Aktuella varningsmeddelanden i Örebro länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Vildsvin

Vildsvin har under senare år blivit ett allt vanligare inslag i naturen. Det ökande antalet har bland annat inneburit skador på marker och i trafiken. Men vildsvinen har också gett oss ökade jakttillfällen och förstklassigt kött.

Skyddsjakt av vildsvin som orsakar skador

För att förhindra skador gjorda av vildsvin får jakt­rättshavare bedriva jakt året runt

  • i en anläggning
  • på mark med jordbruksgrödor eller som används till yrkesmässig träd­gårdsodling
  • om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunal nämn­d som en åtgärd inom miljö- och hälsoskydd.

Vid skyddsjakt gäller inte fredning av till exempel sugga med smågrisar. Du bör dock inte skjuta vildsvin som har kultingar, eftersom det kan innebära att viltet utsätts för onödigt lidande. Du kan dessutom få ökade problem med skador av de moderlösa smågrisarna. Du måste ha tillgång till en eftersökshund vid skyddsjakt, precis som vid annan jakt på vildsvin.

Åtgärder som kan användas vid skyddsjakt av vildsvin

Från och med den 15 maj 2019 behöver du inte söka tillstånd för att använda elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Hjälpmedlen ska användas i nära anslutning till jaktvapnet.

Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Fångst i vildsvinsfällor är en form av  "sista utväg" för att minska populationen där vildsvin ställer till stora skador. Det är viktigt att endast godkända fällor används och att de regler som är knutna till fällan följs. För att vildsvinen ska gå in i fällan måste de lockas in med någon typ av foder. Tänk därför efter före du använder en fälla så att du inte lockar fler vildsvin till platsen.

På senare år har Naturvårdsverket godkänt flera fångstredskap för jakt på vildsvin. Fångstredskapen är anpassade till att endast fånga årsungar av vildsvin.

Det finns särskilda villkor som måste följas för varje typ av fälla. De flesta fångstredskapen får bara användas nattetid och mellan den 1 september och den 30 april. Fångstredskapet ska också ha larm och måste vittjas senast två timmar efter det att larmet gått.

Mer om godkända fångstredskap för vildsvin (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skador av vildsvin i grödor och på tomtmark

Vildsvin kan orsaka stora skador i bland annat jordbruksgrödor och trädgårdar. Vildsvin som kommer in på en gård eller i en trädgård där de kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas hela året. Sådan jakt får även bedrivas av den som bor på en gård eller har en trädgård men som saknar jakträtt.

Skador ska i första hand förebyggas genom ordinarie jakt. De som har jakträttigheter och markägarna har ett gemensamt ansvar att följa utvecklingen av vildsvinsstammen och vara observanta på skador. Där skadorna riskerar att bli oacceptabla bör jakten ökas.

  • Du kan sätta elstängsel runt fältet. 2–3 trådar hindrar normalt vildsvinen från att besöka begärliga grödor.
  • Du kan putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
  • Du kan förebygga skador genom avledning till åtlar eller viltåkrar placerade långt från åkermark och vallar. I kombination bör du bedriva vildsvinsjakt på grödmarken.

  • Håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
  • Undvik utfodring av annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
  • Elstängsel, eller annat staket på minst 1 meter, håller oftast vildsvinen utanför.
  • En påslagen radioapparat nattetid i trädgården kan hålla vildsvinen på avstånd.

Det finns inget bidrag för elstängsel eller ersättning för skador när det handlar om skador orsakade av vildsvin.

Bor du i detaljplanerat område? Då ska du kontakta kommunen om du har drabbats av vildsvinsskador och har frågor eller funderingar.

Jordbrukare med jakträtt

Som jakträttshavare får du bedriva skyddsjakt på vildsvin på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen där orsakar skada på grödor och odling.

Privatpersoner med eller utan jakträtt

Om du bor på en gård eller har en trädgård får du bedriva skyddsjakt på vildsvin som kommer in på gården eller i en trädgård och där kan orsaka skada. Du får skyddsjaga även om du inte har jakträtten. Syftet måste vara att förebygga skada.

