Örvartjärn

Naturreservatet Örvartjärn består av ett småkuperat skogslandskap med branta sluttningar, karga höjder och fuktiga dalgångar. Här möter du en åldrande granskog och på de torrare partierna en senvuxen barrskog. Reservatet är ett paradis för en stor mängd växter och djur som har svårt att klara sig i dagens storskaligt brukade skogar.

Dramatiskt landskap

Örvartjärn ligger i ett område med ganska stora nord-sydliga höjdsträckningar med flera längsgående förkastningar. Reservatet domineras av en långsträckt dalsvacka som omges av branta skogklädda sluttningar. Den östra sluttningen är brantast, med regelrätta ättestupor. I norr avslutas området med en blockrik och svåråtkomlig sluttning. Höjdskillnaderna är dramatiska i området, det skiljer mer än femtio meter mellan områdets krönlägen (240 m.ö.h) och djupaste dalsvackor. Från höjderna är utsikten milsvid, framförallt åt öster.

Fuktälskande svampar och lavar

De granskogsklädda sluttningarna dominerar i reservatet, med många grova och höga träd. Tallen har en mer blygsam utbredning i området, hittas främst på de norra krönen och i branterna med grundare eller obetydligt jorddjup. Det råden en konstant hög luftfuktighet i en stor del av skogen. Dels på grund av många ytliga källflöden i sluttningarna, dels på grund av den skuggiga miljön som skapas av den täta granskogen. Det är därför inte så konstigt att man här hittar många fuktgrävande svampar och lavar, som norsk näverlav, lunglav, aspgelélav, broktagel och violettgrå tagellav. Många av trädens grenar är även draperade av hänglavar som bland annat garnlav.

Den döda vedens artrikedom

I en skog som får sköta sig själv hittar du inte bara träd i olika åldrar utan även en hel del döda träd och träddelar. Men även om själva trädet är dött, kryllar snart veden av liv i olika former. Inte minst många insekter är beroende av död ved som barnkammare till sina ägg och larver. Men det är även många svampar som bara lever av död ved, och samtidigt hjälper till att bryta ner veden till jord. Ullticka, vedticka och kötticka är några exempel på vedlevande svampar du kan hitta i reservatet. Något som du säkert stöter på i en gammelskog är hackspettar som låter sig väl smaka av alla insektslarver i den döda veden. Bland de sällsyntare spettarna kan den tretåiga hackspetten nämnas, där hanen främst känns igen på sin gula hjässa.

Bergslagsskog

Flera gamla hästvägar i sluttningarna vittar om människan i äldre tider både gallrat och hämtat virke ur delar av nuvarande reservatet. Här mitt i Bergslagen har de flesta skogar påverkats av såväl kolvedhuggning som virkesuttag. Säkert har här även gått en del boskap på skogsbete samt och när behovet av vinterfoder till bergsbrukets många dragdjur var som störst, slåttrades de flesta våtmarker. Traktens många hyttor och bruk slukade stora mängder träkol som tillverkades i otaliga kolmilor runt om i Bergslagsskogarna. I Örvartjärns närhet fanns först Hållsjöhyttan och senare Alkvetterns bruk. När bruksverksamheten upphörde på 1860-talet levde bolaget levde vidare på själva virket som huvudråvara. Även här i reservatet höggs en hel del virke under denna tid, framförallt i de minst svårtillgängliga delarna. Vilket är orsaken till att den äldsta skogen i reservatet vid reservatets bildande hittas främst i områdets branta partier.

Tillgänglighet

Örvartjärn hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet har vildmarksprägel och saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur