Ullavi klint

Ullavi klint

Längst ut på kanten av Kilsbergen ligger fornborgen Ullavi klint. Vem byggde den och varför? Trots att vi inte vet svaren är både utsikten och de stora stenvallarna imponerande och väl värda en utflykt.

En av länets 34 fornborgar

I Kilsbergen ligger fornborgarna på rad. Vid fornborgen Ullavi klint stupar berget brant ner mot Närkeslätten. Branterna gav borgen naturligt skydd. På övriga sidor omges borgen av en halvcirkelformad 100 meter lång stenvall. Vallen är det som finns kvar av en stenmur. En bit av muren är fortfarande så pass bevarad att man kan se att den varit kallmurad. Det innebär att stenarna ligger på varandra utan murbruk. I närheten finns ytterligare fyra fornborgar. Fornborgen ligger i naturreservatet Ullavi klint.

Utsikt över Närkeslätten

Utsikten från Ullavi klint är enastående. Trots att fornborgen i sig inte är så stor så är dess utsikt desto mer storslagen. Man ser från Frövifors bruk i norr, över slätten och ner mot Kvarntorpshögen i söder.

Försvarsborg eller helig plats?

Fornborgar har byggts under en lång tid från bronsålderns slut och under hela järnåldern 1000 f.Kr – 1050 e.Kr. Det finns flera teorier om varför fornborgarna byggdes. Där kunde människorna i området söka skydd mot fiender i oroliga tider. Andra teorier är att fornborgar använts för att bevaka ett område eller varit symboler för makt. Fornborgar kan också ha varit heliga platser där man utövade kult. I Örebro län finns det 34 fornborgar. I hela Sverige finns omkring 1000 fornborgar.

Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?

 

Akvarell som visar murkonstruktion med överbyggnad i trä

Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt

Många fornborgar i Mälardalen

I Norden finns närmare 2 000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.

De första forskarna

Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.

Vad finns det för olika borgar?

Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?

Vad har man använt borgarna till?

Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.

Örebro läns fornborgar

I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkeslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förStig Stig

Fakta

Fornlämningsnr: Kil 43 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fornlämning
Ullavi klint är en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss