Kronhjort

Kronhjort förekommer i alla länets kommuner och sprider sig allt mer. De starkaste populationerna finns i Hallsbergs och Kumla kommun och strax norr om Hjälmaren. Kronhjortsjakt är tillåten under vissa tider på året och olika regler gäller för olika områden.
Utanför ordinarie jakttid får skyddsjakt för att förebygga skada bedrivas med tillstånd från Länsstyrelsen.
Skötsel av kronhjortsstammen
Viltförvaltningsdelegationen har beslutat om övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Örebro län. Riktlinjerna säger bland annat att:
- Kronhjorten ska få fortsätta sin utbredning i länet och etablera fasta bestånd i den omfattning som markägare och jakträttshavare kan enas om.
- Kronhjortsstammens storlek ska anpassas så att klövviltets samlade skador på skogs- och jordbruk kan anses acceptabla av markägarnas företrädare.
- Kronhjortsstammen ska vara livskraftig och hålla en hög kvalitet med en god jaktbar stam.
- Trafikolyckor med kronhjort ska förebyggas och begränsas.
- Kronhjorten bör förvaltas gemensamt inom kronhjortsskötselområden.
- Eftersom kronhjorten och älgen påverkar varandra kan hänsyn behöva tas till de respektive arterna i skötselplanerna.
- Älgförvaltningsgruppen bör ges en möjlighet att granska och ge synpunkter på kronhjortsskötselplanerna inom älgförvaltningsområdet.
- Skötselområden rekommenderas att ha en dialog med närliggande skötselområden i samband med att kronhjortsskötselplaner upprättas.
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Örebro län (pdf)Pdf, 951.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Kronhjortsskötselområden
Kronhjorten bör förvaltas gemensamt inom större områden. Ett kronhjortsskötselområde ska var sammanhängande och tillräckligt stort för att kunna hålla en i huvudsak egen stam av kronhjort. Där får kronhjort jagas utan licens. Utanför området får jakten bara bedrivas under allmän jakttid, och endast på årskalv.
Under jaktåret 2021/2022 finns 27 kronhjortsskötselområden registrerade i Örebro län.
För att bilda ett kronhjortsskötselområde gäller samma regler som för bildande av älgskötselområden.
Steg 1 – Få medgivande för att bilda kronhjortsskötselområde
Markägare och ingående jaktlag/delområden ska ge sitt medgivande till bildandet av skötselområdet, vilket intygas i ett avtal mellan dessa och företrädaren för det blivande skötselområdet.
Avtal mellan markägaren och ingående jaktområde (pdf) Pdf, 56.2 kB.
Steg 2 – Ansök om nytt kronhjortsområde
När avtalet har signerats skickar företrädaren in en ansökan om registrering samt skötselplan för området till Länsstyrelsen. Handlingarna ska skickas till Länsstyrelsen senast den 31 januari inför kommande jaktår.
Gör din ansökan så här
- Fyll i blanketten:
Ansökan om nytt kronhjortsskötselområde (pdf)Pdf, 532.6 kB, öppnas i nytt fönster.
- Fyll i blanketten:
Skötselplan för kronhjortsskötselområdeLänk till annan webbplats.
- Skriv under och skicka in ansökan tillsammans med skötselplan för området till
orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Ansökan om ändring av kronhjortsskötselsområde görs till Länsstyrelsen. Ansökan ska lämnas in till Länsstyrelsen senast den 31 januari för att kunna behandlas inför kommande jaktår.
Om du som jakträttshavare vill ansluta ditt jaktområde till ett kronhjortsskötselsområde måste du först förankra detta med markägaren. Du måste också komma överens med det kronhjortsskötselsområde du vill ansluta till.
Gör din ansökan så här
- Fyll i blanketten:
Avtal om anslutning till kronhjortsskötselområde (pdf)Pdf, 56.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Både jakträttshavaren och företrädaren för kronhjortsskötselområdet ska underteckna avtalet. - Markera fastigheterna som ska anslutas tydligt på en karta som bifogas ansökan.
- Kronhjortsskötselområdets företrädare fyller i och skriv under blanketten:
Ansökan om ändringar av kronhjortsskötselområde (pdf)Pdf, 211.9 kB.
- Skicka avtal, karta och ansökan till
orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Om du inte är företrädare för kronhjortsskötselområdet kan du anmäla om att avregistrera din fastighet från kronhjortsskötselområdet.
Skötselplaner för kronhjort
För varje kronhjortsskötselområde ska en aktuell skötselplan finnas beslutad före jakten. Skötselplanen ska innehålla:
- En beskrivning av en långsiktig målsättning för skötseln grundad på uppgifter om betessituationen inom området.