Bra att tänka på vid jakt

  • Du måste ha tillgång till eftersökshund.
  • Du får inte använda skjutvapen inom detaljplanelagt område utan Polismyndighetens tillstånd.
  • Gärna informera jakträttshavarna på angränsande marker.
  • Inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.

Vildsvinsjakt

Vildsvin får jagas dygnet runt, men eftersom de vanligtvis är aktiva på natten jagas de oftast på så kallad åtel (se längre ner på sidan) nattetid. För jakt på vildsvin gäller bland annat att:

  • sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar är fredad och får inte jagas
  • årsungar av vildsvin får jagas hela året
  • jakttiden för vuxna vildsvin är 1 april till och med den 31 januari
  • jakt av vildsvin med hjälp av hund är tillåtet 1 augusti till och med 31 januari.

Krav på tillgång till hund

Vid all jakt efter vildsvin ska eftersökshund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar efter påskjutningen.

Rapportera avskjutningen

Utvecklingen för vildsvinspopulationen bör följas både nationellt, regionalt och lokalt. Alla jägare och jaktlag bör därför rapportera avskjutningen av vildsvin. Det kan göras via viltdata.se Länk till annan webbplats., jaktrapport.se Länk till annan webbplats. eller WeHunts viltrapport. Länk till annan webbplats.

Vildsvinsjakt (Svenska Jägareförbundet) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vildsvinen lever i grupper med suggor, gyltor (unga honor) och årsgrisar/kultingar. De leds av en äldre sugga, ledarsuggan, som lär sin avkomma ett funktionellt och socialt beteende. Om ledarsuggan skjuts riskerar man ökade skador. Det är därför viktigt att aldrig skjuta ledarsuggan. Skjut främst årsgrisarna.

I områden med syftet att minska tillväxten bör du inrikta jakten mot yngre hondjur och gyltor. I de fall jakttrycket behöver ökas är det viktigt att fler jägare uppmuntras att jaga vildsvin.

Om syftet är att vildsvinspopulationen ska vara stabil bör jaktuttaget  vara 70–80 procent av årsreproduktionen.

På Svenska Jägareförbundets webb kan du läsa mer om vildsvin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vildsvinens hemområden är vanligtvis mycket stora, ofta över 1000 hektar. Förvaltningen bör därför ske över stora områden för att man ska lyckas minimera skadorna.

Jägare och markägare bör gemensamt ta fram mål och riktlinjer för avskjutning, åtling, skadeförebyggande utfodring, skyddsjaktsåtgärder med mera.

En tydlig förankring hos markägare är viktig, för att till exempel få information om skador. Jägarna är de som ska verkställa planerna som tagits fram i samverkan med markägare och brukare.

Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på dennes mark. Om mark eller jakträtt arrenderas ut är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal.

Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet.

Utfodra inte utan använd åtling

Länsstyrelsen avråder dig från att utfodra vildsvin. När du utfordrar vildsvin, eller andra vilda djur med liknande kost i omkringliggande område, bidrar du till att arten ökar i antal och sprids fortare. När du utfodrar vildsvin med högenergifoder, som exempelvis sockerbetor, kan dessutom naturen och utfodringsplatsen påverkas på oönskat sätt. Till exempel är det vanligt att hjortdjur, som också äter av fodret du placerar ut, äter mer kvistar och bark för att balansera det lättsmälta högenergifodret.

Om du i större omfattning vill stödutfodra vildsvin eller utföra avledande utfodring för att locka bort dem från dina marker behöver du registrera dig som foderföretagare hos Länsstyrelsen. Även den som levererar fodret till dig för stödutfodring eller avledande utfodring behöver vara registrerad som foderföretagare.

Registrera dig som foderföretagare inom primärproduktion

Mer om regler, tips och effekter av att utfodra vilda djur

När du åtlar lägger du ut foder i syfte att underlätta jakt på en särskild viltstam, exempelvis vildsvin. Detta genom att placera fodret där jägaren har god sikt och lättare kan skjuta djuren. Att åtla är inte samma som att utfodra.

