Kronhjort

Kronhjort förekommer i alla länets kommuner och sprider sig allt mer. De starkaste populationerna finns i Hallsbergs och Kumla kommun och strax norr om Hjälmaren. Kronhjortsjakt är tillåten under vissa tider på året och olika regler gäller för olika områden.

Utanför ordinarie jakttid får skyddsjakt för att förebygga skada bedrivas med tillstånd från Länsstyrelsen.  

Jakttider för ordinarie kronhjortsjakt

Inom kronhjorts­skötselområde

• Jakttiden är 16 augusti–28 (29) februari.
• Under perioden 16 augusti–30 september och 1–28 (29) februari får jakten endast ske som smyg- eller vaktjakt.
• Under tiden den 16 augusti fram till 7 oktober och 1–28 (29) februari får jakten enbart avse hind och kalv.
  
• Hund får användas mellan den 1 oktober och den 31 januari.

Utan­för kronhjortsskötselområde

• Endast årskalv får jagas.
• Jakttid under hösten är 16 augusti - 31 januari, varav fram till 30 september enbart som smyg- eller vaktjakt
  
• Hund får användas i jakt som sker mellan den 1 oktober och den 31 januari.

Kronhjort får bara jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt. Det här gäller både inom som utanför kronhjortsskötselområde.

Anmäl jaktresultat efter avslutad jakt

Jakträttshavaren ska anmäla fälld kronhjort till Länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång. Om hjorten fällts efter särskilt tillstånd ska anmälan göras till Länsstyrelsen inom två veckor efter att djuret fällts.

Skyldigheten att anmäla jaktresultat gäller samtliga fällda kronhjortar även utanför registrerade kronhjortsskötselområden, inklusive kalvar som fälls för att förebygga skador.

Företrädare för kronhjortsskötselområden anmäler jaktresultatet samlat för hela området. Företrädaren måste anmäla jaktresultat även om inga kronhjortar har fällts.

Avskjutningsprinciper

Inom kronhjortsskötselområden finns det avskjutningsprinciper som är viktiga att följa,  eftersom det är där vi arbetar med en långsiktig förvaltning av stammen.

För att uppnå de mål som satts i en skötselplan är det viktigt att:

• De hjortar du planerar att fälla också skjuts. En jaktvårdskonsulent kan ge råd om lämpliga principer för avskjutningen.
• Du måste ta hänsyn till kronhjortens reproduktionstakt, som är lägre än hos älgen.
• Det måste finnas en tillräcklig andel fullvuxna hjortar (6 år och äldre) i populationen, eftersom de spelar en viktig roll i kronhjortens ekologi och parningsframgång.

Vid en jämn könsfördelning ligger ett uthålligt jaktuttag på cirka 20 procent av stammen. Om stammen skulle öka oroväckande snabbt, bör jakt­trycket i första hand ökas på kalvar och smaldjur.

Kartor över kronhjortsskötselområden

Information om var gränserna går för länets kronhjortsskötselområden hittar du i Länsstyrelsens informationskarta . Där kan du även välja att visa älgjaktsområden, älgförvaltningsområden och viltvårdsområden. För att välja vilket typ av område du vill se information om går du till menyn "Lagerlistan" till höger på sidan, och klickar på den lilla pilen vid ”Jakt och fiske”. Då kommer du se en undermeny där du kan klicka i olika alternativ för det område du vill ha mer information om.

Se länets områden i Länsstyrelsens informationskarta Länk till annan webbplats.

Skyddsjakt för att förebygga skada

Från och med den 1 januari 2018 får jakträttshavaren bedriva viss skyddsjakt på hjortkalv utanför den ordinarie jakttiden utan tillstånd, om det behövs för att förebygga skada. Årskalv av kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar stamskada på barrträd får jagas under tiden den 1 juli–den 15 april.

De årskalvar som fälls ska anmälas till Länsstyrelsen senast den 30 april. Du kan använda anmälningsblanketten här ovan.

Tillstånd för skyddsjakt

Tillstånd för övrig skyddsjakt kan bara lämnas av Länsstyrelsen om jakten är nödvändig för att förhindra allvarliga skador. Det får inte heller finnas någon annan lämplig lösning. Andra lämpliga lösningar kan vara olika typer av förebyggande åtgärder som ökad jakt på andra arter på samma plats eller olika typer av skrämselåtgärder.

Vid en ansökan om skyddsjakt måste du som sökande kunna visa att skyddsjakt behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada på gröda, skog eller annan egendom. Du måste också beskriva vilka andra lösningar som du provat och varför dessa inte fungerar.