Licensjakt varg
Huvudsyftet med licensjakten är att minska tätheten av vargrevir där den är som störst för att minimera konflikter mellan människa och djur. Vargjakten bedrivs där det är tätast med vargrevir och utifrån miniminivån i rovdjursförvaltningsområdet.
Resultat av licensjakten
På Rovbase, som är en databas för rovdjursinformation, kan allmänheten se hur många vargar som fällts. Observera att det är först efter att besiktningen är klar som du kan se informationen i Rovbase.
Licensjakten efter varg i Örebro län 2025
Länsstyrelserna fattade den 7 oktober 2024 beslut om licensjakt efter varg 2025. Jakten i Örebro län omfattade totalt tolv vargar i två revir: Mjuggsjön och Tiveden. Licensjakten startade den 2 januari och avslutades den 12 januari 2025.
Jaktområde | Antal vargar i tilldelning | Antal fällda vargar |
|---|---|---|
Mjuggsjön | 6 | 6 |
Tiveden | 6 | 6 |
Frågor och svar om vargjakt
Vi får många frågor om jakt på varg. Här är svaren på några av de vanligaste frågorna.
Jakt är ett av verktygen för att förvalta rovdjurspopulationen. Syftet med jakten kan exempelvis vara att balansera antalet individer av en art så att konflikter mellan människa och djur kan undvikas.
Beslut om licensjakt tas av länsstyrelsen efter delegering av beslutanderätt från Naturvårdsverket. Det antal djur som får jagas (jaktuttaget) bestäms av länsstyrelsen i samråd med övriga berörda län och baserar sig bland annat på inventeringsresultat, regionala förvaltningsplaner, beräkningar av möjligt jaktuttag, revirtäthet, genetiskt status med mera.
Länsstyrelsen beslutar om vilka områden man får jaga i. Dessa områden sammanfaller i största grad med kända revirgränser.
Vem som får jaga varg regleras i beslutet enligt strikta villkor. Det handlar till exempel om krav på jaktledare, registrering av jaktledare, jakträtt i området med mera.
Det finns ingen längre jakttradition på varg i Sverige vilket gör att jakten kan se olika ut. Det finns däremot regleringar i jaktbeslutet, jaktförordningen och i Naturvårdsverkets föreskrifter om vad som är grundkrav, exempelvis att det endast är jakt med kulvapen och ammunition som uppfyller kraven för klass 1 som är tillåtna.
Ytterligare vägledning med uppmaning om att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående vargar finns. Sökning efter vargspår med hjälp av motorfordon kan till exempel tillåtas (om det sker på allmän eller enskild väg) men man får inte skjuta, förfölja eller genskjuta varg från fordonet. Det är villkoren i jaktbeslutet som i mångt och mycket reglerar hur jakten får gå till.
En skjuten varg ska omedelbart anmälas till Länsstyrelsen. När vi tagit emot anmälan ger vi information om hur den skjutna vargen ska hanteras samt bestämmer tidpunkt och plats för besiktning (som görs av en besiktningsman från Länsstyrelsen). Sedan ordnar Länsstyrelsen så att vargen skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för obduktion. Skinnet från en fälld varg tillfaller jakträttsinnehavaren under vissa förutsättningar.
Antalet vargar varierar under ett år eftersom valpar föds och individer dör. Det gör att ögonblicksbilder av exakt hur många djur som finns vid en given tidpunkt är mycket svårt att beräkna. Beräkningen bygger även på inventeringen av varg som främst sker under spårningssäsong (när det finns snö) och fastställs normalt varje år i juni månad.
Under licensjakten vintern 2025 fälldes totalt 12 vargar i de jaktområden som berörde Örebro län. I Sverige fälldes totalt 25 vargar.
Begreppsförklaringar för licensjakt på varg
Här förklaras en del av de begrepp som används inom rovdjursförvaltning och kring licensjakt efter varg.
Att en art har gynnsam bevarandestatus, GYBS, innebär att arten är och kommer att förbli en livskraftig del i den svenska naturen, även på längre sikt. Detta förutsätter att artens utbredningsområde inte minskar och att dess livsmiljöer kommer att finnas kvar, för att bibehålla en livskraftig population av arten. Att en art har gynnsam bevarandestatus innebär även att den kan utsättas för jakt. Omfattningen av jakt på våra stora rovdjur får däremot inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus.
Referensvärdet anger det lägsta antal djur av en art som ska finnas i Sverige för att arten ska ha gynnsam bevarandestatus. Man kan likna referensvärden med en varningslampa - om antalet rovdjur närmar sig referensvärdet kan arten hotas. Referensvärdet för Sverige fördelas mellan länen. På så vis kan man säkerställa att den nationella miniminivån inte underskrids och att arterna därmed har en god bevarandestatus. Vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus i Sverige är fastställd till 300 individer. Naturvårdsverket gjorde under 2015 på uppdrag från regeringen en analys av vilket antal vargar som behövs för gynnsam bevarandestatus. Analysen visade att det behöver finnas 300 individer, under förutsättning att det invandrar minst en varg med nya gener var femte år.
Miniminivå är det minsta antal av arten som ska finnas i länet, beräknat utifrån referensvärdet för arten som helhet i Sverige. Miniminivå uttrycks i antal föryngringar (antal valpkullar). Miniminivå kan även ses som ett antal djur som ett län måste ha för att kunna få besluta om licensjakt på den arten. Miniminivåerna ses över med jämna mellanrum. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.
Förvaltningsnivå är det antal djur som man strävar efter att ha inom respektive län. Förvaltningsnivå uttrycks i antal föryngringar (antal valpkullar). Förvaltningsmålet når man exempelvis genom att genomföra jakt på en art om man ligger över målet, eller vara återhållsam med jakt om man ligger under. Förvaltningsmålet är alltid ett högre antal djur än vad miniminivån anger. Förvaltningsnivån beslutas av länsstyrelsen tillsammans med Viltförvaltningsdelegationen. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.