Karlskoga stadshus

Karlskoga stadshus är ett utmärkt exempel på en byggnad från en tid präglad av storslagna visioner – en modernistisk byggnad i en modern stad.

Stadshuset och arkitekten

Arkitekten Sune Lindström (1909–1989) fick 1934 uppdraget att skapa en stadsplan för det som skulle bli den nya staden Karlskoga. Stadens city skulle markeras med ett torg omgivet av moderna byggnader. Lindström ritade flera hyreshus och även stadshuset. Lindström var en ung arkitekt med stor talang som senare blev en av Sveriges ledande arkitekter. Stadshuset i Karlskoga blev hans första stora projekt.

Lindström ville kombinera arkitekturen och konsten. Han hade tankar om en folklig modernistisk/funktionalistisk arkitektur, just det uttrycktes i Karlskoga stadshus. Det var även kommunens önskemål, att få ett stadshus som visade både tradition och ambitioner för framtiden. Stadshuset blev ett märke för det moderna och expansiva Karlskoga. Byggnaden väckte uppmärksamhet internationellt.

Stadshusbyggnaden

Byggnaden innehöll ursprungligen lokaler för kommunen, hotell, representation och festligheter. Det fanns en tydlig uppdelning mellan funktioner men med övergångszoner. Det är exempelvis det som tidigare var en öppen passage mellan torget utanför och innergården, som bands samman med en och samma gatubeläggning.

Byggnaden har material som kommer från regionen: spån, skiffer, marmor, koppar, järn och tegel. Traditionella material är typiskt modernismen, där de ses som exklusiva vilket gör stadshuset till en viktig byggnad från denna tid. Utvändigt har byggnaden röda tegelfasader, där sidofasaderna har strikta fönsterband. Tegel syns även invändigt i trapphusen. På gården finns fönsterbanden tillsammans med vit puts och tjärad spån. Inredningen skapades av Sune Lindström tillsammans med arkitekterna Wilhelm von Moltke och Ole Helweg. Inredningen har hög klass både design och material.

Karlskoga blir stad

Karlskogas historia är nära knuten till bergshanteringen. Karlskoga socken bildades i slutet av 1500-talet under Hertig karl som blev kung Karl IX. Under 1600-talet byggdes flera bruk, bland annat Bofors. Under senare delen av 1800-talet genomfördes vissa förändringar inom politiken som påverkade handeln med järn. Små bruk lades ned, större bruk som Bofors klarade sig. Bofors och Björkborn slogs samman 1873 och blev under 1870-talet en av de största tillverkarna av järn i landet. Under 1880-talet lyckades Bofors att göra stål som gjorde det möjligt att tillverka kanoner av hög kvalitet som gjorde Bofors till landets största kanontillverkare.

Vid kommunreformen 1862 bildades Karlskoga landskommun som 1885 blev Karlskoga municipalsamhälle. Det gamla sockencentret blev ett viktigt administrativt och kommersiellt centrum. Under 1920- och 1930-talen utreddes en ändrad kommunal form för Karlskoga, från ett municipalsamhälle till en stad eller en köping. 1920- och 1930-talen var goda år för Bofors och genom ett försvarspolitiskt beslut 1936 ökade det svenska försvarets beställningar. Många lokala företag sysselsattes och många människor anställdes. Tillväxten var stor och det blev en grund för kommunen att växa och satsa på ny bebyggelse.

När Karlskoga skulle bli en modern stad skulle det synas, vilket ett nytt torg och nya moderna byggnader gjorde. Nyårsnatten 1939–1940 firades att Karlskoga blivit stad och landshövdingen och stadsfullmäktiges ordförande höll tal från det nyinvigda stadshusets balkong.