Askers kyrka

Askers kyrka är sammansatt av ett torn i grå kalksten och ett vitputsat långhus med spåntak. Kyrkorummet är ljust och rymligt och domineras av en stor altaruppsats i nyklassicistisk stil. Altartavlan är från 1742 och har motivet Nattvarden.

På en höjd som är utsträckt i det omgivande slättlandskapet ligger Askers kyrka och kyrkby. Söderut i socknen övergår slätten i skogsbygd. Kyrkans läge uppe på höjden har medverkat till kyrkogårdens arkitektoniska utformning; de västra och södra delarna av kyrkogården har terrassystem med trappor och murar av kalksten. Hela kyrkogården omges av en stenmur. Vid flera av murens entréer finns det järngrindar målade i svart.

Medeltidskyrka ersatt av ny byggnad på 1700-talet

Från den ena av murens två västliga entréer leder en lång trappa upp till kyrkans västra port, i tornet. Tornet har oputsade fasader där kalkstenen är synlig och ett medeltida utseende trots en betydligt yngre ålder. Det byggdes 1858 och tillfogades då till långhuset samtidigt som en äldre klockstapel revs.

Kyrkans vitputsade långhus är uppfört på 1700-talet och har ett tresidigt avslutat korpartiet som tillsammans med det spåntäckta taket ger karaktär åt kyrkans utseende. Någon gång under medeltiden uppfördes den ursprungliga stenkyrka som – likt många andra kyrkor i Örebro län – ersattes av en större byggnad under 1700-talet. Delar av den medeltida kyrkan kan eventuellt ingå i den norra väggens murverk hos nuvarande kyrkobyggnad.

Vid rymd och stor altaruppsats

Den som besöker Askers kyrka möts av ett stort ljust rum. Där finns stora fönster och vid rymd upp mot ett tunnvälvt taket. Framme i finns altaruppsatsen som liknar kortsidan av ett antikt grekiskt tempel: två kolonner på vardera sidan om mittöppningen bär upp trekantsgaveln där kraftiga gyllene solstrålar fyller hela tympanonfältet. Altaruppsatsen är från 1826 och har en nyklassicistisk stil som ger prägel till hela kyrkorummet.

Altartavla inramad av antika former

I mitten av altaruppsatsen finns en stor altartavla med kraftig gyllene ram. Den målades 1742 av G.E. Schröder, som var hovmålare i Stockholm. Tavlans motiv är Nattvarden, som här alltså omges av antika grekiska formelement: kolonnerna med trekantsgaveln som efterliknar en del av ett grekiskt tempel. Ett kristet innehåll samspelar här på så vis med de antika formerna som minner om en förkristen tid. Altaruppsatsen har hög hantverksmässig kvalitet och detsamma gäller för predikstolen. Den senare är troligtvis lika gammal som 1700-talskyrkan och är med sina svängda former utförd i rokokostil. Predikstolen kan endast nås inifrån sakristian.

Renovering på 1960-talet

Ett par större renoveringar har skett under 1900-talet. 1961–1962 genomfördes en renovering som till stor del påverkat hur kyrkorummet ser ut idag. Arkitekt var Claes Laurent från Stockholm. Renoveringen syftade till att återskapa den äldre interiören från 1700-talet, bland annat genom att en ny, sluten bänkinredning tillkom.

Kyrkobrand och återuppbyggnad

Kyrkans byggnadshistoria inrymmer en viss dramatik. Den byggnad som 1741 ersatte den gamla medeltidskyrkan drabbades av ett åsknedslag den 21 juli 1764 och både kyrkan och klockstapeln brann. 1768 var kyrkan återställd igen och byggnaden fick det utseende som den har idag, med undantag för tornet som tillkom 1858.

Askers kyrka ingår i ett välbevarat sockencentrum. Här finns flera av de byggnader som brukar tillhöra ett sockencentrum, bland annat ett sockenmagasin, en före detta kyrkskola, en prästgård och ett församlingshem.

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum, 2000.