Askersunds prästgård

Kyrkan har tidigt varit viktig för samhället och samhällsutvecklingen, speciellt på landsbygden. Prästgården blev en naturlig samlingsplats för bygden med prästfamiljen som medelpunkt. Prästgården i Askersund är ett fint exempel på en stor, välbyggd och representativ gård.

Askersunds prästgård började byggas år 1865 och stod klar tre år senare. Under 1880-talet gjordes en ombyggnad då glasverandan mot gården byggdes. Under början av 1900-talet tillkom frontespisen och balkongen på gårdsfasaden. Ursprungligen sträckte sig prästgårdstomten med trädgården ända ner till Alsens vatten.

Prästgården

Hela byggnaden har stomme av timmer, den är byggd i en och en halv våning och har sadeltak. Den står på en kraftig sockel av sten. Fasaderna är klädda med en stående locklistpanel med profilerade locklister. De rikt dekorerade fasaderna bär tydliga drag av senempirens formspråk. De har profilerade hörnpilastrar tillsammans med andra profilerade lister och omfattningar. Takfoten markeras genom en mycket framträdande tandsnittslist. Fönsteröverstycken framträder också med kraftigt profilerade överstycken, konsoler och stuckornamentik. Även fönstren på övervåningen framträder med delvis triangelformade överstycken.

Prästgårdarnas betydelse i samhället markeras genom att de ofta är stora, välbyggda och representativa till sin karaktär. Prästgården i Askersund är ett tydligt exempel.

Historik

Under tidig medeltid etablerade sig kristendomen i landet och de första kyrkorna byggdes. Prästgårdar tillkom i samband med byggnationen av kyrkan och det har alltsedan dess funnits särskilda bestämmelser för att bygga prästbostäder, så kallade boställesförordningar. De byggdes för församlingsprästens försörjning och enligt 1910 års förordning skulle församlingsprästerna avlönas kontant, istället för att som tidigare ha prästgården som löneförmån, i natura.

Socknens centrum

Tidigt fick även församlingar och socknar gemensamma geografiska gränser och tillsammans bildade de administrativa enheter i samhället. Denna struktur skapades även den under tidig medeltid och den har levt kvar i lång tid. Kyrkan fick därför tidigt en stor betydelse för samhället och samhällsutvecklingen och då i synnerhet på landsbygden. Prästgården blev en samlingsplats för bygden och och prästen var ofta den ende med högre utbildning. Prästgårdarna har därför haft stor betydelse för det sociala livet och för hela samhällsutvecklingen i landet.