Det här behöver du tänka på när du ska åtla

  • Ge små mängder foder, ungefär 1–2 kilo per dygn.
  • Använd bara naturliga och obearbetade fodermedel som majs, ärtor, oförädlat spannmål, hö och ensilage. Undvik högenergifoder som rotfrukter och sockerbetor. Animaliska biprodukter, livsmedel och sötsaker får i särskilda fall användas men kräver att du har tillstånd från Jordbruksverket. I vissa fall behöver du bara göra en anmälan till Jordbruksverket. Du får inte utfodra vilda djur med matavfall.
  • Använd gärna foderspridare så att vildsvinen behöver leta efter fodret och därför stannar längre på platsen.
  • Åtla inte i jordbrukslandskap under odlingssäsong. Om du vill avleda vilda djur från grödor som riskerar att skadas kan du däremot lägga ut åtel i områden utan direkt anslutning till grödorna.
  • Åtla inte närmare än 200 meter från angränsande jaktmark, åkermark, fotbollsplan, naturområde och trafikerad väg.
  • Du får montera fast belysning i direkt anslutning till åtelplatsen, exempelvis på åtelkoja eller foderspridare, om åtelplatsen är anordnad för vildsvin. Använd bara rörlig belysning vid åteln om du jagar vildsvin. För övriga viltslag krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Åtelkamera

Du behöver inte tillstånd från Länsstyrelsen för att sätta upp åtelkamera. Enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ska du dock kunna förklara vad syftet med övervakningen är och hur länge du lagrar materialet. Syftet med kameran behöver vara av större vikt än eventuellt intrång i personlig integritet.

Det här behöver du tänka på när du sätter upp åtelkamera:

  • Få markägarens tillstånd att sätta upp kameran.
  • Sätt upp en skylt om att det finns viltkamera i området och informera om vem som kameraövervakar.
  • Uppge dina kontaktuppgifter i anslutning till kameran.
  • Sätt inte upp kameran där många människor rör sig, som vid stigar, vandringsleder och rastplatser. Rikta kameran så att du minimerar risken att fota människor och fordon. Radera alltid material med människor och fordon.

Mer om viltkameror för privat användning (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjälp till att förhindra spridning av afrikansk svinpest

Om du hittar självdöda vildsvin kan du rapportera in det till Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA). För att förhindra smittspridning är det också viktigt att du tänker på att

  • inte slänga rester av din matsäck i skog och mark. Vildsvinen kan äta resterna och i värsta fall smittas av afrikansk svinpest. Importerad kallrökt fläsk, skinka och korv kan sprida smittan.
  • använda kläder och utrustning som rengjorts efter en eventuell jakt utomlands. Om du har utländska jaktgäster, uppmana även dem att rengöra kläder och utrustning.

Rapportera självdöda vildsvin via Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Du kan också ringa till SVA på 018 67 40 00.

Mer information

Afrikansk svinpest (Jägareförbundet) Länk till annan webbplats.

Afrikansk svinpest (Jordbruksverket) Länk till annan webbplats.

Förvaltning av vildsvin i Örebro län

Länsstyrelsen och förvaltningsplanen för vildsvin i Örebro län anger bland annat att:

  • Skador gjorda av vildsvin i lantbruk, naturområden, tomtmark och i trafik ska minimeras.
  • Vildsvinsstammen ska vara livskraftig, frisk och anpassad efter de lokala och regionala förhållandena.
  • Vildsvin ska hållas på en sådan nivå att till exempel lantbrukares val av gröda och produktion påverkas minimalt. Det innebär att stammen snarast behöver reduceras i många områden.
  • Vildsvinsstammen ska hållas i de tätheter som den naturliga tillgången medger. Hänsyn ska också tas till övrigt vilt.

Antalet vildsvin är i vissa delar av länet högt och på andra ställen lägre. I områden där vildsvinen minskat har man lyckats med förvaltningen, troligtvis på grund av minskad utfodring och ökat jakttryck.

Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län 2021–2025 Länk till annan webbplats.

Kontakt