Lerbäcks kyrka

Lerbäcks kyrka

På en höjd i skogsbevuxna Tylöskog ligger Lerbäcks kyrka som återuppbyggdes under åren 1783–1786 efter en brand 1782. Kyrkans vita putsade väggar, spåntak och klockformade tornhuv med tornfönster är tidstypiskt från kyrkans uppförande.

Komplett kyrkomiljö och sockencentrum

Vid kyrkogården finns två vita byggnader från 1800-talet som då tjänade som bårhus och tiondebod (förvaringsbyggnad). Lite längre söderut ligger sockenstugan, där det fanns bostad åt kyrkvaktaren eller skolmästaren och där alla sammanträdanden för sockenstämman höll rum. Här finns också ett före detta kommunalhus, en anrik gästgivaregård och Lerbäcks hembygdsgård med ett antal byggnader som flyttades dit på 1930-talet. Bland annat ligger här ett gammalt sockenmagasin, en spiksmedja, loftbod och loge. Prästgården och arrendatorbostället ligger någon kilometer längre västerut. Det har tidigare även funnits fattighus i närheten.

Miljön kring kyrkan med omkringliggande byggnader bildar ett av länets bästa exempel på ett samlat sockenadministrativt centrum. Detta gör att Lerbäcks kyrka och sockencentrum är av riksintresse för kulturmiljövården.

Gravkammare för släkten de Geer

När den äldsta kyrkan och församlingen i Lerbäck kom till är okänt. Här fanns en kyrka vid slutet av 1500-talet, Lerbäck hade då tidigare varit annex till Snavlunda. Den var byggd av sten och hade en gravkammare för adelssläkten de Geer, som på den tiden ägde Skyllbergs bruk. Denna kyrka förstördes av en brand 1782 och den nuvarande kyrkan byggdes på dess gamla murar.

Kyrkan fick sitt utseende efter 1700-talets nyklassicistiska estetik med stora fönster, tunnvalv av trä och dörrar beslagna med järnplåt och dekorationer. Tornet vetter åt väster och gravvalvet ligger under koret åt öster. Ett flertal invändiga renoveringar har lett till kyrkans nuvarande utseende. 1890 utfördes den första, då dekormålades tak och väggar, den slutna bänkinredningen byttes ut till öppna bänkar och man bytte ut altartavla, predikstol och altarring. De tidigare träinfattade fönstren byttes ut till gjutjärnsfönster i olika former.

Unik dopfunt för länet

Vid en renovering mellan år 1939–1940, av arkitekt Einar Lundberg från Stockholm, byttes många inredningsdetaljer ut för att återskapa 1700-talets utseende. Bland annat fick de slutna bänkarna dörrar, dekormåleriet målades över och altarringen byttes ut mot en äldre. Ytterligare en renovering med mer praktisk inriktning skedde 1976, då det bland annat gjordes inbyggnader under läktaren, av arkitekt Jan Helgstrand. Trots renoveringar är det fortfarande möjligt att se den klassicistiska karaktären i kyrkan, altartavlan med Kristi uppståndelse exempelvis uppfördes under den första renoveringen 1890.

Kyrkans första orgel är från 1870, från den kände orgelbyggarfirman E.A. Setterqvist i Örebro. Orgeln byggdes om 1937 av samma firma. Predikstolen är från 1933 och ritad av arkitekten Erik Fant. Kyrkans dopfunt är ovanlig i länet, då den är skulpterad i kalksten med rika dekorationer, bland annat på den åttkantiga skivan där man hittar skulpterade ansikten. Graverat på dopfunten är kyrkans byggnadsår 1786.

Mer om länets kyrkor finns att läsa i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum, 2000.    

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förParkering Parkering

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Lerbäcks församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Riksintresse
Kyrkomiljön ingår i det område av riksintresse för kulturmiljövården som omfattar Lerbäcks sockencentrum (T 8).

Hitta hit

Kontakt