- En beskrivning av hur stor kronhjortsstam området bedöms kunna hålla.
Besked om hur stor den årliga avskjutningen bör vara. - De åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador på skog och gröda och för att minska risken för trafikolyckor orsakade av kronhjort.
Planen skall revideras vart tredje år och vara inlämnad till Länsstyrelsen senast tre månader före jakten.
- Fyll i blanketten:
Skötselplan för kronhjortsskötselområdeLänk till annan webbplats.
- Skriv under och skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Jakttider för ordinarie kronhjortsjakt
Inom kronhjortsskötselområde
- Jakttiden är 16 augusti–28 (29) februari.
- Under perioden 16 augusti–30 september och 1–28 (29) februari får jakten endast ske som smyg- eller vaktjakt.
- Under tiden den 16 augusti fram till 7 oktober och 1–28 (29) februari får jakten enbart avse hind och kalv.
- Hund får användas mellan den 1 oktober och den 31 januari.
Utanför kronhjortsskötselområde
- Endast årskalv får jagas.
- Jakttid under hösten är 16 augusti - 31 januari, varav fram till 30 september enbart som smyg- eller vaktjakt
- Hund får användas i jakt som sker mellan den 1 oktober och den 31 januari.
Kronhjort får bara jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt. Det här gäller både inom som utanför kronhjortsskötselområde.
Anmäl jaktresultat efter avslutad jakt
Jakträttshavaren ska anmäla fälld kronhjort till Länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång. Om hjorten fällts efter särskilt tillstånd ska anmälan göras till Länsstyrelsen inom två veckor efter att djuret fällts.
Skyldigheten att anmäla jaktresultat gäller samtliga fällda kronhjortar även utanför registrerade kronhjortsskötselområden, inklusive kalvar som fälls för att förebygga skador.
Företrädare för kronhjortsskötselområden anmäler jaktresultatet samlat för hela området. Företrädaren måste anmäla jaktresultat även om inga kronhjortar har fällts.
Gör din anmälan så här
De flesta kronhjortsskötselområden kan rapportera genom Älgdata.se. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Företrädaren för skötselområdet loggar in med BankID och klickar på Kronhjort. Kontakta Länsstyrelsen om du får problem med att logga in. Det kan bero på att Länsstyrelsen inte registrerat ditt personnummer.
Alternativ
- Fyll i blanketten:
Anmälan av jaktresultat efter jakt på kronhjort (word)Word, 72.6 kB, öppnas i nytt fönster.
- Skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO
Avskjutningsprinciper
Inom kronhjortsskötselområden finns det avskjutningsprinciper som är viktiga att följa, eftersom det är där vi arbetar med en långsiktig förvaltning av stammen.
För att uppnå de mål som satts i en skötselplan är det viktigt att:
- De hjortar du planerar att fälla också skjuts. En jaktvårdskonsulent kan ge råd om lämpliga principer för avskjutningen.
- Du måste ta hänsyn till kronhjortens reproduktionstakt, som är lägre än hos älgen.
- Det måste finnas en tillräcklig andel fullvuxna hjortar (6 år och äldre) i populationen, eftersom de spelar en viktig roll i kronhjortens ekologi och parningsframgång.
Vid en jämn könsfördelning ligger ett uthålligt jaktuttag på cirka 20 procent av stammen. Om stammen skulle öka oroväckande snabbt, bör jakttrycket i första hand ökas på kalvar och smaldjur.
Kartor över kronhjortsskötselområden
Information om var gränserna går för länets kronhjortsskötselområden hittar du i Länsstyrelsens informationskarta . Där kan du även välja att visa älgjaktsområden, älgförvaltningsområden och viltvårdsområden. För att välja vilket typ av område du vill se information om går du till menyn "Lagerlistan" till höger på sidan, och klickar på den lilla pilen vid ”Jakt och fiske”. Då kommer du se en undermeny där du kan klicka i olika alternativ för det område du vill ha mer information om.
Se länets områden i Länsstyrelsens informationskarta Länk till annan webbplats.
Skyddsjakt för att förebygga skada
Från och med den 1 januari 2018 får jakträttshavaren bedriva viss skyddsjakt på hjortkalv utanför den ordinarie jakttiden utan tillstånd, om det behövs för att förebygga skada. Årskalv av kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar stamskada på barrträd får jagas under tiden den 1 juli–den 15 april.
De årskalvar som fälls ska anmälas till Länsstyrelsen senast den 30 april. Du kan använda anmälningsblanketten här ovan.
Tillstånd för skyddsjakt
Tillstånd för övrig skyddsjakt kan bara lämnas av Länsstyrelsen om jakten är nödvändig för att förhindra allvarliga skador. Det får inte heller finnas någon annan lämplig lösning. Andra lämpliga lösningar kan vara olika typer av förebyggande åtgärder som ökad jakt på andra arter på samma plats eller olika typer av skrämselåtgärder.
Skadeproblem med kronhjort
Kronhjortens skadegörelse på skog och gröda kan vara betydande. I skogen skadas framför allt barrträden genom barkgnag och barkflängning under savningstiden. Värst kan granen drabbas.
På jordbruksmark varierar skadebilden under året. Höst- och vinterbetning på oljeväxter och grön säd medför i regel inte några större skador, men under tjällossningen kan trampskador förekomma i den spirande grödan. Sommartid födosöker kronhjorten gärna på odlade fält. Havren är mest uppskattad av sädesslagen. Potatisodlingar kan också drabbas när kronhjortarna sparkar upp och äter sättpotatis, eller när växande potatis äts upp eller blir liggande på marken.
Åtgärder för att förebygga skador
I första hand förebyggs skador genom ordinarie jakt
Skador orsakade av kronhjort ska i första hand förebyggas inom den ordinarie kronhjortsförvaltningen, det vill säga genom att balansera antalet hjortar genom jakt under ordinarie jakttid. Jakten bör ske samordnat inom kronhjortsskötselområden.
Jakträttshavarna och markägarna har gemensamt ansvar att följa utvecklingen av kronhjortsstammen och vara observanta på de skadesituationer som kan uppstå. Detta för att snabbt kunna sätta in motåtgärder. Där skadeförhållandena riskerar att bli oacceptabla bör jakttrycket ökas.
Skrämselanordningar, stängsel eller andra åtgärder
Om jakt inte är möjlig bör man vidta andra åtgärder, till exempel sätta upp olika typer av skrämselanordningar på det skadedrabbade området. Om skadeområdet är begränsat och särskilt skadekänsligt, kan man överväga möjligheten att inhägna det med stängsel.
Det finns ännu inga vetenskapliga tester av skrämselåtgärder anpassade för kronhjort, men några av de åtgärder som används för att skrämma fåglar har visat sig ha viss effekt även på kronhjort . Det gäller:
- gasolkanoner
- hulken
- högfrekvens- och ultraljud
- raketer.
Åtgärder med skrämsel (Viltskadecenter) Länk till annan webbplats.
Stödutfodring
Foderskapande åtgärder och stödutfodring kan medföra minskade skador. Man bör dock bara utfodra kronhjortar i undantagsfall vid svåra vinterförhållanden och inte i närheten av skadekänslig skog eller gröda. Särskilda odlingar för kronhjorten på avsides belägna åkrar kan också ge skademinskande effekt genom att hjortarna styrs bort från skadekänsliga områden.
Vid en ansökan om skyddsjakt måste du som sökande kunna visa att skyddsjakt behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada på gröda, skog eller annan egendom. Du måste också beskriva vilka andra lösningar som du provat och varför dessa inte fungerar.
Hjälp till att rapportera CWD-status på hjortdjur
Det behövs mer kunskapen om sjukdomen Chronic wasting disease (CWD). Du som jägare får därför gärna hjälpa till att öka kunskapen genom att skicka in prover från vuxna hjortdjur (kronhjort, älg och rådjur) till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Det är endast djur över ett års ålder ska provtas.
Jägare får gärna skicka in prover från självdöda djur, sjuka djur, trafikdödade djur och normaljagade djur som kasseras vid uppslaktning på grund av sjukdomstecken. Vid avlivning ska djuret skjutas i halsen – inte i huvudet.
Du hittar mer information hos de ansvariga myndigheterna:
CWD-provtagning (SVA) Länk till annan webbplats.
Nationell övervakning av CWD (SVA) Länk till annan webbplats.
Mer om CWD och sjukdomstecken (SVA) Länk till annan webbplats.
Den som sänder in vissa prover kan begära ersättning (Jordbruksverket) Länk till annan webbplats.
Kontakt
-
Johanna Månsson Wikland
Vilthandläggare
E-post till Johanna Månsson Wikland
Telefon 010-2248636
-
Lena Jörgensen
Handläggare
E-post till Lena Jörgensen
Telefon 010-2248642
-
Anna Olofsson
Vilthandläggare
E-post till Anna Olofsson
Telefon 010-2248643
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.