid och mellan den 1 september och den 30 april. Fångstredskapet ska också ha larm och måste vittjas senast två timmar efter det att larmet gått.

Mer information om godkända fångstredskap för vildsvin finns på Naturvårdsverkets webbplats.

• Du kan sätta elstängsel runt fältet. 2–3 trådar hindrar normalt vildsvinen från att besöka begärliga grödor.
• Du kan putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
• Du kan förebygga skador genom avledning till åtlar eller viltåkrar placerade långt från åkermark och vallar. I kombination bör du bedriva vildsvinsjakt på grödomarken.

• Håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
• Undvik utfodring av annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
• Elstängsel, eller annat staket på minst 1 meter, håller oftast vildsvinen utanför.
• En påslagen radioapparat nattetid i trädgården kan hålla vildsvinen på avstånd.

Det finns inget bidrag för elstängsel eller ersättning för skador när det handlar om skador orsakade av vildsvin.

Bor du i detaljplanerat område? Då ska du kontakta kommunen om du har drabbats av vildsvinsskador och har frågor eller funderingar.

Vildsvinen lever i grupper med suggor, gyltor (unga honor) och årsgrisar/kultingar. De leds av en äldre sugga, ledarsuggan, som lär sin avkomma ett funktionellt och socialt beteende. Om ledarsuggan skjuts riskerar man ökade skador. Det är därför viktigt att aldrig skjuta ledarsuggan. Skjut främst årsgrisarna.

I områden med syftet att minska tillväxten bör du inrikta jakten mot yngre hondjur och gyltor. I de fall jakttrycket behöver ökas är det viktigt att fler jägare uppmuntras att jaga vildsvin.

Om syftet är att vildsvinspopulationen ska vara stabil bör jaktuttaget  vara 70–80 procent av årsreproduktionen.

På Svenska Jägareförbundets webb kan du läsa mer om vildsvin

Vildsvinens hemområden är vanligtvis mycket stora, ofta över 1000 hektar. Förvaltningen bör därför ske över stora områden för att man ska lyckas minimera skadorna.

Jägare och markägare bör gemensamt ta fram mål och riktlinjer för avskjutning, åtling, skadeförebyggande utfodring, skyddsjaktsåtgärder med mera.

En tydlig förankring hos markägare är viktig, för att till exempel få information om skador. Jägarna är de som ska verkställa planerna som tagits fram i samverkan med markägare och brukare.

Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på dennes mark. Om mark eller jakträtt arrenderas ut är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal.

Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet.

Utfodring bidrar till att utöka vildsvinens spridning och reproduktionstakt. Att utfodra annat vilt kan också gynna vildsvinen. Utfodring med högenergifoder, till exempel sockerbetor, kan också ge andra oönskade effekter som ökad kvistbetning och barkgnag från andra hjortdjur som behöver detta för att balansera det lättsmälta högenenergifodret. Länsstyrelsen rekommenderar därför att vildsvin inte ska utfodras.

Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin och inte detsamma som utfodring. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare så att vildsvinen får leta efter fodret. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.

Du får inte utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (ex döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (ex bröd) eller sötsaker.

I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till den gröda som riskerar att drabbas av skada. Åtlarna kan då användas som avledningsplats förutsatt att de inte ligger i direkt anslutning till grödan.

Åtlar ska inte ligga närmre än 200 meter från angränsande jaktmark, åkermark, fotbollsplaner, naturområden eller trafikerad väg.

Du får använda fast belysning vid jakt från åtel. Belysningen ska monteras fast på till exempel åtelkojan eller spridaren. Du får inte använda rörlig belysning vid åtel utan tillstånd. Du kan ansöka om ett sådant tillstånd hos Länsstyrelsen.

Åtelkameror

Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd.

Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kamerövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.

Du måste därför se till:

• att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
• att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig

Andra saker som kan vara bra att tänka på är:

• att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
• att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
• att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
• att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon

Du kan läsa mer om viltkameror för privat användning hos Naturvårdsverket.