Djupdalshöjden

Utsikt mellan tallstammar ner mot en myr

Djupdalshöjden. Foto: Kjell Store

Länets tak

Djupdalshöjden är en av länets högsta punkter och kallas ibland för ”Örebro läns tak”. Skogen är präglad av ett kargt klimat och långa, snörika vintrar. Vresiga träd med toppar brutna av snö bidrar till områdets vilda karaktär. I denna vildmark hörs sällan annat än vindens sus i träden. Med lite tur kan man få se spår av både varg, björn och lodjur.

Många gamla träd

Djupdalshöjden är ett av länets större skogs- och myrreservat. Hårt klimat och näringsfattig mark får träden att växa långsamt. Till synes små och klena träd kan därför vara mycket gamla. Nästan all skog i reservatet är över 100 år gammal. De äldsta träden är 300 år, kanske äldre. Mellan de skogklädda höjdpartierna utbreder sig en mosaik av barrskogar, sumpskogar och myrar. På myrarna frodas tuvull, hjortron och dvärgbjörk.

Svampar som gillar död ved

Här finns rikligt med döda träd i olika grovlek och stadier av nedbrytning. Det ger förutsättningar för en intressant och artrik flora av vedlevande svampar. Svamparna, framförallt vedsvampar, är en lika naturlig del av skogen som träden. Svamparna både dödar och bryter ned träden i ett ständigt pågående kretslopp. Blackticka är en av reservatets mest sällsynta arter. Andra exempel på sällsynta, vedlevande svampar är doftskinn, gräddticka och ullticka. Stjärntagging växer som ett taggigt, rödbrunt skinn på undersidan av fuktiga och murkna granar eller tallar, så kallade lågor. Men mest unik är av gammelgranskål, en mycket liten skålsvamp som växer på barken av gamla granar. Man hittar den ofta i sumpskog med hög luftfuktighet, till exempel intill myrar eller älvar.

Hackspettens spår

Även djurlivet i Djupdalshöjden har tydlig vildmarkskaraktär. Sparvuggla, pärluggla och slaguggla häckar regelbundet, liksom tjäder och den sällsynta tretåig hackspetten. Den tretåiga hackspettens närvaro avslöjas av typiska så kallade drickringar – ringformiga hackmärken på stammen. Andra spännande inslag är varg och lodjur. Båda förekommer åtminstone tillfälligt i området, vilket främst avslöjas under perioder med spårsnö.

Spår efter torp och kolmilor

Under 1600-1800-talet var bergsbruket traktens livsnerv. Tillverkning av kol till traktens hyttor och gruvor har lämnat spår i de flesta skogar. I reservatet finns rester efter enstaka kolarkojor och kolmilor. Här finns även spår efter några torp och backstugor, bland annat väster om Älgtjärnsmossen och vid östra delen av Djupdalshöjden.

Föreskrifter

I reservatet är det förbjudet att:

  • Bortföra eller skada döda träd eller träddelar
  • Köra snöskoter

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Rast-/övernattningsstuga Rast-/övernattningsstuga
  • Stig Stig

Kontakt

Fakta

Kommun: Ljusnarsberg
Bildat år: 2007
Areal: 486 hektar
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Beslut bildande naturreservatet Djupdalshöjden 2007)PDF

Skötselplan naturreservatet Djupdalshöjden 2007PDF

Beslut utvidgat naturreservatet Djupdalshöjden 2017PDF

Teckentolkad information

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandring grön